De flesta politiska riktlinjer har idag en hÄllbar samhÀllsutveckling som övergripande och gemensam nationell ambition. Det innebÀr att uppsatta mÄl för ekologisk, ekonomisk och social hÄllbarhet ska nÄs i samverkan mellan aktörer frÄn olika sektorer och pÄ olika beslutsnivÄer. Att förstÄ vad det innebÀr pÄ lokal och regional nivÄ, och hur man kan nÄ de mÄlen, Àr inte sÄ enkelt. Syftet med denna studie Àr att skapa ett underlag som kan anvÀndas i arbetet med hÄllbar landsbygdsutveckling, inom den informella regionen Bergslagen i Sverige. Hinder och möjligheter för hÄllbar landsbygdsutveckling har analyserats genom att arrangera fokusgruppdiskussioner med olika intressegrupper i samhÀllet.

VÄrt syfte Àr att undersöka hur representanter frÄn lÀnsstyrelserna i Sverige beskriver sitt arbete och samverkan med strategisk kriskommunikation samt hur de beskriver kommunikationen i digitala kanaler i det arbetet.LÀnsstyrelsen Àr en svensk nationell myndighet som kan bli berörd av en mÀngd olika kriser. Deras roll i samhÀllet Àr att vara vÀl förberedda nÀr en kris intrÀffar och agera spindeln i nÀtet för att upprÀtthÄlla viktiga samhÀllsfunktioner tillsammans med andra krishanterande myndigheter genom att informera, samverka och fördela resurser. Sociala medier har Àndrat förutsÀttningarna för kommunikation och möjliggör en direktkontakt och interaktion mellan aktörer och allmÀnheten ? vilket kan ha Àndrat förutsÀttningarna för kriskommunikationen.Det empiriska materialet Àr insamlat genom en mix av kvalitativa och kvantitativa metoder. Det kvantitativa materialet har samlats in genom 17 enkÀtundersökningar, genomförda via telefon.

Konflikter finns överallt i det dagliga livet. De existerar inom individer, mellan mÀnniskor, inom organisationer, mellan olika grupper och lÀnder. Denna uppsats fokuserade pÄ interpersonella konflikter och de olika sÀtt individer vÀljer att hantera dessa konflikter. Huvudsyftet var att undersöka konflikthanteringsstilar hos svenska studenter samt att se pÄ skillnader mellan kvinnor och mÀn. Ett instrument kallat Thomas-Kilmann Conflict Mode Instrument har anvÀnts i studien för att mÀta i vilken utstrÀckning studenter anvÀnder sig av olika konflikthanteringsstilar.

1 INLEDNING Det finns mÄnga anledningar till varför jag vill skriva om ungdomsbrottslighet. En anledning Àr mitt stora intresse om det hÀr Àmnet som Àr bÄde intressant och lÀrorikt. Intressant Àr det för att det ofta talas och skrivs om ungdomsbrottslighet i Malmö, i media, i TV nyheter, tidningar, radio, och inte minst diskussioner och debatter bland vÄra politiker av olika partier i hela landet om vem som bÀst kan hantera ungdomsproblematiken i vÄrt land. LÀrorikt Àr det pÄ grund av att det Àr sÄ mÄnga verksamheter som Àr inblandade vid ungdomsbrottslighet, t.ex. skolan, polisen, fritidsgÄrdar, rÀttvÀsendet, drabbade familjer men ocksÄ sjÀlva ungdomarna som hamnar i brottslig verksamhet. Att intresset Àr stort för ungdomsbrottslighet kan ocksÄ förklaras av att ungdomarnas ökade brottslighet ses som en markör och ett tecken pÄ kommande problem för bÄde samhÀllsutvecklingen och ungdomarna. I alla de hÀr fallen vi nÀmnde Àr det ytterst viktigt för vÄra professionella organisationer d.v.s.

The purpose with this essay is to describe how the principal, social worker and the teacher work to prevent bullying at school. The following questions have been discussed:Does the school have an action plan for bullying, and if so, what does it say? Who has the practical responsibility for making sure that the plan is followed, and how does that responsibility work? How is the responsibility divided between the different professions? Are the children in any way active in the planning of the work against bullying? What does the children think about who has the main responsibility for stopping bullying?The method I have used in the essay is individual interviews with principals, welfare officers and teachers from two schools.My results show that the schools have different ways of handling bullying, and different forms of cooperation within the staff. One school have active students in the work against bullying in the form of classmate support (kamratstödjare). The social worker is used in different ways in the work against bullying.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Detta Àr en studie om introduktionsverksamheten för nyanlÀnda flyktingar i Lunds kommun, detta utifrÄn flyktingarnas perspektiv. Syftet var vidare att studera vad det betyder om introduktionsverksamheten kan ses som ett system. Med nyanlÀnda flyktingar avses den grupp som erhÄllit uppehÄllstillstÄnd och vars vistelsetid inte överstiger tre Är. Sju stycken nyanlÀnda flyktingar intervjuades om deras intryck och det stöd som erbjudits av introduktionsprogrammet och Lunds kommun. Teorier om introduktion och systemtÀnkande applicerades för att analysera resultatet frÄn intervjuerna.

