Denna uppsats handlar om bruket av och attityden till dialekten gotlÀndska. De 58 informanterna Àr elever som gÄr i första ring pÄ Richard Steffengymnasiet i Visby och de har deltagit i undersökningen genom att de har svarat pÄ en enkÀt. Uppsatsen utgÄr frÀmst frÄn FUMS-rapporten ?Vi har inte lust att prata nÄn jÀkla rikssvenska!? frÄn 1981. I jÀmförelse med den visar resultatet att dagens gotlÀndska ungdomar pÄ det hela taget inte har samma kunskap om och Àr lika stolta över sin dialekt..

Denna uppsats syftar till att undersöka diskursen om urbanitet i tidskrift Arkitektur mellan Ären 1989-1994. Relevant för undersökningen Àr planeringsmodellen kvarterstad och begreppsparen privat-offentligt, vilka belyser olika sÀtt som diskursen om urbanitet gestaltade sig pÄ i stadsbyggnadsdiskussionen. Analysen visar hur historiska idealbilder och problembilder var central för konstruktionen av urbanitet. Förorten och modernismen fick funktionen av motbilder till samtidens ideal, inramade av en kontext om den ?upplösta staden?.

Definitionen för urbanisering Àr enligt nationalencyklopedin: ? urbanisering, ökande stadsboende, en process som definitionsmÀssigt varierar mellan lÀnder och vÀrldsdelar?. Suburbanisering Àr i det hÀr fallet en utflyttningsprocess frÄn tÀtorter till tÀtorternas ytteromrÄden. Dessa tvÄ fenomen har undersökts med hjÀlp av en demografisk databas frÄn SCB, vilken innehÄller hela Sveriges befolkning positionerad med 100 meters noggrannhet. Befolkningen ökade kraftigt i Sverige under de nio Ären mellan 1986 och 1995 (med nÀra en halv miljon mÀnniskor).

Svenska dagstidningar anvÀnder allt mer journalistiskt material producerat av nyhetsbyrÄer. I en majoritet av alla svenska medier upptas ocksÄ en stor del av utrymmet av material som levererats frÄn nyhetsbyrÄer. AnvÀndningen av centralt producerat material har kritiserats för att bÄde likrikta medieinnehÄllet och för att minska mÄngfalden pÄ dagspressmarknaden.   Det finns emellertid stora luckor i forskningen kring sportjournalistik och fÄ forskare har tagit reda pÄ hur stor andel av tidningars artiklar, notiser och krönikor pÄ sportsidorna som faktiskt Àr skrivna av Tidningarnas TelegrambyrÄ eller nÄgon annan nyhetsbyrÄ.   Denna undersökning visar nu att det finns en likriktning pÄ sportsidorna i Ätminstone Sundsvalls Tidning och Dagbladet, med avseende pÄ anvÀndningen av centralt producerat material. Under tvÄ vanliga veckor Är 2009 Àr 47 procent av den förstnÀmnda tidningens artiklar, notiser etc. skrivna av en eller flera nyhetsbyrÄer.

Under de senaste 30 Ären har Kinas ekonomi utvecklats snabbt, vilket hÀnger vÀl ihop med landets fastighetsutveckling. Sedan den marknadsinriktade bostadsreformen 1998 har Kinas bostadsmarknad haft en snabb tillvÀxt med en kraftig prisökning under de senaste fem, sex Ären. Denna uppsats har syftet att undersöka de kinesiska bostadsprisernas utveckling och utforska de faktorer som drivit bostÀdernas prisutveckling. Med insamlade Ärliga data frÄn Kinas National Bureau of Statistics för perioden 1995-2010 genomfördes grafiska analyser och ekonometriska analyser. Studiens grafiska resultat visar att bostadspriset har en stabil utveckling under perioden 1995-2004.

