FN-stadgan och Europarätten
En studie av fallet Somaliasvenskarna och de mänskliga rättigheterna beträffande genomförandet i EU av säkerhetsrådets resolutioner om intelligenta sanktioner
FNFN-stadganMänskligaRättigheterBefogenhetInternationellFolkrättTraktaträttEG-rättEU-rättEuropakonventionenEuropadomstolenEUEG-domstolenEKMRWienkonventionenFörordningFrysningTillgångarEgendomsskyddRättssäkerhetDomstolsprövningLegitimitetsproblemEuroparättFöreträdeFN-resolutionTerrorismInternationellFredSäkerhetRättssystemKompetens-kompetensLaglighetseffektListningSomaliasvenskarnaTalibanerAl-quaidaAl-barakaatMusketörsprincipenWashingtonfördragetJusCogensCameronAfghanistanExternaSäkerhetsrådetRelationerFörteckningVärldsordningKumuleradRättsligGrundVerksammaRättsmedelFörsvarLegalitetskontrollSanktionskommittenImmunitetDomstolsprövningTerroristerGodtycklighetGrunderTraktatRättspraxisInternationellaDomstolenResolutionerIntelligentaSanktioner
Vilket rättssystem har enligt folkrätten företräde vid konflikt mellan folkrätten från FN, Europakonventionen och gemen-skapsrätten, beträffande giltigheten av säkerhetsrådets resolutioner för bekämpande av den internationella terrorismen, i förhållande till mänskliga rättigheter?Säkerhetsrådets resolutioner har ändrat karaktär när det gäller att bekämpa världens terrorism. Genom så kallade intelligenta sanktioner är säkerhetsrådets mål nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har någon rätt till rättvis rättegång, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker på mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrättens regler om jus cogens och säkerhetsrådet har förklarat att i kampen mot terrorismen är det nu tillåtet att med alla medel slå tillbaka hot mot fred och säkerhet.Mänskliga rättigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företräde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillämpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rättssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rätten, med ett starkare skydd för mänskliga rättigheter; i synnerhet egendomsrätten och rätten till rättvis domstolsprövning. Vid tillämpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företräde framför de generella reglerna från FN.EG-domstolens förstainstansrätt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig själv och unionen som bunden av FN:s stadga och säkerhetsrådets resolutioner och därmed åsidosatt egendomsskyddet och rätten till rättvis rättegång för unionsmedborgare.I fallet går rätten emot tidigare praxis från EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rådet en kompetens som inte står att utläsa i fördragen.En oroväckande fråga är vilka rättigheter som kommer att inskränkas framledes. För framtiden bör unionen sätta en tydlig gräns för när de mänskliga rättigheter som man under så lång tid byggt upp skall kunna inskränkas.Medlemsstaterna bör anta en gemensam ståndpunkt där man deklarerar att gemenskapens grundläggande rättigheter och friheter inte kan inskränkas på godtyckliga grunder.