This study examines the similarities and differences between four guitar teachers in Sweden and the U.S. The aim of the study is to examine how teachers motivate their pedagogical standpoints and to analyze how they experience the frame factors that limit their teaching. Data were collected through interviews with two Swedish teachers and two American teachers. The result shows that the teachers, despite their seemingly different contexts, actually have a lot of common strategies and approaches. Most significant is the tendency to let the students decide some of the content of the lessons.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att nÀrlÀsa nÄgra appar pÄ ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se nÀrmare pÄ ABC-appar utifrÄn att de Àr designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, pÄ ett av mÄnga sÀtt, att se pÄ och förhÄlla sig till appar. UtifrÄn ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak pÄverkar förvÀntningen och dÀrmed upplevelsen. Min strÀvan Àr att hÄlla ett kritiskt barnperspektiv, det vill sÀga att genomlysa de förestÀllningar om barndom som tas för giv, eftersom barn Àr en mÄlgrupp för kommersiella intressen..

Title: Adults who have been suzuki children speak out - A study of the consequences of the Suzuki method in five adults' lives. This study deals with a quite unexplored field: the consequences that the Suzuki method, that among other things is based on learning by listening and early beginning, can have on a child's life. This can be useful for those generally interested, for Suzuki teachers and even for those who are critical to the Suzuki method and have asked for more research about it. I have performed interviews with five adults who have all grown up with the Suzuki method of learning in Sweden. Based on their answers I have also analysed their experiences in relation to Suzuki's view on child development, the thirteen basic principles of the Suzuki method, Howard Gardner's opinion on the Suzuki method and previous research in Sweden.

Syftet med denna studie Àr att med utgÄngspunkt i lÀrares utbildning, undersöka om trumpetlÀrares undervisning vid musik- och kulturskolor skiljer sig Ät vad gÀller innehÄll och arbetssÀtt. Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa metoder för att samla empiriskt material. Fyra lÀrare, i olika Äldrar och med olika utbildning, deltar i studien. Analysen av resultatet genererade en modell som presenteras i diskussionen. Det visade sig bland annat att lÀrarnas arbetssÀtt och innehÄllet i undervisningen var beroende av nÀr man lÀt musiken komma in i bilden. De olika lÀrarna kunde ocksÄ ?delas in? i tvÄ undervisningstraditioner vilka skulle kunna betecknas som skapande och Äterskapande. .

Syftet med denna studie a?r att underso?ka sa?ngla?rares uppfattningar om huruvida duettsa?ng med deras elever bidrar till elevers sa?ngliga utveckling, na?got som engagerar oss som snart utexaminerade sa?ngla?rare. Den teoretiska utga?ngspunkten a?terfinns i det sociokulturella perspektivet da?r ma?starla?ra och la?rostilar inkluderas. Det hermeneutiska fo?rha?llningssa?ttet genomsyrar underso?kningen.

Syftet med studien Àr att fÄ större insikt i hur pedagoger kan hjÀlpa sina elever att fÄ motivation till eget musicerande och spelglÀdje. Med en fenomenografisk utgÄngspunkt och genom kvalitativa intervjuer dÀr fyra trÀblÄslÀrare vid olika musik- och kulturskolor deltog, undersöktes deras syn pÄ hur de ser pÄ sina elevers motivation och hur de undervisar för att inspirera sina elever till fortsatt musicerande.Av intervjusvaren framgÄr tydligt att viktiga kÀllor till motivation Àr mÄl, samspel, grupptillhörighet och jag-kan kÀnsla. I resultatdelen har jag kategoriserat och analyserat intervjusvaren och avslutningsvis förs en diskussion kring resultaten i förhÄllande till begreppen motivation och didaktik..

Studiens syfte har varit att o?ka fo?rsta?elsen fo?r ro?stliga uttryck i jazzmusik, med fokus pa? hur samspelet mellan ord och musik verkar i skivinspelningar med utvalda sa?ngerskor. Utifra?n en hermeneutisk ansats har fem skivinspelningar med fem svenska kvinnliga jazzsa?ngerskor, samtliga utsedda till Jazz i Sverige-artister, beskrivits och tolkats ur ett vokalpedagogiskt perspektiv. I fo?rha?llande till jazzsa?ngtraditionen visade sig tva? av studiens sa?ngerskor pa? olika vis utmana vokala konventioner.

Det hÀr examensarbetet behandlar Suzukipedagogiken och barns upplevelser av förÀldrars aktiva stöd och engagemang nÀr deras barn lÀr sig spela ett musikinstrument. Undervisningsmetoden bygger pÄ interaktionen mellan elev, förÀlder och lÀrare, vilket utgör Suzukipedagogikens hörnstenar. För examensarbetets utförande valde jag ut fyra informanter, utifrÄn kriteriet att de skulle ha haft minst en förÀlder som utövar musik som amatör eller professionellt. Vidare skulle tvÄ informanter ha undervisats pÄ ett sÀtt med anknytning till Suzukipedagogiken, och de andra tvÄ skulle ha undervistats inom ramen för traditionell instrumentalundervisning. Motiveringen till urvalet var att dÀrmed kunna jÀmföra informanterna mot deras olika bakgrunder av undervisningsmetoder.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka en sÄngpedagogs sÄngundervisning samt att belysa musikhögskolans sÄngmetodikundervisning i relation till yrkeslivet. Jag har utifrÄn det utformat tre frÄgestÀllningar: 1. Hur kan yrkeslivet se ut för en sÄngpedagog pÄ gymnasiets estetiska program? 2. I vilken utstrÀckning har sÄngmetodikundervisningen i utbildningen haft relevans för sÄngpedagogen och vilka visioner har min informant frÄn KMH nÀr det gÀller sÄngmetodikundervisningen? 3.

