Sammanfattning: Det hÀr Àr en empirisk studie om fritidgÄrdens samarbete med sex olika högstadieskolor i en medelstor kommun. Vi valde endast en fritidsgÄrd för att det Àr den enda som finns i kommunen. Eftersom att det finns stor kriminalitet bland ungdomarna i den hÀr kommunen undersöker vi vilka ÄtgÀrder skolan och fritidsgÄrden tar tillsammans för att hjÀlpa ungdomarna ifrÄga.Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva och analysera samarbetet mellan fritidsgÄrden och högstadieskolorna ur ett ledarperspektiv. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie.En av de största hinder Àr att struktur och mÄl Àr oklara i samarbetena. Fritidsledarna och skolans ledning har stor flexibilitet i utbildningsbakgrunden och olika erfarenheter och dÀrför kunde de ge mycket mer i de hÀr samarbetena om mÄl och struktur var tydligare.

Försvarsmakten skall kunna bistÄ det svenska samhÀllet vid svÄra pÄfrestningar i fred. Vilket i förlÀngningen kan innebÀra attFörsvarsmaktens resurser skall kunna utnyttjas av en annan myndighet vid en insats, för att stödja det svenska samhÀllet viden pÄfrestning. Polisen har till uppgift att förbereda, planera och sÀkerstÀlla en god förmÄga att med kort varsel kunna hanteraen svÄr pÄfrestning pÄ samhÀllet i fred. Ett effektivt samutnyttjande av resurser med andra myndigheter Àr viktigt, frÀmst setttill den gemensamma samhÀllsnyttan som skapas. Men Àven till de ekonomiska fördelar som kan uppnÄs vid en samverkanmellan myndigheterna.BÄda organisationerna har vid en första anblick ett antal likheter, exempelvis bÄda fÄr anvÀnda det yttersta vÄldsmedlet för attlösa sina uppgifter, de Àr hierarkiska organisationer, personalen bÀr uniform och de Àr statliga instanser.Min avsikt Àr att beskriva samverkan mellan Mellersta MilitÀrdistriktet och Polismyndigheten i Stockholms LÀn pÄ ennationell regional nivÄ.

Vi har valt att titta lite nÀrmare pÄ hur samarbetet ser ut mellan förskolan och förskoleklassen. Detta för att vi under vÄr verksamhetsförlagda utbildning [VFU] upplevde att det inte alltid fungerade. För att fÄ fram ett resultat har vi valt att anvÀnda oss av frÄgeformulÀr riktade till pedagogerna i verksamheterna. Det resultat vi kommer fram till Àr att samarbetet Àr sparsamt men det finns en önskan att utveckla det, frÀmst hos pedagogerna i förskolan. Vi ser ocksÄ tydligt konsekvensen av att vara allt för frikostig med tidsfristen för inlÀmningen av frÄgeformulÀren.

SammanfattningSyftet med studien Àr att fÄ en större inblick i de faktorer som eleverna sjÀlva upplever har betydelse för deras motivation till skolarbete. I dagens skola kÀnner sig lÀrare ofta maktlösa inför elever som Àr omotiverade och saknar lust till skolarbete. En ökad medvetenhet och förstÄelse för vilka motivationsfaktorer som pÄverkar eleverna i deras skolarbete ger lÀrarna fler och effektivare verktyg att stimulera eleverna. Ofta Àr brist pÄ motivation situationsbunden, eleven kan mycket vÀl vara motiverad i andra sammanhang Àn skolan. SÄ hur kan lÀrarna vÀcka denna lust och nyfikenhet hos omotiverade elever och vilka faktorer pÄverkar eleverna?SÀrskilt utmanande kan det vara att försöka motivera elever i behov av sÀrskilt stöd.

Uppsatsen undersökte SSPF som Àr ett samverkansforum mellan socialtjÀnst, skola, polis ochfritid. Syftet med undersökningen var att undersöka och jÀmföra vad SSPF innebÀr och hurdet praktiska arbetet ter sig utifrÄn mÄl, syfte, ansvarsfördelning, förutsÀttningar ochungdomars delaktighet. Syftet var ocksÄ att identifiera likheter och skillnader i hur manarbetar med SSPF för att föra en diskussion kring hur det kan tÀnkas pÄverka de ungdomarsom Àr aktuella i SSPF, de ungdomar som befinner sig i riskzonen, samt de ungdomar somSSPF aktörerna inte möter.Metoden som anvÀndes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer i tre av Göteborgsstadsdelar, Angered, Centrum och Askim-Frölunda-Högsbo. I studien deltog 11 personer,bland dessa fanns representanter frÄn socialtjÀnst, skola, polis och fritid samt koordinator förSSPF. Resultatet analyserades med hjÀlp av tidigare forskning och teorier inom begreppensamverkan, ungdomsproblematik och delaktighet.

Child poverty in Sweden is a widespread phenomenon and occurs in diverse spheres in society; at home, in school and in leisure activities. Therefore more professions than just traditional social workers meet this phenomenon in varied areas which creates different comprehensions and abilities to handle the issue among various professions.This study aims to investigate the collaboration between different professions in relation to child poverty in a municipality in Sweden. Represented professions are social workers, teachers, welfare officer, recreation instructor and leaders, special assistant and municipality coordinator. In total eleven persons were interviewed.The results illustrate a good will among the professions to collaborate to improve negative consequences of child poverty. Traditional boundaries between professions are limited since every profession is needed in this collaboration and have the opportunity to use their professional knowledge in a certain field.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.

