Sökresultat:
899 Uppsatser om Schablonpćslag - Sida 56 av 60
Analys av engÄngs-, flergÄngs-, och retur förpackningssystem hos Wascator
FörÀndringar i europeisk lagstiftning har gett producenten ett ansvar för Ätervinning av anvÀnda förpackningar. Den nya lagstiftningen skall vara implementerad i de nationella lagarna senast den 30 juni 1996. Inga förpackningar fÄr om fem Är introduceras pÄ marknaden om det inte finns ett uppbyggt Ätervinningssystem. Dessutom stÀller lagstiftningen krav pÄ att mÀngd förpackningsmaterial som anvÀnds skall minimeras, sÄ att inga förpackningar i framtiden hamnar i deponi.Ett sÀtt att uppfylla lagstiftningen Àr att ersÀtta engÄngsförpackningar med returförpackningar av olika slag. Denna uppsats Àr resultatet av ett uppdrag frÄn Wascator, vars syfte var att undersöka om det Àr ekonomiskt möjligt och miljömÀssigt intressant att införa ett system dÀr förpackningar gÄr i retur vid distribution av kommersiella tvÀttmaskiner.
Varför nÄddes inte mÄlen i grundskolan? Elevers egna upplevelser av varför de inte nÄdde mÄlen under sin grundskoletid
MÄnga elever nÄr idag inte mÄlen i grundskolan. Om de inte klarar mÄlen för godkÀnt i kÀrnÀmnena svenska, engelska och matematik saknar de behörighet att söka de nationella programmen i gymnasieskolan. SkÀlen till att elever inte nÄr mÄlen kan vara mÄnga. Det kan handla om lÀs- och skrivsvÄrigheter eller andra typer av funktionshinder, men i mÄnga fall Àr det svÄrt att ringa in orsakerna.Skolverket har gett i uppdrag till mÄnga forskare under Ärens lopp att utreda vari problemen ligger. Vad kan göras för att fler elever skall gÄ ut grundskolan med godkÀnda betyg? Svaren kan sökas pÄ olika nivÄer ? hos den enskilda individen, i gruppen, pÄ skolnivÄ, organisationsnivÄ eller till och med pÄ samhÀllsnivÄ.
Flickorna Lundgrens trÀdgÄrd - dokumentation av en 1930/1940-tals trÀdgÄrd i SkÄne
CafĂ© Flickorna Lundgren ligger vid fiskebyn SkĂ€ret, mellan Mölle och Jonstorp i HöganĂ€s kommun. Hit har det kommit gĂ€ster varje sommar för att fika en stund i den blommande trĂ€dgĂ„rden. Ă
r 1938 öppnade familjen Lundgren ett café i den gamla stugan frÄn 1700-talet. DÄ hade fastigheten varit sommarstuga för lantbrukaren Alexander Lundgren och hans familj; hustrun Anna och döttrarna, Anna, Greta, Ebba, Rut, Brittmarie, Marta och Ella under tio Är.Sommarcaféet öppnade under tid nÀr funktionalismen fÄtt sitt fÀste i Sverige. Av detta mÀrktes inte sÄ mycket hos Flickorna Lundgren.
Interface vatten - stad - Södra Hamnen i Lysekil
MÄnga mÀnniskor finner det fascinerande att vistas i grÀnszoner mellan
vattenomrÄden; hav, sjöar, floder och staden dÀr byggnader formar en tydlig
silhuett. Vatten Àr en attraktion bÄde för mÀnniskan och för staden. KajomrÄden
och strandpromenader Àr dessutom ofta platser för möten mellan mÀnniskor dÄ
förutsÀttningarna att trÀffas pÄ ett enkelt och naturligt sÀtt finns genom
omrÄdenas blandade funktioner. De fyller en social funktion, en yta dÀr
generationer blandas och dÀr mÀnsklig aktivitet försiggÄr, konserter, marknader
m.m. Men detta kan Àven skapa intressekonflikter som bör utredas och vÀgas mot
varandra och om möjligt undvikas med en genomtÀnkt planering och gestaltning av
omrÄdena.
