Bergsbrukets början, samt dess och jordbrukets påverkan på vegetationen uti Garpenbergs socken i sydöstra Dalarna
PollenGeokemiBergsbrukGruvbrytningGarpenbergBergslagenVegetationsförändringarSkogJordbrukPollenGeochemistryMiningSwedenVegetation changesForestFarming
Bergsbruket har under lång tid haft stor betydelse för Sverige både ekonomiskt och politiskt. Det har också haft en inverkan på naturmiljön bland annat genom huggningar för bränsle och utsläpp av tungmetaller. Ett av de områden i Sverige som är mest känt för sin metallhantering är Bergslagen. Idag är många gruvor nedlagda. En som fortfarande är i drift är gruvan i Garpenberg i Dalarna. Hur långt tillbaka i tiden gruvdriften har hållit på i Garpenberg och dess historiska påverkan på miljön är dock oklar, trots bergshanteringens stora historiska betydelse för både samhället och miljön. Det övergripande syftet för detta examensarbete är att med analyser av skogshistorien och föroreningshistorien fastställa när bergsbruket började i Garpenberg och hur bergsbruket och jordbruket har påverkat vegetationen.
För att studera detta har jag använt mig av pollenanalys och geokemisk metallanalys på ett sjösediment från Gruvsjön i Garpenberg socken. Jag använt kol-14 datering åldersbestämma olika djup i sedimentet.
Resultaten visar att skogarna för 3000 år sedan var öppnare och hade mer buskar, lövträd samt även ädla lövträd. Vid granens etablering för ca 2600 år sedan förändrades skogarna då skogen blev mer sluten och buskarna och lövträden minskade. Först på 600?800-talet finns spår av mänskligt nyttjande, då betesgynnade växter som en och risväxter indikerar på skogsbete. Metallföroreningar av bly och koppar tyder också på någon form av metallhantering. Från 1000-talet och framåt kan man se spår av en mer fast bosättning med jordbruk och troligen bergsbruk. Garpenbergs natur förändras mer storskaligt runt 1300 då metallföroreningar och kolpartiklar samt sädeslagspollen indikerar en mer storskalig etablering av bergsbruk och jordbruk. Tallen minskade till följd av jordbruket och bergsbruket och andelen trädpollen är som lägst från 1300-talet till slutet av 1800-talet. Under 1900-talet ökar andelen trädpollen på grund av mindre påverkan från bergsbruket och jordbruket. Detta markutnyttjande har lett till en förändrad trädslagsblandning och högre andel störningsgynnade arter idag. Få skogar är numera opåverkade av människan och det är troligen lägre biologisk mångfald idag än det var i det gamla jordbrukslandskapet eller i de blandskogar som fanns för 3000 år sedan.