Syftet med studien Àr att undersöka och förstÄ hur Dagens Nyheter diskursivt skildrar införandet av den första pappamÄnaden Är 1995 samt införandet av den andra pappamÄnaden Är 2002. Vidare Àr syftet att jÀmföra de bÄda perioderna för att se om och hur diskurser och motdiskurser har förÀndrats. Studien har en kvalitativ ansats och bygger pÄ 102 artiklar publicerade i Dagens Nyheter Ären 1994-1996 samt Ären 2001-2003. För att utlÀsa och kategorisera diskurser och motdiskurser i empirin anvÀnds en diskursanalytisk modell. Studiens resultat visar att det i huvudsak Àr tre diskurser som Àr rÄdande vid de jÀmförda tidpunkterna: jÀmstÀlldhetsdiskursen, valfrihetsdiskursen och pappadiskursen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien har varit att, i ett inledande skede, undersöka hur lÀroplansskiftet 2011 pÄverkar Àmnet idrott och hÀlsas uppdrag och innehÄll i grundskolans Ärskurs 7-9. FrÄgestÀllningarna Àr "Vilka förÀndringar framtrÀder vid en jÀmförelse mellan kursplanen i idrott och hÀlsa frÄn 1994 respektive 2011?" och "Hur uppfattar lÀrare den nya kursplanen i idrott och hÀlsa, och vad lyfter de fram i relation till sin undervisning?".MetodDe metoder som har anvÀnts har varit en komparativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Textanalysen har behandlat kursplanen i idrott och hÀlsa frÄn 1994 respektive 2011. Kontakt med respondenter togs vid ett seminarium om den genomförda skolreformen i början av hösten 2011 pÄ GIH.

Rwanda Àr ett land som har kommit att förknippas med det folkmord som intrÀffade 1994, men vad har egentligen hÀnt i landet sen dess? I denna uppsats Àr intentionen att undersöka den avstannade transitionsprocessen efter folkmordet, dÀr den sittande regimen har blivit alltmer auktoritÀr. Studien görs utifrÄn fyra relevanta perspektiv; den politiska kulturens betydelse för en demokratisk utveckling, aktörsperspektivet med ledande aktörers agerande som pÄverkansfaktor, internationella aspekter i form av externa aktörer och regionala konflikter och civilsamhÀllet som en grund för uppbyggnad och skydd av endemokratisk stat. Uppsatsen Àr av teorikonsumerande karaktÀr dÀr vi har valt att ta hjÀlp av ett flertal teoretiska skolbildningar för att förklara den politiska utvecklingen i Rwanda. De fyra perspektiven Àr beroende av varandra och vi menar att utan en samverkan dem emellan Àr en transition mot demokrati en oerhört svÄr uppgift för ett land med Rwandas förflutna..

Studiens syfte har varit att undersöka hur Folkrörelsen Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare debatterade demokratin i samband med folkomröstningen om det svenska EU-medlemskapet 1994. En kvalitativ diskursanalys har gjorts utifrÄn kampanjmaterial och tidningsledare inför folkomröstningen 1994 dÀr tvÄ specifika diskurser kartlades. Resultatet visade att Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare hade olika uppfattningar om demokratin i samband med EU eftersom att de valde att fokusera pÄ olika aspekter av medlemskapet. DÀrmed fördes en diskursiv kamp mellan de bÄda opinionsbildarna om vad medlemskapet skulle innebÀra för Sveriges vidkommande. Skillnaden i att fokusera pÄ den demokratiska proceduren eller det politiska resultatet av EU, bidrog till att aktörerna hade olika utgÄngspunkter för hur de bedrev opinion inför folkomröstningen.

The purpose of this study was to examine whether youth novels contained informationconcerning our society. We reviewed youth literature and its history in brief, including itscommencement and development from separate boys' and girls' novels to a common youthnovel after the Second World War.To obtain a clearer picture and a better understanding of youths, we read non-fiction, such asbooks, magazines and articles, concerning youth culture, its meaning and content. We decidedto review the period 1990-1994 more closely. We therefore set up selection criteria whichfinally resulted in 56 youth novels. We examined these novels to determine if and/or how theymatched the nine preselected areas that we felt were typical for the 1990's.

Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) anvÀnds dagligen i en organisationsverksamhet. De organisationsmÀssiga förÀndringar som sker inom organisationen bördÄ pÄverka eller pÄverkas av den IKT-utveckling som sker inom organisationen.Uppsatsens frÄgestÀllning Àr om det gÄr att urskilja hur och i vilken utstrÀckning somdetta sker. Detta behandlas i uppsatsen genom att studera olika faktorer sÄsomorganisationens struktur, mÄl och strategi. NÀr informations- ochkommunikationsteknologin förÀndras och utvecklas kan kvalitet och kvantitet förorganisationens produktion förbÀttras. Om det gÄr att faststÀlla vilka faktorer sompÄverkar olika förÀndringar, sÄ skulle man kunna styra effektivisering,konkurrensförmÄga och produktiviteten hos en organisation.I denna uppsats har ett högteknologiskt konsult- och forskningsföretag anvÀnts somundersökningsobjekt.

I denna uppsats har vi undersökt hur ledningen i Nordea arbetar med att implementera en av organisationens uppsatta strategier, frÄn ledningsnivÄ ner till kontorsnivÄ. I uppsatsen anvÀnds en modell utvecklad av Simons (1994, 1995, 2000), dÀr fyra olika kontrollverktyg för en framgÄngsrik implementering behandlas. Vidare har vi vidareutvecklat Simons modell till ett ramverk dÀr vi beskriver vilka utmaningar associerade med strategigenomförande dessa kontrollverktyg kan avhjÀlpa. Genom att intervjua anstÀllda med olika befattningar och pÄ olika nivÄer inom Nordea har vi dÀrefter undersökt huruvida Nordeas strategiimplementering prÀglas av dessa fyra kontrollverktyg. DÄ vi jÀmförde svaren frÄn de olika intervjupersonerna kunde vi Àven undersöka hur ledningens strategiarbete avspeglas pÄ de lÀgre nivÄerna inom företaget, det vill sÀga om ledningens intentioner har nÄtt hela vÀgen ner i organisationen.

The taxation of various kinds of income which Sweden requires taxpayers to pay results in people undertaking sophisticated tax schemes to avoid paying tax . As a result of this Sweden had to develop its tax laws and insert a general clause in the legislation because the legislator wanted a more preventive effect. This preventive effect results in that the clause is applicable to more various types of tax situations. The clause, found in § 2 law (1995:575) against tax treaty override, states four requisites that must be met for a procedure to be considered tax treaty override. The relevant point for this paper is the fourth item which created interpretation problems among courts.

Syfte: Syftet Àr att se om det finns likheter och skillnader mellan Oslobodjenjes, DN:s och New York Times rapportering om massakern som intrÀffade den 5 februari 1994 pÄ Markalemarknaden i centrala Sarajevo. Syftet Àr ocksÄ att se hur journalister frÄn de tre tidningarna förhÄller sig till hÀndelsen och de inblandade aktörerna. Avsikten Àr dessutom att upptÀcka om vilken typ av journalistik det handlar om i rapporteringen om den utvalda krigssituationen, samt att se av vilka metoder som tidningarna anvÀnder sig av för att uppnÄ och förmedla ett visst budskap om situationen till sina lÀsare.Metod: kritisk diskursanalysMaterial:Oslobodjenje (11-18 februari 1994), Sarajevo/Ljubljana. Europeisk utgÄva. Nr.

Arbetet bygger pÄ ett ifrÄgasÀttande av synen pÄ gymnasieskolans olika delar mellan Ären 1965 och 1994 som idémÀssigt enhetliga med ett gemensamt syfte och utveckling. Uppsatsens syfte Àr att problematisera denna syn utifrÄn ett utbildningsfilosofiskt perspektiv. Syftet konkretiseras genom tvÄ frÄgestÀllningar, den första frÄgestÀllningen behandlar vilka idéer som uttrycks i skolans kursplaner, till vilken utbildningsfilosofi idéerna kan kopplas och hur de förÀndras under den undersöka tidsperioden. Den andra frÄgan behandlar vilka likheter och skillnader i utbildningsfilosofisk grund som finns mellan de olika Àmnenas kursplaner under tidsperioden. KÀllmaterialet bearbetas genom textanalys i form av idéanalys för att pÄ sÄ sÀtt utvinna de idéer som utrycks.