I Lysekil finns en stadsnÀra kajpromenad som Àr mer Àn en kilometer lÄng.
Produktionsrelaterade kvalitetsproblem med förbÀttringsförslag till system 500
Examensarbetet behandlar kvalitetsproblem som kan hÀnföras till tillverkning, hantering och montering av kassettÀtningar System 500. Det har visat sig att orsakerna till lÀckande tÀtningar ofta har varit föroreningar inuti tÀtningarna, ofullstÀndigt monterad fjÀder, tryckmÀrken och skador pÄ tÀtningseggen, repor pÄ metalldelar och skÀgg efter formpressning. Som en avgrÀnsning i examensarbetet har de tvÄ sistnÀmnda orsakerna inte behandlats. Repor pÄ metalldelar har uppkommit hos underleverantörer. Att minska förekomsten av skÀgg arbetas det redan pÄ frÄn annat hÄll.Problemet med fjÀdern har varit att vara sÀker pÄ att den finns med och att den ligger rÀtt inuti tÀtningen.
Skattefrihet vid drivande av fristÄende skola i ideell föreningsform
Huvudprincipen i svensk skattelagstiftning Àr att juridiska personer Àr obegrÀnsat skattskyldiga, d.v.s. skattskyldig för alla sina inkomster. Undantagsregler har dock införts i lagstiftningen för att begrÀnsa inkomstskattskyldigheten och för detta krÀvs att man lever upp till vissa förutbestÀmda kriterier som innebÀr att man genomför verksamhet av allmÀnnyttig karaktÀr.De skattesubjekt som i första hand kommer ifrÄga för skattebefrielse Àr stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och vissa andra juridiska personer. Skattebefrielse kan medges utifrÄn lite olika grunder och vid sidan om de generella bestÀmmelserna som gÀller för stiftelser, ideella föreningar m.fl. som bedriver allmÀnnyttig verksamhet kan skattebefrielse ocksÄ beviljas med tillÀmpning av olika undantagsregler som införts i skattelagstiftningen.
SVERIGE, OECD & SKATTEPARADISEN - ur tre maktperspektiv
Syftet Àr att beskriva en maktkamp mellan Sverige, Norden och OECD Ä ena sidan, ochskatteparadisen och med dem förtrogna skatteplanerare Ä den andra. Jag Àmnar med attutröna det senaste decenniets faktiska utveckling av skatteparadisen ? deras fortbestÄnd,framgÄng eller eventuella nedgÄng. Jag hoppas kunna bidraga med intressanta infallsvinklaroch teoretiska perspektiv pÄ det som varit och hur framtiden skulle kunna se ut. Vidare Äsyftasatt ge en inblick i hur arbetet emot skatteparadisfenomenet, samt för detsamma, ser ut.Hur ser relationen och utvecklingen mellan det svenska skatteverket, OECD och de av demklassade skatteparadisen, ut ur ett maktperspektiv?Jag har bedrivit en kvalitativ, induktiv forskningsprocess ? en fallstudie i huvudsak utgjord avlitteraturstudium.
Motorsporten Enduro : En studie om skador inom enduro samt en jÀmförelse med likvÀrdiga idrotter.
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie har varit att undersöka skador i förhÄllande till de skydd som finns bland licensierade förare inom motorsporten enduro samt en jÀmförelse med skicross, fÀlttÀvlan och snowboardÄkning FrÄgestÀllningarna var:Vilka Àr de vanligaste skadorna inom enduro mellan Ären 2007- 2010? Vilka skydd anvÀndes vid det tillfÀllet dÄ skadan uppkom? Hur ser det ut i andra idrotter gÀllande skador och skydd inom sporterna skicross, fÀlttÀvlan och snowboardÄkning? MetodStudien genomfördes pÄ tre aktiva förare inom motorsporten enduro, könsfördelningen var en kvinna och tvÄ mÀn (19-52Är). En kvalitativ intervju genomfördes med varje deltagare. Intervjuerna varade mellan 45-50 minuter. FrÄgorna stÀlldes utifrÄn arbetets frÄgestÀllningar, gÀllande skydd och skador.
HÄltagning för brandgasventilation i tak
I början pÄ förra seklet hade de brandbefÀl och brandmÀn som kom till en
eldhÀrjad byggnad samma scenario framför sig som idag, det brann nÄgonstans
i byggnaden och det var rökutveckling. DÄ som nu visste de att brandgaserna
mÄste vÀdras ut för att sÀnka temperaturen i byggnaden och komma Ät att
slÀcka branden- De verktyg de hade tillgÀngliga föra fullgöra detta uppdrag
anvÀnds Àn idag sÄsom brytjÀrn, yxa, handkraft och orÀdda brandmÀn.
För omkring femtio Är sedan var metoderna för hÄltagning i princip
fortfarande av samma slag som ovan nÀmnt. BrandkÄrerna försökte rekrytera
plÄtslagare som kunde utbilda övriga brandmÀn att anvÀnda nymodigheter som
plÄtlyft och plÄtsaxar. Mellan Ären 1960 och 1990 har utvecklingen pÄ
omrÄdet brandteknik utvecklats som en reaktion pÄ att Àmnet allt mer
akademiserats och studerats pÄ universitet och högskolor runt om i vÀrlden.
Detta har medfört en positiv utveckling inom omrÄdet brandgasventilation
som gett upphov till mÄnga nya metoder för att dimensionera rökgasluckor
och konstruera andra inbyggda brandsÀkerhetsanordningar.
Ăr reklamens kvinnor i mĂ€nnens vĂ„ld?
Problembakgrund - Efter att ha spenderat tid pÄ att syna reklamer av olika slag slogs vi av att en stor del av reklamutbudet idag anspelar pÄ sex och flertalet av dessa reklamer innehÄller kvinnliga modeller som i stor utstrÀckning objektifieras. Det vi fann mest intressant var inte att undersöka att sÄ verkligen var fallet utan att utreda vilka krafter som lÄg bakom hur kvinnor framstÀlls i reklamen; Var det ekonomiska intressen? Beror det pÄ en mansdominerad bransch? Eller Àr det rent av ett sÀtt för patriarkatet att bibehÄlla de traditionella könsrollerna? Vidare fann vi det intressant att utreda varför inte förÀndringstakten av kvinnobilden i reklamen hÄller samma takt som densamma i svenska samhÀllet. Mannen i reklamen framstÀlls ofta som förvÀrvsarbetare, auktoritÀr och aktiv medan kvinnan frÀmst Àr till för att behaga mannen och visas ofta upp i hemmet. Detta trots att de flesta kvinnor i dagens samhÀlle Àr sjÀlvstÀndiga och arbetande.
Kulturhuvudstad 2014 : Sveriges kandiderande stÀder och deras initiala tankar och agerande
Kulturen har i dagens samhĂ€lle vĂ€xt sig allt starkare och ett exempel pĂ„ det Ă€r införandet av evenemanget Europas kulturhuvudstad i mitten pĂ„ 1980-talet. Under de cirka tjugo Ă„r som gĂ„tt sedan detta infördes har arrangemanget vĂ€xt sig större och större frĂ„n Ă„r till Ă„r. Ă
r 2014 Àr det Sveriges och Lettlands tur att ta hand om detta evenemang och i Sverige finns redan nu fyra kandiderande stÀder: UmeÄ, Lund, GÀvle och Kalmarregionen.Problemformuleringen i uppsatsen Àr vad de kandiderande stÀderna gör för att bli nominerade som Sveriges kulturhuvudstad utifrÄn en strategisk marknadsplan och varumÀrkesbyggande ÄtgÀrder. Syftet som stÀlldes upp var: att skapa en förstÄelse för att sedan jÀmföra de svenska stÀder som hittills har uppgett att de kommer att kandidera och att ta reda pÄ hur de ansvariga i respektive stad tÀnker och agerar i inledningsfasen av denna satsning. Syftet utgick frÄn projektledarnas synvinkel och dÀrmed togs ett projektledarperspektiv.
