Sök:

Sökresultat:

1007 Uppsatser om Samhället 1800-1870 - Sida 60 av 68

TĂ€thet som planeringsideal

Att planera för att uppnÄ tÀthet Àr ett rÄdande ideal inom svensk fysisk planering. Idealet Àr inte nytt, och ofta hÀmtas inspiration och idéer frÄn 1800-talsstaden som fÄr fungera som förebild till den tÀta stad som planeras idag. Men tÀthet har inte alltid varit önskvÀrt, tvÀrtom. Under en stor del av 1900-talet pÄgick en utspridning av bebyggelsen som har satt tydliga spÄr i den bebyggelsestruktur vi har idag. Under 70-talet började denna utspridning alltmer att ifrÄgasÀttas och en ÄtergÄng till ett planeringsideal med en tÀtare struktur gjorde sig Äterigen gÀllande. Till en början sÄgs en strÀvan efter tÀthet mer som nÄgonting nödvÀndigt, ett mÄste för att vÀnda pÄgÄende trender.

EnkĂ€tundersökning till Älvdalens Besparingsskogs delĂ€gare

Älvdalens Savings Forest was formed in the late 1800's. During this time the country was conducting the first major land reform in Sweden, namely the redistribution of arable land through government action. In Älvdalen people saw an opportunity to form Savings Forest, that is jointly owned forests, where everyone would get part of the proceeds. The yield in the first place would cover were costs to manage and monitor the forest and to the measures to ensure regrowth and improve the forests. You could also use the proceeds to develop the area and make it easier for the population to manage their forest. In early summer, a survey was sent to all the members of Älvdalens Savings Forest.

Bolagets redovisningsval - En studie om hur bolagets val av regelverk pÄverkar dess resultat- och balansrÀkning

Inledning: Redovisning handlar i grunden om att bolagen fo?rser sina intressenter med den information dessa beho?ver fo?r sitt beslutsfattande. Fo?r att redovisningen skulle vara anpassad efter bolagets storlek bo?rjade BFN utvecklingen av K-projektet 2004. Detta har resulterat i fyra kategorier med samlade regelverk, K1-K4.

Kvarteret JÀntan - förenar god stadsplanering, kvalitativt boende och en sund miljö

Landskrona Àr en liten stad i södra Sverige. Den Àr en av landets Àldsta och historiskt sett mest betydelsefulla stÀder med sin storhetstid under 1700- och 1800-talen, dÄ ett skeppsvarv vÀxte sig stort. De flesta mÀnniskor som kom till Landskrona under den hÀr tiden kom för att arbeta pÄ varvet. PÄ grund av det ökade antalet invÄnare fanns det bostadsbrist i staden och arbetarnas behov av bostÀder ledde till stora byggnadsprojekt. PÄ 1900-talet gick varvet i konkurs, arbetslösheten steg och det ledde till en minskning av antalet invÄnare.

Förslag till omvandling av Ljungby jÀrnvÀgskvarter

NĂ€r den andra strĂ€ckan av Karlshamn - Halmstads jĂ€rnvĂ€g anlades Ă„r 1878 fick Ljungby sin första jĂ€rnvĂ€gsförbindelse. JĂ€rnvĂ€gen resulterade i ett uppsving för köpingen, som vĂ€xte frĂ„n 300 till 3000 invĂ„nare pĂ„ 20 Ă„r. NĂ€r den sista etappen av SkĂ„ne -SmĂ„lands jĂ€rnvĂ€g anlades i slutet av 1800-talet fick Ljungby ytterligare en jĂ€rnvĂ€gsförbindelse. Nu blev Ljungby en jĂ€rnvĂ€gsknutpunkt, som staden kom att vĂ€xa kring och varifrĂ„n hundratals resenĂ€rer reste varje dag. Under 1960-talet lades persontrafiken pĂ„ de bĂ„da strĂ€ckorna ner och det enda som Ă„terstod var godstrafiken mellan Ljungby och VĂ€rnamo. RĂ€lsen pĂ„ banan mellan Karlshamn och Halmstad revs snabbt upp, medan delar av rĂ€lsen pĂ„ SkĂ„ne - SmĂ„lands jĂ€rnvĂ€g legat kvar lĂ„ngt in pĂ„ 2000-talet. NedlĂ€ggningen resulterade i att bangĂ„rden i centrala delar av staden lĂ€mnades öde och oanvĂ€nd. Än idag, 14 Ă„r sedan det sista godstĂ„get gick pĂ„ banan, Ă€r omrĂ„det nĂ€stintill lika öde och oanvĂ€nt. Trots att kommunen har tagit fram visioner och förslag pĂ„ hur omrĂ„det skulle kunna utvecklas, sĂ„ har ingenting gjorts. BangĂ„rden har tidvis betraktats som en skamflĂ€ck i samhĂ€llet, vilken stadsplanerna försökte förminska sĂ„ mycket som möjligt.

Brandskyddet i HamnpÄfarten VÀrtan: En alternativ lösning med transversell ventilation och sprinkler

I sta?der byggs va?gtunnlar fo?r att ge rum a?t bosta?der och kontor, i dessa trafikplatser fa?rdas a?rligen miljontals fordon. Bra?nder i dessa insta?ngda utrymmen kan fa? allvarliga konsekvenser och arbetas aktivt med att fo?rhindras. I Va?rtahamnen i Stockholm projekteras mellan 2011 och 2013 en kortare va?gtunnel i slutet av E20.

Ett hÄllbart skogsbruk pÄ lika villkor : En granskning av skogscertifieringen FSC som ideologi och dess kompromisser

MÄnga intressen har lÀnge fÄtt trÀngas innanför miljöpolitikens vÀggar och det Àr Àn idag svÄrt att avgöra vilka vÀrden som ska fÄ mest plats.Skogspolitiken i Sverige har sedan 1800-talets början förÀndrats kraftigt frÄn hÄrt statligt styrd till frivilligt ansvarstagande. I samband med dessaförÀndringar kom det pÄ 70-talet en kraftfull vÄg av intressen frÄn naturvÄrdens sida som stÀllde allt högre krav pÄ produktionens hÀnsyn tillnaturen och dess betydelse för den biologiska mÄngfalden samt den lokala befolkningen. Trots en förbÀttrad hÀnsyn i skogsvÄrdslagen krÀvdes merav flertalet intressenter, nÄgot som tillslut mynnat ut i ett samarbete mellan ekonomiska, miljömÀssiga och sociala intressen. CertifieringsorganetForest Stewardship Council skapades och Är 1998 godkÀndes den första FSC-standarden. Idag Àr mer Àn 11 miljoner hektar skogsmark certifierad.FSC var en idé att gemensamt komma fram till en kompromiss mellan sÀrintressen och pÄ sÄ sÀtt uppnÄ ett hÄllbart skogsbruk nationellt sÄvÀl sominternationellt.

Återupplivning av ÄngsgĂ€rdet - Stadsförnyelse i centrala VĂ€sterĂ„s

VĂ€sterĂ„s Stad har i översiktsplan för VĂ€sterĂ„s tĂ€tort formulerat fem planeringsstrategier som ska vara styrande vid all fysisk planering. Dessa planeringsstrategier syftar till att VĂ€sterĂ„s mĂ„l om en hĂ„llbar utveckling ska uppfyllas. Planeringsstrategierna Ă€r: ° Bygg staden inĂ„t ° Blanda bostĂ€der och verksamheter ° En ny syn pĂ„ trafiken ° StĂ€rk grönskans och vattnets roll ° Utveckla försörjningssystemen ÄngsgĂ€rdet Ă€r belĂ€get cirka en kilometer öster om VĂ€sterĂ„s centrum. Stadsdelen började bebyggas i slutet pĂ„ 1800-talet. Fram till 1950-talet var stadsdelen ett trivsamt och lummigt smĂ„husomrĂ„de.

GÄr goodwill mot konvergens? ?Skillnader mellan Sverige och USA under perioden 2006-2014

Bakgrund och frĂ„gor: Goodwill Ă€r en omdiskuterad post som redan under 1800-taletbeskrevs som riskfylld och opĂ„litlig. Warren Buffett beskrev posten Ă„r 1983 som det överprisen, överexalterad och odisciplinerad, ledning betalar för ett rörelseförvĂ€rv. TillgĂ„ngen bedömsidag utgöra en ansenlig del av företags balansrĂ€kningar och Ă€r dĂ€rför av betydande intresse förföretagens intressenter. NormsĂ€ttarna IASB och FASB har bĂ„da utarbetat principbaseradestandards som vĂ€gledning för hur redovisning av tillgĂ„ngen bör ske. År 2002 inleddes ettsamarbete mellan IASB och FASB till syfte att minska skillnaderna i redovisning mellanregelverken.