Syftet med studien var att utveckla kunskap om hur instrumentallÀrare bedriver sin undervisning i förhÄllande till ramfaktorerna: den givna tiden och styrdokumenten. Detta intresserade oss eftersom vi sjÀlva kommer att arbeta som instrumentallÀrare nÀr vi avslutat vÄra studier vid musikhögskolan i PiteÄ. Vi har i vÄr studie utgÄtt frÄn ramfaktorteorin eftersom vi sett att det finns mÄnga faktorer som har stor inverkan pÄ undervisningens genomförande. Studien genomfördes som en enkÀtundersökning som riktades till sÄng- och instrumentalpedagoger i kulturskolan, gymnasiet, folkhögskolan och musikhögskolan. I enkÀten kommunicerade vi pÄstÄenden som relaterade till lÀrarnas syn pÄ kursplanens funktion och eleven i förhÄllande till kursplanen och lektionstiden.

Studiens syfte Àr att belysa nÄgra yrkesverksamma elbasisters syn pÄ egen utveckling och dess samband med övning. Som metod har halvstrukturerade intervjuer anvÀnts. Informanterna utgörs av tre yrkesverksamma elbasister som berÀttar om sin syn pÄ övning och utveckling samt vad de anser vara viktigt för att utvecklas som elbasist. Den teoretiska utgÄngspunkten för denna studie Àr ett hermeneutiskt perspektiv dÄ mÄlet Àr att göra en djupare analys och tolkning av de intervjuades livsvÀrld. Resultatet visar att informanterna tycker att viktiga byggstenar i utvecklingen Àr att spela tillsammans med andra och lyssna pÄ musik.

I samband med att musikskolorna vÀxte fram institutionaliserades en gammal undervisningstradition, som dÀrmed blev tillgÀnglig för alla. Till detta fogades olika styrdokument som verksamheten skulle följa. Musikskolorna har genom Ären kritiserats för att bedriva undervisning som inte kan kopplas till elevens egen vardag och med denna problematik som bakgrund syftade sÄledes denna uppsats till att undersöka vilka pedagogiska förhÄllningssÀtt lÀrarna byggt sin undervisning pÄ. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fem blÄslÀrare i norra Sverige. Materialet har analyserats och tolkats utifrÄn ett hermeneutisk synsÀtt.

I samband med att musikskolorna vÀxte fram institutionaliserades en gammal undervisningstradition, som dÀrmed blev tillgÀnglig för alla. Till detta fogades olika styrdokument som verksamheten skulle följa. Musikskolorna har genom Ären kritiserats för att bedriva undervisning som inte kan kopplas till elevens egen vardag och med denna problematik som bakgrund syftade sÄledes denna uppsats till att undersöka vilka pedagogiska förhÄllningssÀtt lÀrarna byggt sin undervisning pÄ. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fem blÄslÀrare i norra Sverige. Materialet har analyserats och tolkats utifrÄn ett hermeneutisk synsÀtt.

Syftet med denna studie var att beskriva och förstÄ tvÄ i kommunala musikskolan förekommande verksamheter - orkesterinstrumental tradition och afroamerikansk tradition och relationen dem emellan. En viktig utgÄngspunkt har varit att beskriva utvecklingen fram till i dag och hur dagens verksamhet förhÄller sig till de historiska faktorer som legat till grund för kommunala musikskolans framvÀxt. Vi har i intervjuer undersökt hur elever och lÀrare förhÄller sig till traditionerna och hur rektorerna ser pÄ verksamheten. UtifrÄn ett antal aspekter har vi kunnat urskilja en traditionell och borgerlig orkesterinstrumental verksamhet samt en folkligt baserad afroamerikansk instrumentalverksamhet. SÄvÀl likheter som skillnader har identifierats mellan de bÄda verksamheterna i synen pÄ undervisning och lÀrande.

Syftet med denna studie Àr att fÄ ökad förstÄelse för elevers uppfattningar om hur blogg som komplement i klarinettundervisning pÄverkar deras lÀrande och motivation. Genom denna undersökning hoppas jag komma fram till om blogg som undervisningsmetod frÀmjar elevers motivation och lÀrande genom att besvara mina frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt upplever eleverna att arbetssÀttet pÄverkar deras lÀrande och motivation? PÄ vilket sÀtt upplever eleverna att arbetssÀttet skulle kunna utvecklas för att gynna deras lÀrande och motivation? Resultatet kommer förhoppningsvis hjÀlpa mig i min kommande yrkesroll som klarinettlÀrare.Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie dÀr sex klarinettelever deltog. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien finns i det sociokulturella perspektivet och baseras pÄ Lev Vygotskijs teorier. Resultatet visar att eleverna upplever att bloggande huvudsakligen pÄverkar deras lÀrande och motivation i positiv riktning.