Granskande av ritningar, tidsplaner och kalkyler för referensprojektet Hus N i VÀxjö har hjÀlpt oss kartlÀgga skalvÀggars för- och nackdelar. FrÄn intervjuer har vi sedan kunnat se liknelser och skillnader om vad olika yrkesfolk i samma bransch tycker, sedan dÀrifrÄn dragit slutsatser. Det Àr inte alltid enkelt att avgöra vilken byggnadsmetod som Àr att föredra för att projektet ska vara kostnadseffektivt, prefabricerat eller platsbyggd. Faktorer som byggnadens konstruktion, Ärstid, arbetsmiljö, resurser, tid och kostnad ska ta hÀnsyns till.Genom att planera bÀttre, öka förtillverkningen, skapa en bÀttre samverkan mellan byggherrar, konsulter, entreprenörer, underentreprenörer och materialleverantörer, sÄ anser man allmÀnt att man kan öka industrialiseringen av byggandet. DÄ man kan fÄ kortare byggtider och lÀgre totalkostnader. .

Bakgrund: LÀxor Àr en stor del av barnens liv som pÄverkar dem sÄvÀl i skolan som i deras hemmiljö. Eftersom lÀxor Àr nÄgot som barnen tar med sig hem berörs Àven deras familjer. Faktorer som vi menar kan pÄverka elevernas utveckling Àr hur arbetet med lÀxor sker i hemmet och förÀldrarnas syn pÄ lÀxor. Vi anser Àven att ett fungerande samspel mellan barn, förÀldrar och skola Àr av stor betydelse för barnets utveckling och att lÀxor till stor del ingÄr i denna samverkan. Vi har dÀrför undersökt fenomenet lÀxor ur ett förÀldraperspektiv.

I dagens moderna samha?lle finns syntetiska kemikalier i princip o?verallt. De kan tas upp av ma?nniskor pa? olika sa?tt, till exempel genom inandning, upptag genom huden och genom mat. Barn och unga a?r mer ka?nsliga fo?r kemikalier a?n vuxna, bland annat eftersom hja?rnan, immun- och hormonsystemet inte a?r fa?rdigutvecklade.

The unemployment rate in Sweden is increasing even though there are more and more municipal activation policies established. The activation policies aim is to decrease the unemployment but that is not yet happening. This problem has led us to go through with this study.The aim of this study was, from an organizational perspective, to examine and describe how the interaction works between the Municipal Employment Services, Employment Office and Social Services in a Swedish medium sized municipality. Special focus was upon the legitimacy of the Municipal Employment Services.  This study was based on nine semi-structured interviews with managers and employers within the organizations in this study.

AbstractSverige ligger i topp bland EU-lÀnderna nÀr det gÀller ungdomar med psykosomatiska besvÀr. Detta medför frÄgan om vilka stödinsatser som finns tillgÀngliga för eleverna i den svenska skolan, samt hur skolkuratorerna arbetar med frÄgor som psykisk ohÀlsa och stressrelaterade problem. Skolkuratorns fokus Àr instÀllt pÄ ett socialt arbete med individ, grupp och organisation, och förutsÀttningarna för skolkuratorns arbetsuppgifter Àr beroende av skollagen, som reglerar skolans verksamhet. Syftet med denna studie Àr att söka kunskap och förstÄelse för hur skolkuratorer arbetar med högstadieelevers psykiska hÀlsa i skolorganisationen. Vi har Àven som mÄlsÀttning att finna lösningsförslag pÄ den problematik som studien finner inom det specificerade omrÄdet.I den nya skollagen, som börjar gÀlla frÄn och med 1 juli, 2011, stÄr det att det ska finnas "tillgÄng" till en elevhÀlsa för eleverna, vilket Àven innefattar bland annat skolkuratorer.

Hansson, Tina (2012). Elever med hörselnedsÀttning i grundskolan. En kvalitativstudie ur nÄgra pedagogers perspektiv. (Pupils with hearing impairment in primary school) Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Specialpedagogik, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att Àr att belysa hur nÄgra pedagoger i grundskolan arbetar och utvecklar sitt pedagogiska stöd i sitt möte med elever med hörselnedsÀttning. Studien utgÄr frÄn litteraturstudier och kvalitativa halvstrukturerade intervjuer.

Bakgrund: I takt med att befolkningen ?ldras, och andelen patienter med demenssjukdomar ?kar, uppst?r utmaningar i h?lso- och sjukv?rden. En utmaning ?r att sm?rta ofta blir odiagnostiserad och underbehandlad inom denna patientgrupp. Syfte: Syftet ?r att unders?ka sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med demenssjukdom.

Uppkomsten av yrkesidentiteten geolog Àr i Sverige nÀra knutet till etableringen av Sveriges geologiska undersökning (SGU) Är 1858. I denna uppsats undersöks hur geologens yrke utvecklades under perioden mellan 1858 till 1914, Yrket kom att professionaliseras som ett resultat av samverkan mellan SGU och svenska universitet och högskolor vilket beskrivs i uppsatsen. En genomgÄng har gjorts av bakgrund och arbetsuppgifter för de geologer som anstÀlldes vid SGU under den aktuella prioden. Vidare beskrivs nÄgra praktiska geologiska arbetsuppgifter och vilken betydelse de hade för industrialiseringen av Sverige. SGUs engagemang i malmgeologiska frÄgor kom att ifrÄgasÀttas av vÀrmlÀndska bergsmÀn och den debatten behandlas Àven..