Biogas a?r en fo?rnybar energika?lla som kan framsta?llas genom ro?tning av organiskt material som go?dsel eller gro?dor. Trots att lantbruket sta?r fo?r 76 % av den totala biogaspotentialen i Sverige producerades endast en procent av biogasen 2008 i ga?rdsanla?ggningar. Uppsatsens syfte a?r att ge en o?versikt o?ver vad som orsakar den la?ngsamma utvecklingen av sma?skalig biogas, samt att ge fo?rslag till lo?sningar som kan leda till en snabbare expansion.

Bakgrund: Internet har skapat nya och billigare sa?tt fo?r konsumenter att genomfo?ra ko?p samt att so?ka efter information. Konsumenter a?r da?rfo?r sva?rare att beha?lla i det nya affa?rsklimatet. E-lojalitet beskrivs som den viktigaste faktorn fo?r e-handlare da? det skapar lo?nsamhet och ho?g avsikt fo?r upprepat ko?p.

G?teborgs stad v?xer och befolkningsprognosen pekar p? att 153 000 nya g?teborgare kommer att ta plats i staden. Livet i st?der ?r f?rknippat med stress, fysisk och psykisk oh?lsa. Ekosystemtj?nster ?r ett alternativ f?r att motverka de negativa aspekterna f?rknippat med stadslivet.

Inledning: Trots att Folkh?lsomyndigheten betonar behovet av ?kad kunskap och kompetens inom existentiell h?lsa, saknas tydlig information om hur kuratorer inom somatisk och palliativ v?rd faktiskt arbetar med dessa fr?gor. Denna brist utg?r den kunskapslucka som uppsatsen avser att adressera. Syfte: Studien syftar till att unders?ka hur h?lso- och sjukv?rdskuratorer tolkar och arbetar med existentiell h?lsa, vilka professionella f?rm?gor som anv?nds, samt vilka utmaningar och m?jligheter som p?verkar kuratorernas roll, med fokus p? professionens jurisdiktion och upplevda v?rde inom v?rdens organisatoriska ramar.

Bakgrund: Transpersoner ?r en samh?llsgrupp som rapporterar h?gre grad av diskriminering inom sjukv?rdssystemet ?n cispersoner, n?got som grundar sig i cisnormativiteten som r?der i v?rlden och i v?rdsystemet. Transpersoners h?lsobehov ?r m?ngfacetterade och kan innefatta b?de k?nsbekr?ftande v?rd samt generell sjukv?rd. H?lsostandarden ?r l?gre i denna samh?llsgrupp ?n i den generella populationen.

Bakgrund och problematisering: Tidigare forskning visar att f?retag g?tt fr?n att motverka h?llbarhetsreglering till att de idag leder utvecklingen av den. ESG-information som innefattar milj?, samh?llsansvar och bolagsstyrning ?r en viktig del i h?llbarhetsredovisning samt i kommunikationen med f?retagets intressenter. Nya direktiv fr?mjar h?llbarhetsredovisning och frivilliga ramverk underl?ttar redovisningen av ESG-information. H?llbarhetsredovisning ?r viktigt f?r f?retag, s?rskilt i en s?dan milj?p?verkande bransch som bilmarknaden, f?r att kunna p?visa legitimitet och f? ?kad konkurrenskraft.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Vi lever i ett alltmer urbaniserat samh?lle d?r v?ra landsbygder urholkas till f?rm?n f?r urbana omr?den. F?r att bryta denna urbaniseringstrend m?ste landsbygdskommuner hitta innovationsrika l?sningar som g?r att gemene man lockas fr?n staden och ut i v?r landsbygd.? Ett verktyg som kan vara landsbygdens r?ddning kallas f?r landsbygdsutveckling i strandn?ra l?gen (LIS). LIS ska m?jligg?ra f?r kommuner att exploatera strandn?ra.

Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter ?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser, samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.

Syfte: Att unders?ka det offentliga ledarskapet, s? som det gestaltar sig i en v?xelverkan mellan politik, f?rvaltning, f?retag och f?reningsliv samt i ett sammanhang av samh?llets alla tre niv?er; kommun, region och stat. Teori: Makt, organisationsstruktur, organisationskultur, f?r?ndring, kartellbildning. Metod: Kvalitativa intervjuer med ledare utifr?n ett sn?bollsurval.

Arbetskraftsexploatering, s?rskilt av utl?ndska arbetstagare, ?r ett v?xande samh?llsproblem som kan omfatta allt fr?n l?ga l?ner och orimligt l?nga arbetstider till farlig arbetsmilj? och underm?liga boendef?rh?llanden. Trots inf?randet av brottet m?nniskoexploatering i 4 kap. 1 b ? brottsbalken har det visat sig vara sv?rt att lagf?ra arbetsgivare p? grund av h?ga beviskrav och komplexa rekvisit.

Under det senaste decenniet har den svenska elektronikhandeln präglats av en allt hårdare konkurrenssituation och lägre lönsamhet. Det har lett till att stora butikskedjor gått i konkurs. För att vända trenden måste företagen hanterar sina butiksverksamheter effektivt. Det blir därmed avgörande hur butikschefen sköter butiken. Av den anledningen är det intressant att underso?ka butikschefers arbetssätt för att se vad som leder till hög lönsamhet.

The so called ?ByggaF-method? is a relatively new Swedish method to stop moisture from being built into a building. The method should prevent damages on buildings as a result of mould growth and moisture. The purpose of the method is to include moisture control in the entire constructionprocess, from the projecting phase and all the way to the management phase. Up until now, there is no proof if the method is profitable or not and no studies have been made on the topic.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen. Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet.