Den hĂ€r uppsatsen har undersökt hur tre relevanta myndigheter socialiserar unga kriminella som lever med ett Npf ? neuropsykiatriskt funktionshinder. Tre frĂ„gestĂ€llningar anvĂ€ndes: Samverkan mellan myndigheterna vid socialisationen till samhĂ€llet för unga kriminella med ett Npf? Erfarenheter som myndigheterna har av unga kriminellas socialisation till samhĂ€llet? Är IÖV ? intensivövervakning med elektronisk fotboja en möjlighet i socialisationsarbetet av unga kriminella med Npf? Kvalitativ ansats dĂ€r intervjuer har gjorts med tre personer/myndighet. Intervjuerna spelades in.

This master?s thesis deals with problems and opportunities when it comes to cooperation between compulsory schools, upper secondary schools, school libraries and public libraries on Gotland. The goal of this thesis is to investigate which ideas exist among public librarians, school librarians and headmasters when it comes to taking responsibility for the students? information literacy, basic library knowledge and passion for books. It also examines some of the problems they meet when trying to work together around these tasks.

Samarbetet mellan skola och hem Àr ett stÀndigt Äterkommande tema. Diskussionen om hur samverkan ska ske pÄgÄr i media, mellan pedagoger och förÀldrar. Syftet med denna studie Àr att fÄ ökad kunskap om hur lÀrarna samarbetar med förÀldrarna, vilka fördelar samarbetet ger samt vad som kan hindra ett samarbete. För att ta reda pÄ det gjorde jag en fokusgruppintervju med lÀrarna i Ärskurs 5 i en skola belÀgen i en mellanstor ort.Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna arbetar med olika samarbetsformer för att fÄ förÀldrarna med i det pedagogiska arbetet kring de egna barnen och kring skolans verksamhet. Enligt lÀrarna utgör framstÀllningen av pedagogiska planeringar och individuella utvecklingsplaner en mycket viktig del i samarbetet mellan skolan och hemmen. Med hjÀlp av de tvÄ dokumenten genomför lÀrarna  utvecklingssamtal och förÀldramöten.

Varje dag blir mÀnniskor utsatta för sexuella övergrepp, detta Àr en traumatisk hÀndelse som kan framkalla en krisreaktion hos den som blivit utsatt. Det Àr dÀrför viktigt att sjuksköterskor vet hur de pÄ bÀsta vis ska bemöta dessa personer. Syftet med denna studie var att undersöka vad sjuksköterskor som arbetar med denna patientgrupp anser Àr ett bra bemötande. En kvalitativ empirisk metod anvÀndes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes pÄ tvÄ gynekologiska akutmottagningar i södra Sverige.

Our thesis focus on how retirees perceive Tv4s news casts of economy news where we focused on five different aspects: What is the relationship between the news cast and the viewer and how does the viewer express their understanding of the news cast and the way it is constructed? What are the viewers attitude towards the news content and how do they find the news cast useful for them personally?We choosed retirees as our target group due to their vulnerable economic position in today?s society and TV as an important medium for them due to the digital divide. The study was performed with twelve qualitative interviews and one group interview where six retirees took part.We discovered a big interest for economic news in the target group. The majority had a sympathetic view of the news cast they saw but they also expressed skepticism toward the economy segment and/or news castings. The majority expressed a lack of trust for the journalists and the experts brought in to share observations and make announcements, and the financial business overall.

Svenska elevers lÄga matematikresultat i internationella jÀmförelser vittnar om att det krÀvs förÀndring i skolans matematikundervisning. Vissa skolor/kommuner har utvecklat matematikplaner i syfte att höja mÄluppfyllelsen. Syftet med studien Àr att fÄ insikt i tvÄ av dessa matematikplaner och pedagogers tankar om hur de anvÀnds och gynnar SUM-elever. I den teoretiska bakgrunden belyses Bedömning, God undervisning och Samverkan kopplat till Systematiskt kvalitetsarbete, och i relation till SUM-elever, vilka Àr i fokus. Studien har en kvalitativ ansats och Àr en fallstudie av tvÄ matematikplaner och hur de anvÀnds. Gruppintervjuer valdes som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att anvÀndandet av matematikplanerna och konsekvenserna av dem Àr relativt lika trots olikheterna i deras innehÄll.

Utmaningar vid förÀndring. En fallstudie om arbetsmiljön pÄ storsjukhuset. Examensarbetet tar sin utgÄngspunkt i en fusion mellan tvÄ olika universitetssjukhus. Sammanslagningen Àr ett led i landstingets förnyelsearbete för att stÀrka regionen pÄ lÄng sikt. Examensarbetet Àr utformad som en fallstudie och belyser en klinik dÀr personal frÄn de tvÄ sjukhus som slagits samman Àr verksamma.

AbstractThe aim of this thesis is to investigate an experimental work in the region of Kronoberg and to study, from the actors? point of view, what possibilities there are for cooperation when it comes to hastening the introduction for newly arrived immigrants on the labour market, and also what possibilities the cooperation entails for the newly arrived immigrants to integrate on the labour market. The thesis employs the following research questions to answer the purpose:How do the actors in the project work to fasten the introduction to the Swedish labour market?Which opportunities and obstacles do the actors experience for cooperation in the project?Which consequences do the actors experience that cooperation in the project bring for the newly arrived immigrants? opportunity to integrate on the labour market?In order to answer the questions, ten actors involved in the project have been interviewed. Also written documents have been used.The conclusion of the study is that explicit goal and explicit division of the responsibilities in the project have made the cooperation easier.

