Svenskt Stål Aktiebolag (SSAB) Oxelösund AB, Division Grovplåt ingår i koncernen SSAB Svenskt Stål AB och är nordens största tillverkare av grovplåt. Detta examensarbete handlar om hur utvalda medarbetare på SSAB Oxelösund AB tillägnat och befäst sina kunskaper, då det är tänkt att de i förlängningen ska föra vidare sina kunskaper inom företaget. Examensarbetet fokuserar på hur medarbetarna uppfattar sitt lärande och hur det de tillskansat sig dem.Medarbetarna uttrycker att deras erfarenhet omvandlats till kunskap i samband med reflektion över nyupplevda händelser. De beskriver att lärandet är en kontinuerlig process som sker över tid samt att de lär sig i gemenskapen med andra människor. Medarbetarna har befäst sina kunskaper då de antingen formulerat och verbaliserat eller praktiserat sina kunskaper.

I detta arbete studeras hur förslagsverksamhet kan utformas i ett företag eller en organisation och vilka effekter den utformningen kan ha. En kvalitativ fallstudie har utförts på SSAB Tunnplåt AB i Luleå, där platschefen, förslagssekreteraren, fyra remisspersoner och fem förslagsställare har intervjuats för att ge sin syn på förslagsverksamheten. Förslagsverksamhet är ett systematiskt sätt för ett företag att samla in, utvärdera, genomföra och belöna de anställdas idéer. Det finns flera orsaker till varför ett företag väljer att ha en förslagsverksamhet, alltifrån rent ekonomiska till demokratiska, humanistiska och arbetsmoraliska aspekter kan spela in eller en blandning av alla. På senare tid har förslagsverksamhet blivit alltmer accepterat och fått större betydelse, vilket gör frågan om hur den utformas aktuell.

The purpose of this assignment at SSAB Tunnplåt in Borlänge was mainly to investigate and describe the circumstances for the spare parts stored in storage facilities within the area of operation. Even new facilities which could serve as storage rooms and their opportunities for storing spare parts were an important part of the investigation. This because of the need for improved storing of spare parts. Furthermore, market offers where reviewed for storage of spare parts in more tailored designs. The work will culminate in proposals for improvement which is of importance for the development surrounding the storage and handling of spare parts.

Denna studie bygger ett försök att använda ?KIT Metoden? för att förbättraarbetsmiljön för maskinförare på ?Transporten?, en interntjänst på företaget SSAB.Metoden används då författarna anser att den kan lämpa sig bra för personal utan attdet stör deras arbete. KIT metoden är utarbetad för att fånga ?nuet? och den är intetestad på ett tillverkande företag. Författarna ansåg att förbättringsarbete tillarbetsmiljö kan lida av att de brister som uppkommer under förarens arbetspass ofta ärdolda problem som förarna inte kan kommunicera på något bra sätt till andrainblandade.

Detta examensarbete pågick under fem veckor på SSAB i Luleå och behandlar två uppgifter. Den första uppgiften gick ut på att forska om tid för att på bästa sätt kunna tidsätta nätverksutrustning samt övervakningsplattformar på SSAB. Den andra uppgiften gick ut på att undersöka krav samt upplägg för övervakningsplattformen SCOM. För att kunna synkronisera tid används i huvudsak tre protokoll: NTP, SNTP samt PTP. De vanligaste teknikerna för att synkronisera tid är via internet, GPS, radiokommunikation samt manuell tidsättning.

I svalhallen vid SSAB i Luleå sker det en omfattande energiförlust till omgivningen då stora mängder nyproducerat stål svalnar. I detta examensarbete studeras möjligheten att ta till vara den energin för att producera el med hjälp av Organisk Rankine Cykel (ORC) teknik. En viktig förbehållning är att inte nuvarande stålproduktion på något sätt får hindras. I arbetet undersöktes svalhallens förutsättningar och möjliga hinder för installation av en ORC. Det gjordes även en litteraturstudie över olika värmeväxlingssätt som kan appliceras på svalnande stålämnen.

Vid SSAB Tunnplåt i Luleå gjuts metall som sedan valsas till tunnplåt. Den gjutna produkten kapas med skärbrännare och vid den processen uppstår skärskägg. Skägget har en negativ inverkan vid valsning och måste därför avlägsnas innan stålet når valsprocessen. Vid SSAB Tunnplåt i Luleå tas skärskägget bort automatiskt med en skrapa och sedan manuellt om skrapan misslyckats. Detta examensarbete går ut på att utreda orsaken till att skärslagg ibland sitter kvar på ämnen efter skrapning och därefter föreslå en lösning för att minska problemet.

Examensarbetet har utförts hos SSAB Tunnplåt i Luleå. Syftet var att utveckla en metod för mätning av arbetsglädje och attityd. I en förstudie intervjuades ett antal personer på olika avdelningar med olika befattningar. Frågor togs fram utifrån den tillgängliga teorin för området. Frågorna modifierades efter intervjuer med produktionspersonal samt uppdragsgivaren.