Denna uppsats syftar till att studera nÄgra fritidspedagogers uppfattningar av sina arbetsuppgifter i klassrummet och deras syn pÄ sin framtida roll. Inledningsvis i forskningsbakgrunden beskrivs fritidshemsverksamhetens historia, fritidspedagogsutbildningen samt fritidspedagogens intrÀde i skolan. Vidare i forskningsbakgrunden beskrivs fritidspedagogens syn pÄ sin yrkesroll och deras huvudsakliga arbetsuppgifter samt samverkan med övriga yrkeskategorier inom skolans verksamhet. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem (5) fritidspedagoger har vi fÄtt fram material som vi sedan analyserat samt diskuterat i förhÄllande till litteraturen. VÄrt resultat visar pÄ att vÄra respondenter Àr medvetna om vad de gör i klassrummet och de trycker pÄ att lÀraren inte klarar sig utan fritidspedagogen dÄ grupperna blir allt större.

Inledning: En ökad etablering av externa köpcentrum utanför stadskÀrnan har lett till att inblandade aktörer i stadskÀrnan bör strÀva efter att tillgodose konsumenternas önskemÄl och behov för att öka sin attraktionskraft. För att vÀrde för konsumenten ska uppstÄ bör dock aktörerna veta vad konsumenter och besökare vÀrdesÀtter i stadskÀrnan. Om aktörerna baserar sin profil pÄ vad de tror att kunderna efterfrÄgar kan ett gap mellan det önskade och erbjudna vÀrdet uppstÄ. VÄr huvudfrÄga Àr: Hur skapas överensstÀmmelse mellan vad invÄnare vÀrdesÀtter och hur aktörer samverkar för att skapa vÀrde?Syfte: Syftet Àr att skapa en förstÄelse och ge kunskap om hur inblandade aktörer kan skapa ett ökat upplevt vÀrde och attraktionskraft av och för en stadskÀrna.Metod: Vi har valt att anvÀnda oss av bÄde en kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod för att uppnÄ studiens syfte.

Enligt tidigare forskning har tidiga insatser och chefens agerande betydelse för ett framgÄngsrikt rehabiliteringsarbete av lÄngtidssjukskrivna. Enligt lag har arbetsgivare och chefer skyldighet att organisera en lÀmplig rehabiliteringsverksamhet, för att strukturera detta arbete uppförs dÀrför dokument och handlingsplaner. Men hur arbetar chefer med det hÀr i praktiken, vilken roll antar de och vilka förestÀllningar finns om sjukskrivna medarbetare? Vilka hinder och möjligheter finns för att bedriva detta arbete? För att ta reda pÄ detta utfördes en fallstudie dÀr nio chefer deltog i semi-strukturerade intervjuer. Det framkommer att cheferna arbetar efter de processer som finns, dock med vissa undantag.

I den hÀr studien tillfrÄgas förÀldrar till elever i Ärskurs 6-9 hur de upplever portfoliometodiken pÄ deras barns skola. Syftet Àr att öka kunskapen om hur förÀldrar kan uppleva portfoliometodiken och dÀrigenom förhoppningsvis kunna bidra till en förÀdling av metoden pÄ sikt. Studien Àr genomförd i form av en enkÀtundersökning pÄ en skola dÀr man anvÀnder portfolion som pedagogiskt redskap sedan 2004. Resultatet visar att förÀldrarna i huvudsak Àr positiva till portfoliometodiken. Majoriteten svarar att de tittar i sitt barns portfolio ungefÀr en gÄng per termin i samband med utvecklingssamtalet.

AbstractTitle: Cooperation between social enterprisesLevel: Final assignment for Bachelor Degree in Business AdministrationAuthor: Anna HammarbergSupervisor: Maria Fregidou-MalamaDate: 2012 - JanuaryAim: The aim of the study is to investigate social enterprises and the Glada Hudik-model to understand how social enterprises cooperate and how they can develop the cooperation through Social Enterprises in Co-operation (SAK). Method: I have done a qualitative research study. I have studied literature to get theoretical background. I visited a seminar to get information and inspiration. Interviews have been done with six persons to get empirical information.      Result and conclusions: Through this study I have seen that social enterprises can co-operate to strengthen their position in the community. Together they can run issues they have in common, undertake major assignments and purchase material to get better deals.

This essay?s focus lies on the collaboration that takes place in hospitals and called a care-plan (vÄrdplanering) between the two organisations: Health-care (landsting) and social-care (kommun). According to the Swedish-law are these organizations responsible for the care of elderly individuals in Sweden. The aim of this essay has been to study closely this collaboration in order to see which partner has the most influencing power.This essay is of a qualitative character, which means that the results that are presented are based on six individual interviews with employees from the two organizations. The employees chosen for this essay all have job experiences from the collaboration that takes place during care-plans in hospitals.One of the main results of this essay has been that the two organizations are not equal collaboration-partners.

The essay's aim was to see which attitudes county council's and municipality representatives had about themes like: collaboration and competence in the work around double diagnosed persons. Its objective was to zero in on the attitudes of the representatives regarding a coallocated collaboration project in Stockholm. Also, it sought to find out what attitudes the representatives had about the other representatives attitudes concerning the above mentioned themes. A number of attitudes were presented during the qualitative interviews with the representatives, highlighting which attitudes seemed strongest. Then the interviews were analyzed using meaning condensation and then set against the theory of social representations.The analysis showed that before work with the target group starts, there?s a need for synchronization of the different representatives involved in the collaboration project.