Som specialpedagog är det viktigt att se det goda, det friska och vad det är som skapar framgång, med andra ord, att ha ett salutogent perspektiv. Detta har jag försökt att anamma i denna studie. Syftet med följande arbete är att hitta framgångfaktorer för elever med en dyslexidiagnos. De elever som jag har intervjuat gick på ett individuellt program på gymnasiet och jag har undersökt vilka orsaker eleverna anser har varit de främsta framgångsfaktorerna för att de skulle uppnå sina mål ? att bli behöriga till ett nationellt program. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats då jag har intervjuat tre elever och deras föräldrar samt två pedagoger.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka lärares syn på hälsa i ämnet idrott och hälsa och deras tolkning av kursplanen. För att kunna uppfylla syftet utformades tre frågeställningar: (1) Ur vilket/vilka perspektiv ser lärarna på hälsa? (2) Hur tolkar lärarna "hälsa och livsstils-delen" i kursplanen? (3) Hur hanterar lärarna inom ämnet idrott och hälsa hälsoperspektivet i undervisningen?MetodMetoden som användes var kvalitativ och baserades på intervjuer. Empirin samlades in från fem män och en kvinna, verksamma som idrott och hälsa lärare i Stockholm. Det var enligt bekvämlighetsprincipen urvalet skedde och intervjuerna tog cirka 25-40 minuter.

Alla elever i Sverige har rätt att få stöd av elevhälsan för att nå utbildningens kunskapskrav. Elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete grundar sig i det salutogena perspektivet. För att förbättra elevers hälsoutfall kan hälsokommunikation användas. Elevhälsan i Umeå kommun bedriver ett projekt vid namn Levla lärmiljön, där målet är att förbättra lärmiljön för elever. Syftet för examensarbetet var att undersöka skolpsykologers i Umeå kommun upplevelser av att arbeta i ett perspektivskifte från patologiskt perspektiv till salutogent perspektiv.

Denna uppsats har haft som syfte att undersöka olika uttryck för ett salutogent perspektiv vid behandlingen av missbrukare på behandlingshem i Sydafrika. Frågeställningarna var: ? Vad är personalens uppfattning om huruvida man arbetar utifrån ett salutogent perspektiv?? Vilka möjligheter ser personalen att arbeta ur ett salutogent perspektiv?? Vilka resurser ser personalen hos patienterna och i deras omgivning?Det empiriska materialet för att uppfylla syftet och svara på frågeställningarna säkerställdes genom fem kvalitativa intervjuer och observationer vid ett behandlingshem utanför Kapstaden i Sydafrika.Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen kommer från Aaron Antonovsky och hans salutogena KASAM-teori. Den bygger på tanken att man ska fokusera på det ?friska? i individen, på personens resurser.

Coaching har kommit att bli trendigt i alla möjliga sammanhang och verksamheter och kallas för en ?ny och fräsch idé?. Vi har ställt oss frågan vad socialt arbete kan ha för användning av coaching. Då litteraturen om coaching är mångfacetterad har vi själva först behövt tydliggöra och förstå vad coaching innebär. Studien handlar om hur coaching har hamnat i socialt arbete och vad man har fått för användning av coaching.

Antalet äldre blir idag allt fler och behovet av vård flyttas upp i åldrarna. Det kräver att insatser inom äldrevård och omsorg håller hög kvalité och placerar människan i centrum för att skapa förutsättningar för äldre att leva ett värdigt, meningsfullt liv och känna välbefinnande. Frågan om mat, trygghet, identitet, social interaktion, anpassning och KASAM är faktorer som påverkar äldres tillvaro på äldreboende. Syftet med studien var att få djupare kunskap och förståelse i äldres livsvärld på äldreboende, hur man som boende upplever sin vardag och vilken betydelse äldreboendet som institution har för deras hälsa. Två livsberättelseintervjuer genomfördes under en timme var med två äldre, en man och en kvinna boende på ett äldreboende i Mellansverige.

Syfte: Det övergripande syftet med studien var att utforska hur chefen för elevhälsan, rektorer och specialpedagoger medverkar till det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inom elevhälsan i en glesbygdskommun, i studien kallad för Humlekommunen.Då elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll blev tydligare i den nya skollagen anser vi att den roll och uppgift specialpedagogen har/bör ha är intressant att belysa och reflektera över. Enligt Skollagen ska ?elevhälsan främst vara förebyggande och hälsofrämjande? (Utbildningsdepartementet, 2010b, s.24). Det är således en stor utmaning för dagens skola och framför allt elevhälsan hur den ska kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande.Syftet preciserades med följande frågeställningar:1. Vilka faktorer styr elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete?2.

Abstract    Titel:                  Vad upplever elever som meningsfullt i skolan?                       ? en salutogen studie vid en hälsofrämjande skola Nivå:              C-uppsats i ämnet pedagogik Författare:       Ellika Berggren och Ebba Franson Datum:              2010-01 Handledare:    Inger Ahlgren  Syftet: Elever i grundskolan som upplever skolan som meningsfull har större förutsättningar att uppleva hälsa och välmående i framtiden. För att kunna förstärka meningsfullheten i skolan är det enligt tidigare forskning viktigt att utgå från elevernas perspektiv. Syftet med studien är att mäta ett antal högstadieelevers KASAM i en hälsofrämjande skola och undersöka deras tankar kring att gå i skolan. Fokus kommer att ligga på vilka faktorer några av dessa elever kan uppleva som meningsfulla, och i så fall på vilket sätt dessa faktorer uppfattas som meningsfulla.

