Utvecklingen av delade mobilitetstj?nster, s?som bildelning, cykeldelning och mikromobilitet, har framh?llits som lovande l?sningar f?r att adressera de utmaningar som pr?glar urbana transportsystem. Dock visar tidigare forskning att dessa tj?nster huvudsakligen anv?nds av m?n. Det finns ocks? en brist p? kunskap om varf?r kvinnor ?r underrepresenterade i anv?ndningen av delade mobilitetstj?nster och hur dessa tj?nster kan anpassas f?r att gynna kvinnors r?rlighet. Denna uppsats bidrar till att ?ka f?rst?else f?r de hinder som begr?nsar kvinnors j?mst?llda anv?ndning av delade mobilitetstj?nster samt vilka anpassningar som kan g?ras f?r att b?ttre tillgodose kvinnors r?rlighet.

Detta arbete handlar om vad ett va?letablerat fo?retag skulle kunna go?ra med sitt restmaterial. Vi vet att det idag finns en ma?ngd fo?retag som jobbar fo?r att minska sitt restmaterial och ha?r presenteras fo?rslag pa? vad man kan go?ra med det som a?nda? uppkommer. I arbetet presenterar vi fo?rst hur vi ga?tt till va?ga fo?r att samla in va?r information, alltsa? hur va?r forskning gjorts.

Kunskap a?r idag en av de absolut viktigaste konkurrensfo?rdelarna hos ett fo?retag. Fo?r att kunna anpassa sig snabbt och flexibelt till kundernas och marknadens sva?ngningar ma?ste fo?retagen kunna agera snabbt. Processer, produkter och arbetssa?tt skall snabbt kunna fo?ra?ndras, allt fo?r att inte konkurrenten skall hinna fo?re.

Bakgrund och problem: H?llbarhet och h?llbar utveckling ?r idag ett aktuellt ?mne i samh?llet och d?rmed aktuellt f?r f?retag i deras redovisning. Transportbranschen har en stor negativ p?verkan och av denna anledning ?r det intressant att studera hur f?retag inom branschen redovisar. Vidare visar tidigare forskning p? att f?retag anv?nder Impression management strategier i sin redovisning f?r att gynna sina prestationer vilket minskar transparensen mot intressenter.

Bakgrund Trycks?r ?r en vanlig v?rdskada inom slutenv?rden och leder till ?kat lidande f?r patienter samt h?gre v?rdkostnader. Trots grundade riktlinjer forts?tter trycks?r att uppst?, vilket belyser behovet av att f?rst? hur det preventiva arbetet genomf?rs i det kliniska arbetet. Sjuksk?terskor har en central roll i att f?rebygga trycks?r genom riskbed?mning, hudinspektion utf?ra f?rebyggande omv?rdnads?tg?rder Syfte Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av omv?rdnads?tg?rder f?r att f?rebygga uppkomsten av trycks?r inom slutenv?rden Metod Studien genomf?rdes som en kvalitativ litteratur?versikt.

Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.

Den h?r uppsatsen fokuserar p? de sociala praktiker och processer som g?r kvinnor som pekas ut som "missbrukare" till de andra och har som ?vergripande syfte att bidra med kunskap om andrefiering. Mer specifikt unders?ks framst?llningar av kvinnor som pekas ut som "missbrukare" i LVM-domar och hur domarna bidrar till andrefiering av "missbrukare". Genom att unders?ka hur kvinnor som anses vara i behov av tv?ngsv?rd enligt LVM beskrivs och hur deras situationer representeras diskursivt blir det m?jligt att kritiskt unders?ka vilka sociala konsekvenser andrefieringen kan f?.

I husha?ll runt om i Sverige anva?nds fortfarande elektriska varmvattenberedare fo?r uppva?rmning av tappvarmvatten. Anledningen till detta a?r enkelheten, pa?litligheten och den la?ga investeringskostnaden. Det finns pa? marknaden idag inget billigt ersa?ttningsalternativ.

Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.

Bakgrund: Genom den sta?ndigt pa?ga?ende industrialiseringen i va?rlden samt de senaste 100 a?rens o?kade resursa?tga?ng, o?kar behovet av fo?rnybara resurser i va?rlden. Att jordens befolkning dessutom fo?rva?ntas o?ka till o?ver nio miljarder redan a?r 2050 sa?tter press pa? utvecklingen av fo?rnybara resurser samt nya arbetssa?tt fo?r att i framtiden kunna klara av framtidens o?kande behov av resurser. Genom att anva?nda ett cirkula?rekonomiskt tankesa?tt da?r produkter designas fo?r att antingen a?teranva?ndas, materiala?tervinnas eller energiutvinnas, skapas mo?jligheter fo?r att resurserna ska kunna anva?ndas i produktionen av nya.

Bakgrund Kommunikation ?r central inom v?rden och ?r avg?rande f?r att skapa f?rst?else, f?rtroende och delaktighet mellan sjuksk?terska och patient. Migration och ?kad m?ngfald har lett till att patienter har olika spr?kliga och kulturella bakgrunder, vilket kan skapa spr?kbarri?rer och kommunikationsutmaningar. Dessa hinder p?verkar sjuksk?terskors m?jligheter att ge personcentrerad v?rd och kan leda till frustration, missf?rst?nd och begr?nsad delaktighet f?r patienten.

Bakgrund: Inom va?rden fo?rekommer det ofta sma?rtsamma procedurer i form av behandlingar och underso?kningar. Dessa procedurer kan vara obehagliga fo?r barn vilket go?r sma?rtlindring till en viktig del av pediatrisk va?rd. Lustgas a?r ett bra alternativ till barn pa? grund av att den har lugnande effekt, inte kra?ver na?gon ytterligare sma?rtsam procedur som na?lstick och har snabb och kortvarig effekt.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) utg?r ett v?xande globalt problem vilket beror p? att de har f?rv?rvat resistens mot ett flertal antibiotikasorter. Resistensutvecklingen kan f?rklaras av felaktig anv?ndning av antibiotika och ?kar i takt med globalisering och v?sterl?ndskt resande. MRB ?r en utmaning f?r sjukv?rden och det kr?vs s?rskilda rutiner f?r att minska smittspridningen och bevara patients?kerheten.

Aspen (Populus tremula L.) and goat willow (Salix caprea L.) are two important tree species in the aspect of nature conservation. Due to the elimination of forest fires, a former negative attitude towards deciduous trees in forestry and a strong herbivore pressure, these tree species have been negatively affected during the last fifty years. The aim of this study was to investigate whether the occurrence of aspen and goat willow could be related to either human impact or to site properties, such as ground moisture and vegetation type. A side study included an inventory of a number of cyanobacterial tree lichens on aspen and goat willow in order to try to relate the occurrence of these lichens species to stand history and stand properties. The study was performed in Hamra State Forest in northern Dalarna. Nature reserves were compared with stands in managed areas.

I inledningen sta?lls fra?gan om vilka bero?ringspunkter som finns mellan ska?despelar- och undervisningskonst. A?r bero?ringspunkterna desamma oavsett la?rar- och undervisningsstil?Utifra?n tidigare forskning belyses falska motsa?ttningar likava?l som nyanserade och fo?rdjupade kopplingar mellan ska?despelar- och dramapedagogroll. Anva?ndning av olika teatrala och pedagogiska konventioner problematiseras och fo?rdjupas teoretiskt.