Föreliggande rapport har tillkommit på uppdrag av SSAB Tunnplåt AB, Ämnen, ett företag i stålkoncernen SSAB. Företaget utvinner järn ur pellets och vidareförädlar det till stål. Avdelningen för Yttre miljö vid företagets anläggning i Luleå har tidigare genomfört två studier för att bestämma uppehållstiden i Laxvikensystemet vilket utgörs av tre sedimenteringsbassänger för industrivatten. Båda försöken, som genomfördes med spårämnet rhodamin, visade på kortare uppehållstider än vad som tidigare antagits. Målet med denna studie var att analysera flödesmönstret i bassängerna och att finna effektiva åtgärder för förlängd uppehållstid och ökad avskiljning.

SSAB Tunnplåt i Luleå tillverkar råstål genom syrgasfärskning i LD- konverter. Råstålet tappas ner i keramiskt infodrade stålskänkar, som sedan transporteras via skänkmetallurgistationer till stränggjutningen. På "strängen" gjuts råstålet ut till fasta ämnen, så kallade slabs. Vid gjutningsprocessen är temperaturen en viktig kvalitétsparameter. För att få en fungerande temperaturstyrning i stålframställningsprocessen är det viktigt att kunna prediktera värmeförlusterna från skänken.

De flesta företag möter idag en ökad konkurrens samtidigt som minskade resurser ställer hårdare ekonomiska krav. För tillverkande företag har det också skett stora förändringar i omgivningen och en mängd faktorer påverkar företagets möjligheter till framgång. Många tillverkningsföretag har därför börjat söka nya sätt att styra verksamheten. Kritiker hävdar att budgeten ofta motverkar en anpassning till dessa förändringar. Syftet med denna uppsats var att förklara hur användandet av budget som styrverktyg fungerar i stora traditionella tillverkningsföretag, identifiera motiv till varför man använder budget eller frångått det samt vilka faktorer som avgör om en budget är ett lämpligt sätt att styra verksamheten.

Konkurrensen om kunderna ökar allt mer och mer, och det gäller för företagen att hitta unika koncept som särskiljer dem gentemot sina konkurrenter. Genom effektiv marknadsföring har företagen en chans att bryta igenom dagens mediabrus, och på så sätt nå ut med sitt budskap till den tilltänkta målgruppen. Ett av de kommunikationsmedel som företagen kan använda sig av är sponsring, som har visat sig vara det snabbast växande marknadsföringsverktyget. I denna uppsats har sportsponsring, som är den överlägset största typen av sponsring samt vanligast, studerats. I tidigare studier kring detta ämne, hävdas att det främsta motivet att företag använder sponsring är för att exponera sig mot sin målmarknad.

Examensarbetet som presenteras i denna rapport är utfört som ett samarbetsprojekt mellan SSAB Special Steels i Oxelösund, Swerea Mefos och Luleå tekniska universitet. Examensarbetet är den avslutande delen på Civilingenjörsprogrammet Hållbar Energiteknik med inriktning mot energieffektivisering och bioenergi.Arbetets mål var att bygga, demonstrera och testa en operatörsstyrningsmodell för koksverket i Oxelösund. Syftet med modellen var att kunna simulera olika driftsituationer och ta fram förslag på driftparametrar som operatörer kan använda för att hantera den dagliga driften. Som stöd för operatörer utarbetades även en operatörsmanual till modellen.I inledningen av arbetet identifierades fyra huvudområden som ansågs allra viktigast för SSAB och mest fokus lades på dessa i byggandet av modellen. Dessa var koksningsprocessen, värmeledning i ugnar, flödet av koksgas och masugnsgas till verket samt tillförsel av luft till förbränningsprocessen.

Syftet med detta arbete är att studera möjligheterna att nyttja de biprodukter som bildas vid integrerad ståltillverkning hos SSAB Tunnplåt i Luleå. Biprodukterna i detta fall är de energirika processgaser som skapas från koksningsprocessen, masugnsprocessen samt LD-processen. Detta arbete har koncentrerats på att titta på de förutsättningar som finns för att separera ut metanet som finns i koksgasen för vidare användning internt inom SSAB-koncernen. Påpekas bör att en stor del av processgaserna som bildas vid koksverk, masugn och LD redan återanvänds internt på SSAB Tunnplåt AB som bränsle i flertalet processer. Överskottet av dessa gaser blandas och används sedan bland annat av det närliggande värmekraftverket, Luleå Kraft AB (LUKAB) och Nordkalk.

SSAB HardTech är världsledande på presshärdat borstål och säljer bl.a. lösningar och komponenter för ökad krocksäkerhet till bilindustrin runt om i världen. Företaget har vuxit snabbt under de senaste åren vilket har inneburit att det systematiska arbetet med ordning och reda i produktionsanläggningen inte hunnit med. För att komma till rätta med detta har man beslutat sig för att införa 5S, ett systematiskt arbetssätt för att skapa och vidhålla ordning och reda. Målet med detta examensarbete var att införa 5S i delar av produktionsenheten.