Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare arbetar med att inkludera barn med autism i förskolan och hur de bidrar till social utveckling, och vilka verktyg som anvÀnds. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sju förskollÀrare som arbetar pÄ olika förskolor. Resultatet visar att förskollÀrarna ansÄg att det var svÄrt att bygga upp ett socialt samspel mellan det autistiska barnet och de övriga barnen. Det uppkom inga leksekvenser mellan det autistiska barnet och de övriga barnen eftersom barn med autism har svÄrt med socialt samspel och att kommunicera. Det framkom att de vuxna har en betydelsefull roll för barn med autism, eftersom vuxna lÀttare förstÄr dem.

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

Denna studie genomf?rde intervjuer p? f?rskolor i tre arbetslag som inneh?ll flera olika yrkeskategorier. Fenomenet som unders?ktes var olika yrkeskategoriers varierande uppfattningar av delaktighet och ansvarsf?rdelning f?r planering samt genomf?rande av undervisning. Fr?gest?llningarna som besvarades var f?ljande: Hur uppfattar arbetslaget delaktighet i planering och genomf?rande av undervisning? Hur uppfattar arbetslaget att ansvarsf?rdelning b?r vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Hur vill yrkeskategorierna i arbetslaget att ansvarsf?rdelningen ska vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Detta fenomen har unders?kts genom en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats.

Detta Àr en kvantitativ enkÀtstudie dÀr syftet var att försöka se skillnader mellanhögstressade elever och lÄgstressade elever med avseende pÄ skolkrav, skolrutiner ochuppgifter. Undersökningen gÀller ocksÄ att se om det finns nÄgon skillnad pÄ elevernaslÀrandeaktiviteter och till sist om det finns skillnad mellan elever med avseende pÄskolresultat. I de förstnÀmnda punkterna visade det sig att skillnaderna var vÀldigt smÄ ihur elever upplever skolkrav, skolrutiner och uppgifter. Men en stor skillnad visade sigmed avseende pÄ skolresultatet, dÀr lÄgstressade elever hade en tendens att presterahögre Àn vad högstressade gjorde i samtliga Àmnen (svenska, engelska, matematik, idrottoch hÀlsa). I diskussionen diskuteras olika infallsvinklar i hur man mÀter stress i skolan..

Local history collections are fairly common among the Swedish public libraries and these collections often contain older or rare material. There are no national policies concerning the preservation of rare books at the public libraries, and the librarians of public libraries may lack that knowledge. The aim of this study is to examine librarians? attitudes toward their libraries? local history collections. We interviewed five librarians in the county of VÀstra Götaland and also made a small observation study of their local history collections.

SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.

Hellström, Staffan. Tystnaden i ljudfilm - En studie i Jacques Tatis ?Mon Uncle?. C-uppsats. Falun: Institutionen för kultur & medier, Högskolan Dalarna.

Examensarbetet Utomhuspedagogik för andrasprÄksinlÀrning Àr en kvalitativ studie dÀr jag har intervjuat fyra pedagoger, tvÄ lÀrare och tvÄ naturpedagoger. Det har skett genom semistrukturerade intervjuer utifrÄn en intervjuguide. Dessa har alla medverkat i utbildningsprogrammet Aktiva Ute dÀr ungdomar i Äldrarna 16-19 Är gÄr en naturvÀgledarutbildning. HÀlften av ungdomarna har svenska som andrasprÄk. Enligt litteraturen sÄ lÀr sig elever sprÄk genom samspel med andra kompetenta samarbetspartners.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om DLS LÀsförstÄelsetest Àr ett bra redskap för att upptÀcka elever i behov av sÀrskilt stöd nÀr det gÀller lÀsförstÄelse. Detta undersöks genom att sambandet mellan DLS LÀsförstÄelsetest och det nationella provets lÀsförstÄelsedel studeras. Studien görs pÄ 59 elever i Är 9. Studiens resultat visar pÄ ett visst samband mellan testen men mÄnga elever med lÄgt resultat pÄ DLS LÀsförstÄelsetest klarar ÀndÄ det nationella provets lÀsförstÄelsedel. Elever med högt resultat pÄ DLS LÀsförstÄelse fÄr i studien Àven högt resultat pÄ det nationella provet.

Denna litteraturstudie avser att sammanstÀlla och redovisa vetenskapligt granskade artiklar som behandlar skillnader hos elever i matematiksvÄrigheter och elever i matematik- och lÀssvÄrigheter. Studiens resultat visar att matematiksvÄrigheter och lÀssvÄrigheter Àr beroende av varandra. Resultatet pÄvisade skillnader hos elever i matematiksvÄrigheter jÀmfört med elever i lÀs- och matematiksvÄrigheter i deras arbetsminne, fonologiska medvetenhet och problemlösningsförmÄga. Det finns Àven stöd frÄn forskningen att elever i matematik- och lÀssvÄrigheter har signifikant sÀmre resultat i arbetsminne, fonologisk medvetenhet och problemlösningsförmÄga..

Studien undersöker vilken uppmÀrksamhet elever i behov av stöd fÄr av sina ordinarie lÀrare under vanliga lektioner. Med hjÀlp av klassrumsobservationer studerades interaktionen mellan lÀrare och elever i och utan behov av stöd. Studien Àr huvudsakligen kvantitativ och bygger pÄ strukturerade observationer av 11 lektioner i Ärskurs fem pÄ en kommunal skola. I studien ingick 23 elever och tvÄ lÀrare. Det Àr framför allt den enskilda kommunikationen mellan lÀrare och elev som studerats.

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

Syftet med denna studie Àr att försöka ge en bild av faktorer som pÄverkar mellanmÀnskliga möten i skolvardagen. Studien har fokus pÄ relationen barn ? pedagog. Fokus finns pÄ hur blivande specialpedagoger upplever och beskriver pÄgÄende samspel dÀr barn kÀnslomÀssigt berör sin omgivning. De egna kÀnslorna som dessa samspel vÀcker hos de blivande specialpedagogerna lyfts fram.

AbstractTiteln pÄ studien Àr kommunikation och socialt samspel med barn med autism. Studien handlar om kommunikation och vi har valt att lÀgga tonvikten vid kommunikationens möjligheter för barn med autism. Personer med funktionsnedsÀttning autism har stora begrÀnsningar inom det sociala samspelet, vilket i sin tur pÄverkar kommunikationen. Syftet med vÄr studie Àr att belysa vilka kommunikativa metoder som utvecklar kommunikation och socialt samspel hos barn med autism i skolmiljö. I vÄr undersökning har vi utgÄtt frÄn Kvale (1997) och anvÀnt oss av kvalitativa forskningsintervjuer, för att skapa en dialog med informanterna.

I ett historiskt perspektiv kan skolmatematiken betraktas som traditionstyngd. Forskning visar att lektionstid ofta Àgnas Ät elevers eget arbete och att elever förlorar sin lust att lÀra matematik. Detta stÄr i kontrast till forskning om bl.a. resonemangs- och kommunikationskompetens, samt kamrat- och sjÀlvbedömning som kan öka motivation och vara viktigt för lÀrande. Uppsatsen vill öka kunskapen om kommunikationen som sker nÀr elever och lÀrare samtalar om problemlösningar i matematik samt vilka aspekter av elevernas lösningar som erkÀnns i samtalet.