Kulturhuvudstad 2014 : Sveriges kandiderande stÀder och deras initiala tankar och agerande
Kulturen har i dagens samhĂ€lle vĂ€xt sig allt starkare och ett exempel pĂ„ det Ă€r införandet av evenemanget Europas kulturhuvudstad i mitten pĂ„ 1980-talet. Under de cirka tjugo Ă„r som gĂ„tt sedan detta infördes har arrangemanget vĂ€xt sig större och större frĂ„n Ă„r till Ă„r. Ă
r 2014 Àr det Sveriges och Lettlands tur att ta hand om detta evenemang och i Sverige finns redan nu fyra kandiderande stÀder: UmeÄ, Lund, GÀvle och Kalmarregionen.Problemformuleringen i uppsatsen Àr vad de kandiderande stÀderna gör för att bli nominerade som Sveriges kulturhuvudstad utifrÄn en strategisk marknadsplan och varumÀrkesbyggande ÄtgÀrder. Syftet som stÀlldes upp var: att skapa en förstÄelse för att sedan jÀmföra de svenska stÀder som hittills har uppgett att de kommer att kandidera och att ta reda pÄ hur de ansvariga i respektive stad tÀnker och agerar i inledningsfasen av denna satsning. Syftet utgick frÄn projektledarnas synvinkel och dÀrmed togs ett projektledarperspektiv.
Avtal om produktutveckling och design - en rÀttslig studie av SGECC Design- och uppdragsavtalet i svensk rÀtt
AvtalsrÀtten innehÄller en kÀrna av lagar, regler och principer av gammal hÀvd. Dessa rÀttsliga normer Àr produkten av traditionella avtalsformer. MÄnga praktiskt betydelsefulla avtalstyper av modernare slag stÄr oreglerade i svensk rÀtt. Det Àr emellertid inte detsamma som att sÀga att svensk rÀtt inte har förmÄga att hantera ocksÄ sÄdana avtalstyper. Tack vare de principer som utvecklats inom avtalsrÀtten, genom lagstiftning, rÀttspraxis och framförallt doktrin, erbjuder svensk rÀtt flexibla redskap att tillÀmpa i olika typer av frÄgor och problem.
Detta arbete syftar till att undersöka det svenska rÀttslÀget betrÀffande de typer av immateriella uppdrag som nÀrmast kan betecknas som avtal om produktutveckling och design.
KolfiberförstÀrkning av nitförband
En av de saker som Àr sÀkert hÀr i vÀrden Àr att saker och ting förÀndras, inte minst konstruktioner och kraven pÄ konstruktioner. Dessa konstruktioner gÄr mot sitt slut hur man Àn gör, men tiden det tar dit kan pÄverkas. För att denna tid, den sÄ kallade livslÀngden, ska bli sÄ lÄng som möjligt mÄste underhÄll ske för att konstruktionen inte ska försÀmras. Ibland sÄ Àndas dock kraven, oftast Àr det att belastningarna kommer att öka. DÄ finns det tvÄ olika alternativ att lösa detta problem: den första Àr att byta ut den befintliga konstruktionen mot en ny, men detta Àr ofta en vÀldigt kostsam lösning.
Kunskap och attityder bland stallpersonal pÄ svenska slakterier
DjurvÀlfÀrd har blivit ett alltmer omdebatterat Àmne i samhÀllet och konsumenter intresserar sig allt mer för de villkor djuren föds upp i och hur djuren slaktas. Slakteriet samt transporten dit Àr för djuren en prövning med mÄnga nya intryck varav en del Àr mycket stressande. Nya artfrÀnder, mÀnniskor, lukter, ljud och synintryck har stor inverkan pÄ djurens vÀlbefinnande. Tidigare forskning har visat att sÀttet djuren hanteras pÄ har betydelse för stressnivÄn hos djuren. Djur som drivs med hjÀlp av elpÄfösare, hÄrda slag eller som mÀnniskor skriker Ät Àr mer stressade jÀmfört med de djur som hanteras lugnt av stallpersonal pÄ slakterier.