Barn som vistas i landet utan nödvändiga tillstånd Paradox av utökade rättigheteer
Syftet med studien är att undersöka och förstå hur Dagens Nyheter diskursivt skildrar införandet av den första pappamånaden år 1995 samt införandet av den andra pappamånaden år 2002. Vidare är syftet att jämföra de båda perioderna för att se om och hur diskurser och motdiskurser har förändrats. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på 102 artiklar publicerade i Dagens Nyheter åren 1994-1996 samt åren 2001-2003. För att utläsa och kategorisera diskurser och motdiskurser i empirin används en diskursanalytisk modell. Studiens resultat visar att det i huvudsak är tre diskurser som är rådande vid de jämförda tidpunkterna: jämställdhetsdiskursen, valfrihetsdiskursen och pappadiskursen. Förhållandena inom diskurserna och förhållanden mellan de rådande diskurserna har förändrats över tid. Framförallt har jämställdhetsdiskursen fått ett mer feministiskt perspektiv och valfrihetsdiskursen är vid pappamånad två mer fokuserad vid individens valfrihet och mindre vid familjens självbestämmande. Pappadiskursen har förändrats minst och fokus vid pappans ?lust och önskan? finns vid båda tidsperioderna och diskursen om pappans rättigheter är den som starkast står mot förändringar.Resultatet tolkas dels utifrån Foucaults teori om diskurser samt ställs mot tidigare forskning inom området. Studien visar att diskurser skapas och reproduceras på ett strukturellt plan där välfärds statens organisering, dess institutioner och massmedia är en del i den normering som sker och påverkar hur vi förhåller oss till och ser på vår omgivning.