Bakgrund: Efter en kurs i utomhuspedagogik vÀcktes tanken huruvida utemiljön pÄverkar individens beteenden. Jag funderade pÄ om elevers roller ser likadana ut inne och ute. Om sÄ Àr fallet kan jag anvÀnda mig av den kunskapen i mitt framtida yrke som lÀrare. Mitt syfte med uppsatsen Àr att belysa nÄgra elevers roller ute och inne. Genomförande: Data samlades in med hjÀlp av observation av fyra elever.

Provision anvÀnds i försÀljningsintensiva företag för att öka medarbetares prestationer till ökad försÀljning. Provision Àr ett starkt styrmedel och kan skapa negativa effekter i form av dysfunktionella beteenden och kortsiktiga beteende hos medarbetare. DÄ provision inte agerar enskilt utan samspelar med den övriga styrmixen Àr det viktigt att förstÄ hur provision kan samspela med övriga komponenter i en styrmix. Syftet med studien Àr att skapa ökad kunskap om styrmixens utformning i försÀljningsintensiva företag som anvÀnder provisionsstyrning samt analysera samspelet mellan provisionsstyrning och den övriga styrmixen. En kvalitativ metod anvÀndes vid genomförandet av studien.

Syftet Àr att beskriva, analysera och tolka vad nÄgra lÀrare anser om förhÄllandet mellan elevers sjÀlvkÀnsla och lÀrande, samt ta reda pÄ hur de arbetar för att stÀrka den. Förutom en utgÄngspunkt i den samhÀlleliga debatten kring elevers sÀmre mÄende, har vi bÄda ocksÄ sett tecken pÄ elevers dÄliga sjÀlvkÀnsla vid tidigare arbetstimmar, samt under vÄra verksamhetsförlagda utbildningsveckor. Eftersom begreppen oftast blandas ihop valde vi att definiera bÄde sjÀlvkÀnsla och sjÀlvförtroende, men Àven lÀrande som har ett brett spektra. Vi har Àven beskrivit de teoretiska perspektiven, samt förklarat hur sjÀlvkÀnslan anses ha betydelse för lÀrandet. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med totalt tio lÀrare.

I dagen samhÀlle Àr de allra flesta medvetna om att det mÄste till en förÀndring av vÄrt beteende för att hejda den alltmer negativa miljöpÄverkan pÄ vÄr jord. I skolan har hem- och konsumentkunskapsÀmnet en stor funktion att fylla, dÄ ett av Àmnets fyra perspektiv Àr resurshushÄllning. ResurshushÄllning Àr enligt kursplanen ett samspel mellan mÀnniska, samhÀlle och natur. En förstÄelse av detta samspel krÀvs för att eleven skall kunna forma en livsstil som leder till ett hÄllbart samhÀlle. I lÀrarnas arbetsuppgifter ingÄr att tolka kursplaner som sedan skall förankras i undervisningen.

SammandragHuvudsyftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares och flersprÄkiga elevers attityder till flersprÄkighet. Studien gÄr ut pÄ att jÀmföra unga och vuxna flersprÄkiga elever och lÀrare vid tvÄ olika skolformer i den svenska skolan. Undersökningen bestÄr av intervjuer med lÀrare och elever. Studien omfattar fyra elever och en lÀrare frÄn grundskolans senare Är och fyra elever och en lÀrare frÄn den kommunala vuxenutbildningen.VÄr undersökning visar pÄ att det inte Àr nÄgra större skillnader mellan attityderna hos elever i grundskolans senare Är och hos elever i den kommunala vuxenutbildningen. Attityderna skiljer sig inte heller mellan de olika lÀrarna..

En skolas organisering anses idag vara viktigare Àn organisationen, det Àr i handlingsnÀten i organiseringen som organisationen byggs. Organisering av en skolas arbetssÀtt har samband med pedagogers möjligheter att arbeta med elevers olikheter. Samarbete blir betydelsefullt. Gemensamma visioner och mÄl fÄr betydelse för samarbetet. För pedagogerna underlÀttas arbetet om samarbete organiseras in i verksamheten och vision och mÄl Àr tydliga.

Syftet med vÄr uppsats Àr att fÄ kunskap om hur BVC sköterskor arbetar med att frÀmja samspelet mellan barn och förÀldrar samt hur specialpedagogens kompetens kan anvÀndas i detta arbete..

BAKGRUND: Begreppet lek Àr ett vÀldigt stort omrÄde och vi har dÀrför valt att begrÀnsaoss till lÄtsasleken och barns samspel inom lekarna. Inom lekgrupper finns ofta nÄgon form av makt och utanförskap sÄ dÀrför gÄr vi nÀrmare in pÄ Àmnet i bakgrunden. I detta kapitel redogör vi Àven för den tidigare forskning som gjorts inom Àmnena lÄtsasleken och samspel inom leken. I den teoretiska ramen valdes Vygotskijs utvecklingspsykologiska teori som tar upp hur social interaktion bidrar till barns lÀrande och utveckling.SYFTE: VÄrt syfte Àr att undersöka hur barnen samspelar med varandra i situationer av lÄtsasleken pÄ förskolan.METOD: VÄr forskningsmetod bestÄr av observationer som vi har utfört pÄ tvÄ olikaförskolor. Vi har observerat 26 barn sammanlagt.