I dagens arbetsliv har manliga chefer en o?verordnad sta?llning. Denna o?verordning bottnar dels i att ma?nnens ko?nstillho?righet utgo?r norm i en samha?llelig ko?nsmaktsordning och dels i att chefsbefattningen inneba?r en inflytelserik position. Intresseomra?det fo?r denna studie har varit att utforska manliga chefers tva?faldiga o?verordning na?r de utgo?r minoritet pa? en kvinnodominerad arbetsplats.

Bakgrund: Patienter som st?r p? v?ntelistan f?r en hj?rttransplantation befinner sig i en utmanande och unik situation d?r en transplantation ?r deras enda chans till ?verlevnad. Andra behandlingsalternativ har testats utan att ge bot. Den tid som patienterna tillbringar p? v?ntelistan upplevs ofta som betungande och har en p?taglig p?verkan p? livskvaliteten. Syfte: Att unders?ka patienters upplevelser av att v?nta p? en hj?rttransplantation. Metod: Denna litteratur?versikt inkluderar ?tta kvantitativa och kvalitativa studier som beskriver upplevelserna hos patienter som v?ntar p? en hj?rttransplantation.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lÀrare tÀnker kring och ser pÄ arbetet i arbetslag och samverkan. Studien bygger pÄ ett fenomenografiskt vetenskapligt förhÄllningssÀtt och Àr baserade pÄ kvalitativa intervjuer för att ta reda pÄ nÄgra lÀrares uppfattningar och syn pÄ arbetet inom och utanför arbetslaget. Intervjuerna Àr utförda pÄ tre olika skolor i tvÄ olika kommuner och 16 verksamma lÀrare har deltagit.Studiens teoretiska bakgrund beskriver det postmoderna samhÀllet och en skola i förÀndring. Bakgrunden behandlar begreppen balkanisering och Self-efficacy, hur grupper ser ut och vad som pÄverkar dem. Vidare skildras olika former av samarbetskulturer och modeller som beskriver hur samarbetet kan se ut och vad som pÄverkar.

Sammanfattning: Det hÀr Àr en empirisk studie om fritidgÄrdens samarbete med sex olika högstadieskolor i en medelstor kommun. Vi valde endast en fritidsgÄrd för att det Àr den enda som finns i kommunen. Eftersom att det finns stor kriminalitet bland ungdomarna i den hÀr kommunen undersöker vi vilka ÄtgÀrder skolan och fritidsgÄrden tar tillsammans för att hjÀlpa ungdomarna ifrÄga.Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva och analysera samarbetet mellan fritidsgÄrden och högstadieskolorna ur ett ledarperspektiv. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie.En av de största hinder Àr att struktur och mÄl Àr oklara i samarbetena. Fritidsledarna och skolans ledning har stor flexibilitet i utbildningsbakgrunden och olika erfarenheter och dÀrför kunde de ge mycket mer i de hÀr samarbetena om mÄl och struktur var tydligare.

Försvarsmakten skall kunna bistÄ det svenska samhÀllet vid svÄra pÄfrestningar i fred. Vilket i förlÀngningen kan innebÀra attFörsvarsmaktens resurser skall kunna utnyttjas av en annan myndighet vid en insats, för att stödja det svenska samhÀllet viden pÄfrestning. Polisen har till uppgift att förbereda, planera och sÀkerstÀlla en god förmÄga att med kort varsel kunna hanteraen svÄr pÄfrestning pÄ samhÀllet i fred. Ett effektivt samutnyttjande av resurser med andra myndigheter Àr viktigt, frÀmst setttill den gemensamma samhÀllsnyttan som skapas. Men Àven till de ekonomiska fördelar som kan uppnÄs vid en samverkanmellan myndigheterna.BÄda organisationerna har vid en första anblick ett antal likheter, exempelvis bÄda fÄr anvÀnda det yttersta vÄldsmedlet för attlösa sina uppgifter, de Àr hierarkiska organisationer, personalen bÀr uniform och de Àr statliga instanser.Min avsikt Àr att beskriva samverkan mellan Mellersta MilitÀrdistriktet och Polismyndigheten i Stockholms LÀn pÄ ennationell regional nivÄ.

Vi har valt att titta lite nÀrmare pÄ hur samarbetet ser ut mellan förskolan och förskoleklassen. Detta för att vi under vÄr verksamhetsförlagda utbildning [VFU] upplevde att det inte alltid fungerade. För att fÄ fram ett resultat har vi valt att anvÀnda oss av frÄgeformulÀr riktade till pedagogerna i verksamheterna. Det resultat vi kommer fram till Àr att samarbetet Àr sparsamt men det finns en önskan att utveckla det, frÀmst hos pedagogerna i förskolan. Vi ser ocksÄ tydligt konsekvensen av att vara allt för frikostig med tidsfristen för inlÀmningen av frÄgeformulÀren.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.