SammanfattningSyfte och frågeställningarUppsatsen syftade till att undersöka elevers uppfattningar kring begreppet hälsa, ur ett Salutogent och patogent perspektiv. De frågor som ställdes var: har eleverna en salutogen eller patogen bild av hälsa, var får eleverna sin uppfattning kring hälsa ifrån samt förmedlar lärare i idrott och hälsa en salutogen eller patogen bild av hälsa enligt eleverna?Metod10 elever (7 flickor och 3 pojkar) i årskurs 9 från tre skolor i västra och södra delen av Stockholm deltog alla i en halvstrukturerad intervju. Intervjuerna genomfördes på respektive elevs skola i ett avskilt rum. Deras svar kategoriserades och analyserades med utgångspunkt i Antonovskys teorier, och Quennerstedts utvecklingar av dessa, kring salutogent och patogent.Resultat5 av 10 elever ansågs ha en patogen bild av hälsa, 3 av 10 en salutogen bild medan 2 av 10 ansågs ha en tvetydig/oklar bild av hälsa där både ett Salutogent och patogent perspektiv fanns representerat.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva och förstå hur särskoleelever ser på fysisk aktivitet i idrottsundervisningen och på fritiden. Genom en intervju med några elever från särskolan fick vi reda på detta. Innan intervjun fick eleverna måla en bild av dem själva på en idrottslektion. Genom att sedan prata om den bilden blev eleverna mer avslappnade i intervjusituationen. För att få en förståelse för elevernas syn på fysisk aktivitet tittade vi på svaren ur olika perspektiv, rörelsesyn (patogent, salutogent) och kroppssyn (dualistiskt, integrerat).

SammanfattningSyftet med denna studie är att belysa vilken påverkan idrottslärares perspektiv på begreppet hälsa kan ha för undervisningens innehåll inom ämnet Idrott och hälsa. Detta analyserade vi gentemot de teoretiska perspektiven salutogent respektive patogent perspektiv på hälsa. Den empiri som vi samlat in för att svara på våra frågeställningar är hämtade genom kvalitativa samtalsintervjuer av lägre standardiserad grad. Vi har genomfört sju stycken intervjuer med utbildade idrottslärare på grundskole- och gymnasienivå. Alla lärare i studien jobbar på olika skolor.Det resultat vår undersökning kom fram till var att de flesta respondenterna ansåg att hälsa var ett svårt begrepp att definiera.

Syftet med studien är att belysa hur enhetschef och sjuksköterska utövar sitt ledarskap samt hur omsorgspersonalen uppfattar och förhåller sig till fenomenet med olika budskap och förhållningssätt, i utövandet av detta ledarskap. Frågeställningarna är följande:1. Hur utövas ledarskapet av enhetschef respektive sjuksköterska med aspekt på ett salutogent kontra patogent perspektiv?2. Kan enhetschef respektive sjuksköterskas direktiv uppfattas som ett dubbelt ledarskap?3.

Varje dag kan du i någon av våra största kvällstidningar läsa om hälsa, utrymmet för hälsa har ökat både i media och samhället. Hälsa som begrepp är både brett och svårdefinierat och har även förändrats genom åren. Den forskning som finns sedan tidigare pekar på att undervisning om hälsa främst fokuserar på de fysiologiska delarna av hälsan. Denna studies syfte har varit att undersöka vad idrottslärare har för uppfattningar om hälsa och hälsoundervisning.Metoden som använts har varit kvalitativa intervjuer med fyra lärare som undervisar i Idrott & hälsa på högstadiet. Mitt resultat visar att lärarna ser hälsa utifrån ett salugent synsätt, deras beskrivningar av vad de vill att eleverna skall lära sig om hälsa pekar också på ett salugent synsätt.

Antalet äldre blir idag allt fler och behovet av vård flyttas upp i åldrarna. Det kräver att insatser inom äldrevård och omsorg håller hög kvalité och placerar människan i centrum för att skapa förutsättningar för äldre att leva ett värdigt, meningsfullt liv och känna välbefinnande. Frågan om mat, trygghet, identitet, social interaktion, anpassning och KASAM är faktorer som påverkar äldres tillvaro på äldreboende. Syftet med studien var att få djupare kunskap och förståelse i äldres livsvärld på äldreboende, hur man som boende upplever sin vardag och vilken betydelse äldreboendet som institution har för deras hälsa. Två livsberättelseintervjuer genomfördes under en timme var med två äldre, en man och en kvinna boende på ett äldreboende i Mellansverige.

Göteborgs Stad tog år 2008 beslutet att införa salutogent arbetssätt. Detta innebar att inom fyra år skulle alla medarbetare inom äldreomsorgen känna till vad ett salutogent förhållningssätt innebar. Alla insatser inom äldreomsorgen ska vara utformade efter hur de äldre upplever KASAM och bland medarbetarna ska tre kvalitetsfaktorer öka: delaktighet/påverkan, erkänsla och arbetstillfredsställelse. Det ska också finnas en mall för vad som krävs av verksamheterna för att bli salutogen-diplomerad.Syftet med denna undersökning är att ta reda på om enhetschefer och medarbetare inom äldreomsorgen tycker att de idag arbetar salutogent, om det är någon skillnad på arbetssättet före och efter beslutet togs 2008 och om det salutogena arbetssättet genomsyrar hela verksamheten.Studien är genomförd utifrån en kvalitativ ansats med semistrukturerade frågor. Tre enhetschefer och tre medarbetare intervjuades.