Den hÀr studien utgÄr frÄn en fenomenografisk ansats. Vi avser att fÄnga skilda uppfattningar om arbetsplatslÀrande och studera hur uppfattningarna pÄverkar medarbetarnas arbetstillfredsstÀllelse. Vi utgick frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: vilka uppfattningar har medarbetare av hur de lÀr pÄ sin arbetsplats, och finns det skillnader i medarbetarnas uppfattningar av vad de lÀr? Resultatet visar att deltagarnas uppfattningar om fenomenet skiljer sig Ät. Tolkningen av resultatet visar att deltagarna lÀr pÄ olika sÀtt och anvÀnder kunskapen olika i deras yrkesutförande.

Margaretha Kareliusson (2009) Interaktion och sprÄkligt samspel mellan pedagog och flersprÄkiga barn i förskolan. En studie utifrÄn Vygotskijs sprÄkutvecklingsteori.Syftet med föreliggande studie Àr att beskriva interaktionen och det sprÄkliga samspelet mellan pedagog och flersprÄkiga barn i förskolan. Dessutom Àr syftet att studera pÄ vilket sÀtt och i vilken utstrÀckning pedagogernas samspelsmönster med barnen kan tolkas sprÄkstödjande för flersprÄkiga barn i förskolan utifrÄn Vygotskijs sprÄkutvecklingsteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologi, samt modern forskning.Den teoretiska utgÄngspunkten i studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv som innebÀr att barnet utvecklas i en kulturell gemenskap. Lev Vygotskijs (1896-1934) sprÄkutvecklingsteori har anvÀnds som grund till detta arbete. Han menar att barns sprÄkutveckling sker i samspel med sin omgivning, allt hÀnger samman och pÄverkar varandra i ett komplext system.

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

Syfte:Syftet med studien Àr att studera hur pedagoger i tvÄ förskoleklasser arbetar för att skapa förutsÀttningar för sprÄkutveckling. Undersökningen riktar sig till klasser dÀr det finns elever med sprÄkstörning.Teori:Studien har en sociokulturell ansats och Àr kvalitativ. Den har en teoretisk del som kort behandlar vad styrdokumenten sÀger om skolans ansvar kring arbete med sprÄkutveckling. HÀr beskrivs Àven det sociokulturella perspektivet kort. OmrÄdet sprÄkstörning och de svÄrigheter det innebÀr förtydligas.

Examensarbetet inriktar sig pÄ de elever som har svÄrt att koncentrera sig under lektionen och pÄ sÄ vis brister i sin koncentration. Arbetet omfattar inte de elever som har en diagnos, som t ex Damp och ADHD. Syftet Àr att undersöka hur man som pedagog ska bemöta elever med koncentrationssvÄrigheter pÄ bÀsta sÀtt, försöka förstÄ elevernas handlande, se eventuella skillnader mellan pojke/flicka och klarlÀgga orsaker till dessa svÄrigheter. HuvudfrÄgan Àr:Hur gör pedagogen för att förstÄ och bemöta elever med koncentrationssvÄrigheter pÄ ett bra sÀtt?.

Syfte: I dagens skolor Ă€r mĂ„let att elever i behov av sĂ€rskilt stöd ska fĂ„ det stöd som krĂ€vs i den elevgrupp hen tillhör i sĂ„ stor utstrĂ€ckning som möjligt. ÅtgĂ€rder för att ge alla barn möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen kan se ut pĂ„ olika sĂ€tt, och samtidigt som syftet Ă€r att inkludera barn kan de Ă„tgĂ€rder som genomförs ocksĂ„ fungera som sĂ€rskiljande. I en social arena som skolklassen pĂ„ en skola Ă€r, handlar det inte bara om vad som sker i klassrummet, det pĂ„gĂ„r hela tiden ett socialt samspel dĂ€r barnen pĂ„verkar och pĂ„verkas av varandra. Det finns formella och informella regler som förhandlas fram och som barnen agerar utifrĂ„n. Denna studies syfte Ă€r att se hur en inkluderande skolmiljö pĂ„verkar samspelet mellan barnen i en klass.

Konflikter Àr nÄgot som ofta syns i skolans vÀrld och Àr dÀrmed nÄgot man som lÀrare behöver lÀra sig att hantera. Konflikter kan ske mellan olika mÀnniskor exempelvis mellan elever och elever, mellan lÀrare och elever men denna studie fokuserar pÄ konflikter mellan elever och elever. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ forskning dÀr vi har valt att utgÄ frÄn tvÄ frÄgestÀllningar med syfte att fÄ en fördjupad förstÄelse om hur lÀrare och elever ser pÄ arbetet med konflikthantering samt hur arbetet kan utvecklas. Semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att uppnÄ syftet. Studien har utförts pÄ tvÄ olika skolor och intervjuer har gjorts med bÄde pedagoger och elever för att fÄ en sÄ rÀttvis bild som möjligt.