Alléerna pÄ BarsebÀcks gods : bevarandeplan

En bred, lĂ„ng och jĂ€mn allĂ© Ă€r en mĂ€ktig syn. Även en allĂ© med knotiga defekta trĂ€d kan ocksĂ„ vara sagolikt vacker med sin alldeles speciella karaktĂ€r. AllĂ©er Ă€r inte bara vackra att fĂ€rdas genom. PĂ„ hĂ„ll ses allĂ©erna som en vacker del av landskapet. Av BarsebĂ€cks gods Ă€r allĂ©erna mot norr, öster och vĂ€ster i BarsebĂ€cks slottsanlĂ€ggning, nĂ€stan det enda som syns utifrĂ„n, förutom dess vĂ€lskötta Ă„krar.

Teknisk Analys : En indexbaserad studie av glidande medelvÀrden pÄ den svenska aktiemarknaden

Det förekommer idag frÀmst tvÄ olika huvudkategorier nÀr det gÀller analys av aktier, nÀmligen fundamental och teknisk analys. Den tekniska analysen, syftar till att utifrÄn ett företags historiska kursutveckling, söka prognostisera en framtida trend för aktien. Grundtanken Àr att mÀnniskor i grupp tÀnker och agerar pÄ liknande sÀtt nÀr de befinner sig i en viss situation och att dessa gruppbeteenden resulterar i mönster, som den teknisk aanalytikern menar gÄr att tolka. Tekniken strÀcker sig tillbaka till 1800-talet och anvÀndsflitigt idag av sÄvÀl mindre som större investerare och aktörer pÄ de finansiella marknaderna.En av mÄnga tekniker inom teknisk analys fokuserar pÄ glidande medelvÀrden av olika lÀngder och kombinationer. Enligt teorin uppstÄr köp- respektive sÀljsignaler nÀr dessamedelvÀrden korsar varandra.

?Den sköna metropolis? : En studie om upplevelse av Berlin

En stad Àr i konstant rörelse och förÀndring. Staden kan handla om kÀnslor, intryck och upplevelser. Upplevelsen av en metropolis kan vara en behaglig resa, men det kan Àven innebÀra ett mentalt slag i magen pÄ grund av dess historia som kan vara sÄ oerhört tragiskt och otÀck att den rör dig till tÄrar. Eventuellt kan en stads historia Àven fÄ mÀnniskor att se vÀrlden med nya och mer öppna ögon. I det hÀr fallet handlar det om en av vÀrldens metropolstÀder, Berlin.Varför Àr Berlin sÄ speciellt? Staden Àr varken kÀnd för sin skönhet eller bevarandet av staden.

NĂ€r cykelstigen kom till byn : en fallstudie i Arvidsjaurs kommun

Den omfattande exploateringen av Sveriges skogar under 1800-talets andra hÀlft ledde till en motreaktion dÀr tankar om uthÄlligt skogsbruk etablerades i början pÄ 1900-talet. Detta fick till följd att efterfrÄgan pÄ arbetskraft ökade i de norrlÀndska skogsbygderna. Framkomligheten var inte bara ett problem för skogsbruket, Àven befolkningen i Norrlands inland var i stort behov av utfartsvÀgar som komplement till kommunikationen lÀngs Àlvarna. En ÄtgÀrd som vid tiden föreslogs för att komma till rÀtta med den svÄra framkomligheten i det norrlÀndska skogslandskapet var byggnation av en enkel typ av vÀgar. Cykelstigarna var, som namnet antyder, tÀnkta för persontrafik i första hand med cykel och motorcykel.

Bergsbrukets början, samt dess och jordbrukets pÄverkan pÄ vegetationen uti Garpenbergs socken i sydöstra Dalarna

Bergsbruket har under lÄng tid haft stor betydelse för Sverige bÄde ekonomiskt och politiskt. Det har ocksÄ haft en inverkan pÄ naturmiljön bland annat genom huggningar för brÀnsle och utslÀpp av tungmetaller. Ett av de omrÄden i Sverige som Àr mest kÀnt för sin metallhantering Àr Bergslagen. Idag Àr mÄnga gruvor nedlagda. En som fortfarande Àr i drift Àr gruvan i Garpenberg i Dalarna.

I huvudet pÄ Johan Magnus Wickelius

Denna uppsats försöker beskriva Johan Magnus Wickelius (1817-1867) livsförstÄelse. Eller hans teologiska typ. I det arbetet har jag anvÀnt Benkt-Erik Benktsons typologiska metod, inom vilken man arbetar med schematiserade typer som Wickelius Àr jÀmförd med och placerade inom (eller inte) under arbetes gÄng. Denna typologiska metod Àr inte en klassificering dÀr individen, som undersöks, Àr placerad i ett fack för alltid. Individen Àr istÀllet placerad i ett landskap dÀr de schematiserade typerna Àr som kullar emellan (eller pÄ) vilka individen sedan placeras.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->