Denna undersökning uppmärksammar ett salutogent perspektiv där förändringar kan ses som möjligheter. Syftet är att studera de attitydrelaterade faktorerna som tankar, känslor och beteende för att se hur de kan förhålla sig till individers sätt att hantera förändringsarbete. Undersökningen är utförd på en avdelning på ett sjukhus i Skåne. Denbygger på reflexiva intervjuer och en enkät som mäter individernas KASAM, en indikator på förmågan att hantera påfrestningar. Fem personer deltog i undersökningen.

Ätstörningar är en allvarlig och omdiskuterad problematik som många ställer sig frågande till. En vanlig uppfattning är att det är omöjligt att bli frisk från en ätstörning och att den drabbade vill stanna kvar i tillståndet. Denna negativa, förutfattade mening kan bero på att forskningen om ätstörningar vanligtvis bedrivs utifrån ett patogent perspektiv. Forskningen har kunnat visa olika orsakssamband, bakomliggande faktorer och konsekvenser men de friskfaktorer som finns glöms bort.I denna studie genomfördes fyra stycken individuella intervjuer med kvinnor i åldrarna 20-29 år och som är under behandling för ätstörningar. Studiens syfte var att utifrån ett salutogent perspektiv belysa hur de upplever sitt välbefinnande och ser på sin framtid.

Bakgrund Utifrån de politiska målen; att öka inflytande och delaktighet, beslutades i Göteborgs Stad att skapa den ?nya äldreomsorgen? genom att införa ett Salutogent perspektiv.Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka hur genomförandet av projektet Salutogent perspektiv (som avser till att införa ett salutogent förhållningssätt inom äldreomsorgen i Göteborgs Stad) uppfattas av medarbetarna.Frågeställningar- Vad har medarbetarna för erfarenhet av projektet Salutogent perspektiv?- Hur uppfattar medarbetarna att de har fått introduktion till det salutogena förhållningssättet? - Hur upplever medarbetarna att det salutogena förhållningssättet tar sig i uttryck i det dagliga arbetet och hur skiljer det sig ifrån det gamla?Metod Denna studie är en kvalitativ studie som bygger på åtta halvstrukturerade intervjuer av medarbetare inom hemtjänst och äldreboende. Intervjuerna har analyserats med hjälp av teorier om hälsa, förändringsarbete och empowerment.Resultat Medarbetarna känner till projektet men det finns en osäkerhet om dess innehåll. Introduktion till det salutogena förhållningssättet har majoriteten fått från sin enhetschef på varierande sätt. För medarbetarna handlar det salutogena förhållningssättet om att lägga tillbaka makten till omsorgstagaren.

Den äldre människans upplevelse av hälsa och livskvalitet påverkas av tillgängliga resurser samt förmågan att tillvarata dem. Omvårdnad utifrån ett salutogent perspektiv söker efter faktorer som skapar hälsa. Att betona den äldre människans resurser är av stor betydelse för ett gott åldrande. Syftet med litteraturstudien var att med ett salutogent perspektiv, med relevans för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete, belysa resurser som för den äldre människan främjar och bevarar ett gott åldrande. I litteraturstudien bearbetades 14 vetenskapliga artiklar utifrån en deduktiv ansats, med grund i den salutogena teorin.

Hälsa är ett omfattande begrepp som främst kan tolkas ur två olika perspektiv, salutogent där fokuset ligger på att frambringa hälsa och patogent där fokuset ligger på den fysiska kroppen och sjukdom. I skolämnet har begreppet idag en central roll där begreppet i ämnet delats in i olika diskurser. Genom kvalitativa intervjuer med lärare samt en kvantitativ enkätundersökning med elever på två olika skolor har syftet att utreda vad lärare respektive elever har för förhållningssätt gentemot hälsa svarats på utifrån perspektiven och diskurserna. Arbetet berör hur dessa förhållningssätt förhåller sig till varandra samt om det föreligger någon regional skillnad mellan de olika skolorna. Studien visar på att elever och deras undervisande lärare i stor grad har en liknande syn på hälsa och att det finns regionala skillnader.

Syfte:Syftet med denna studie är att undersöka, beskriva och problematisera vad elever på gymnasiet har för tankar, idéer och kunskaper om och kring begreppet hälsa. Detta p.g.a. att området vi undersöker enligt oss är sparsamt utforskat.Metod:Vi använder oss av en kvalitativ metod där intervjuer av tio stycken gymnasielever som läser eller har läst Idrott och hälsas kurs A är grunden för vår studie.Resultat och slutsatser:Elever förknippar hälsa främst ur ett fysiskt perspektiv. Detta är genomgående för hela studien. Inte alls i samma utsträckning förknippas hälsa till att innefatta ett socialt och psykiskt välbefinnande.

Sammanfattning Informanterna beskrev salutogent ledarskap som fokuserande på möjligheter istället för problem, och att få fram resurserna ur varje individ. De pekade på att de anställda känner större ansvar om de görs delaktiga i arbetets planering. Enhetscheferna hänvisar till vikten av reflekterande tankar på alla nivåer. De upplever att deras sätt sedan länge att arbeta nu har givits legitimitet. Bakgrund Vi intresserar oss för hur olika typer av ledarskap kan påverka personal, då vi alla har erfarenhet av att ingå i arbetsgrupper.

Syftet med denna studie är att undersöka ett friskvårdsprojekt inom Saab Bofors Dynamics. Friskvårdsprojektet ?Det friska företaget? startades år 2004 som ett koncept för att lansera friskvård. Syftet och forskningsfrågan besvaras genom kvalitativa gruppintervjuer i form av fokusgrupper bestående av slumpmässigt utvalda medarbetare inom Saab Bofors Dynamics. I studien anammas ett hermeneutiskt förhållningssätt med tolkning som metod utifrån en abduktiv ansats.