Syfte: Att med denna studie undersöka specialpedagogers uppfattningar och resonemang om förebyggande och hälsofrämjande arbete i specialpedagogisk praktik.Teori: Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet. Människan föds som en kommunikativ varelse inriktad mot att samspela med andra. Kommunikativa processer blir i detta perspektiv centrala i lärande och utveckling (Säljö, 2010). Salutogent förhållningssätt handlar om att se det friska och positiva hos människan samt arbeta för att stärka det som är bra och fungerar (Lundgren & Persson 2003). För att förstå och klargöra den problematik som uppstår i mötet mellan människors olika förutsättningar och de olika villkor som finns i utbildning och skola har specialpedagogiska perspektiv utvecklats (Ahlberg 2009) Vilket perspektiv man väljer som utgångspunkt för specialpedagogik blir avgörande för hur man arbetar med elever i behov av stöd.Metod: I denna kvalitativa studie utgör halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer grunden för den insamlade empirin.

Syftet med denna undersökning är att studera vilka faktorer som är viktiga för att ungdomsbehandling på institutioner ska få ett önskvärt resultat. Majoriteten av alla institutionsplaceringar misslyckas, men i denna undersökning studeras hur det kommer sig att vissa institutionsplaceringar faktiskt når ett önskat resultat. Genom kvalitativa intervjuer med fem ungdomar, alla med erfarenhet av lyckade behandlingsresultat, lyfts framgångs- och skyddsfaktorer fram. Dessa ungdomar har varit placerade på institution med anledning av asociala beteenden såsom missbruk, kriminalitet och våld och samtliga har genomgått en livsstilsförändring. Undersökningen intresserar sig för vilka faktorer som leder till framgång och studien utgår från ett salutogent perspektiv.

Syftet med detta arbete är att synliggöra några förskolepedagogers förhållningssätt och vår förhoppning är att detta ska kunna vara till nytta för alla som arbetar med barn genom att de uppmärksammas på dess betydelse. Våra frågeställningar utgår ifrån det som vi har valt att titta på i vår undersökning; Vygotskijs teorier, det salutogena lösningsinriktade tankesättet, läroplanen för förskolan och dess syn på demokrati samt vikten av att se mer än det som syns, detta kan bland annat förklaras med att se saker ur olika perspektiv. De metoder som vi har valt att använda oss av i vår undersökning är observationer och intervjuer. Vi inledde vår undersökning med två dagars observation i en barngrupp på en förskola i Malmö kommun. Efter observationerna intervjuade vi de två förskollärarna som arbetar med barngruppen.

AbstractSyftet med vår studie är att undersöka vilken betydelse kuratorn har för den psykosociala hälsan. Vi har för det här ändamålet gjort tio stycken kvalitativa intervjuer med kuratorer inom skola, ungdomsmottagning, samt barn- ungdoms- och vuxenpsykiatrin. Vi har utgått från en hermeneutisk ansats. Resultatet har analyserats utifrån Aaron Antonovskys, Thomas J. Scheffs, samt Moria von Wrights teorier.

Hälsa är ett brett begrepp som det finns många olika teorier och synsätt på. Det mångfacetterade begreppet hälsa kompliceras ytterligare när det sätts samman med idrott, i ämnet Idrott och hälsa. Då vi som blivande lärare i Idrott och hälsa ansåg det vara intressant att få reda på hur några verksamma lärare i ämnet ser på begreppet hälsa, samt hur de anser sig bedriva hälsoundervisning, valde vi att skriva vårt examensarbete inom detta område. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med sex verksamma lärare i skolår 7-9 i ämnet Idrott och hälsa, för att få svar på frågeställningarna: Hur ser de sex intervjuade idrottslärarna på begreppet hälsa? Hur ser de sex intervjuade lärarna på sitt uppdrag att förmedla kunskaper om hälsa? För att kunna tolka de intervjuade lärarnas svar har vi utgått ifrån det salutogena och patogena synsättet på hälsa.

Ensamkommande barn och ungdomar har kommit att bli ett aktuellt ämne i Sverige sedan en tid tillbaka. Det anses därför väsentligt att undersöka hur kommunerna, som har det yttersta ansvaret över dessa, arbetar, samt barnens och ungdomarnas upplevelser av detta. I studien har man valt att inrikta sig till Skellefteå kommun, som är en av Sveriges största mottagningskommuner av ensamkommande barn och ungdomar. Syftet med studien är att belysa hur ensamkommande ungdomar, över 18 år, beskriver sina upplevelser och erfarenheter av att ha bott på olika boendetyper i Skellefteå kommun, samt ta reda på hur personalen uppfattar och beskriver arbetssättet med målgruppen. I studien har man valt att använda sig av en kvalitativ forskningsmetod i form av en fokusgruppsintervju och två enskilda semistrukturerade intervjuer.

Abstrakt Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur lärare och pedagoger arbetar för att motverka mobbning i skolan. Det empiriska materialet är insamlat på en F- 5 grundskola i en större kommun i södra Skåne. En grundskollärare och skolsköterskan på skolan intervjuades, de är både en del av trygghetsgruppen på skolan, en grupp som består av rektor, specialpedagog, kurator, skolsköterska, lärare och fritidspedagoger. Innan intervjuerna observerade vi ett trygghetsmöte. Vår undersökning visade att personalen på vår skola arbetar med ett salutogent tänkande genom att lyfta det positiva i verksamheten och genom att inspirera eleverna till att agera med andras bästa för ögonen, det vill säga ett prosocialt beteende.