Sökresultat:
42 Uppsatser om Sćngundervisning instrumentalundervisning - Sida 3 av 3
Att krÀva eller inte krÀva... det Àr frÄgan : - en kvalitativ intervjustudie om lÀrares hantering av elevers övning
Syftet med studien Àr att undersöka musiklÀrares syn pÄ och hantering av elevers övning. Data har samlats in genom intervjuer med fyra instrumentalpedagoger som arbetar pÄ kulturskola/gymnasiet/folkhögskola eller musikhögskola. TvÄ av informanterna arbetar i huvudsak inom den klassiska genren och tvÄ arbetar inom bÄde den klassiska och afro-genren. Intervjuformen var kvalitativ med en övergripande huvudfrÄga och sedan öppna följdfrÄgor. Analysen av data Àr gjord utifrÄn ett designteoretiskt perspektiv.
Vad Àr fiolrytmik? Elever och förÀldrars tankar och funderingar kring fiolrytmikundervisning
Title: What is violineurhythmics? Students' and parents' thoughts and reflections about violineurhythmics. The purpose of the investigation is to present students' and parents' thoughts and reflections about violineurhythmics. Data consists of qualitative interviews with students and parents who experienced the method during the last years. Violineurhythmics can be seen like a genre of the method of the rhythmic.
Musikteori i instrumentalundervisning
Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad inblick i hur instrumentallÀrare behandlar musikteori i sin undervisning för elever i grundskoleÄlder. Forskning tyder pÄ att elever vÀljer bort musikteori som Àmne pÄ grund av bristande intresse. För att fÄ en bild av i vilken mÄn instrumentallÀrare integrerar musikteori i sin undervisning gjorde jag korta strukturerade intervjuer med ett större antal musiklÀrarstudenter. Jag gjorde ocksÄ djupintervjuer med fyra instrumentallÀrare som pÄ ett aktivt sÀtt integrerar musikteori i sin undervisning. Som teoretisk utgÄngspunkt i studien har jag anvÀnt mig av teorier om lÀrande.I resultatet visas tvÄ olika arbetssÀtt över hur musikteori kan lÀras.
Hur upplever instrumentallÀrarna pÄ Kulturskolan sin arbetssituation?
AbstractThe future of ethanol is depending on good solutions for the production. ENA energy power plant produces electrical power and district heating by heating biofuel. By building an integrated bioenergy plant surplus steam could be used to produce ethanol as fuel to vehicle.This would mean that ethanol is produced renewable energy and the energy for the process derives from the surplus of power. ENA energy, MDH (the University of MÀlardalen) and the energy authority has initiated a research project were different bioenergy combinations integrate with existing power plant.  As a part of the project which size an integrated factory should be to gain the best efficiency for the plant was investigated. Consideration will be taken to the cost of the production in order to be competitive to the price of imported ethanol.  Etanolens framtid vilar pÄ bra lösningar för framstÀllning. I ENA energi kraftverk i Enköping produceras el och fjÀrrvÀrme genom eldning av biobrÀnsle. Genom att bygga ett integrerat bioenergikraftverk dÀr skulle man kunna anvÀnda överskottsÄnga till att framstÀlla etanol som fordonsbrÀnsle.
Konsten att vÀgleda en elev inför prestation : En kvalitativ studie om stresshantering i violin- och violaundervisning
Detta arbete syftar till att fördjupa kunskapen om hur violin- och violalÀrare kan arbeta för att ge sina elever som utövar klassik musik möjlighet att minimera stress och nervositet i samband med provspelning och konserttillfÀlle. I bakgrundskapitlet presenteras orsaker till samt förebyggande ÄtgÀrder för att hantera stress. Dessutom redogörs för musikdidaktiska perspektiv pÄ instrumentalundervisning. Studien har genomförts med kvalitativ intervju som metod. Fyra lÀrare och musiker har intervjuats.
StÀndigt, alltid och aldrig ge upp : En beskrivande studie i hur sju grundskolor i Sundsvalls kommun kommunicerar om mobbning, e-mobbning och sina likabehandlingsplaner internt.
Det ha?r examensarbetet tar upp Suzukiundervisning pa? klarinett. Syfte var att fa? fo?rdjupad kunskap i varfo?r klarinett inte a?r ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar pa? det gynnsamma i att inha?mta kunskap i unga a?r. Tidig start a?r en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga a?r? Det finns en stor ma?ngd litteratur som bero?r Suzukiundervisning pa? olika sa?tt.
"Nu gör vi det hÀr, och det hÀr, och det hÀr, och det hÀr" : Tre musiklÀrares beskrivningar av undervisningens centrala innehÄll i musik- och kulturskolan
Med modern medieteknik utvecklas nya sÀtt att kommunicera. Bland lÀsare av litteratur mÀrks det inte minst. Tendensen, som blir allt tydligare, visar att amatörkritik fyller ett slags tomrum i litteratursamhÀllet. Alltfler skriver rakt ut i bloggsfÀren om sina lÀsupplevelser, eller letar sig först fram till internetbokhandlares webbadresser. Det förekommer Àven att lÀsare skriver direkt till författare.
Inom barocken improviserade man...: en kvalitativ studie om gymnasielÀrares förhÄllningssÀtt till gitarrimprovisation
Syftet med det hÀr arbetet har varit att nÄ ökad kunskap i hur lÀrare pÄ gymnasieskolans estetiska program förhÄller sig till och undervisar i improvisation. Arbetet avgrÀnsades till att gÀlla instrumentet gitarr med huvudfokus pÄ vÀsterlÀndsk konstmusik. Fyra lÀrare intervjuades och deras svar tolkades utifrÄn en bakgrund av ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, mÀstarlÀra samt gymnasieskolans styrdokument. En enkÀt skickades Àven ut till de deltagande lÀrarnas elever.Intervjuerna visar pÄ att följande punkter har prÀglat de deltagande lÀrarnas undervisning:? Improvisation kan ha mÄnga olika syften och detta pÄverkar i vilken utstrÀckning och hur lÀraren anvÀnder sig av improvisation i sin undervisning.? FörhÄllandet till improvisation och vad som definieras som improvisation pÄverkar lÀrarnas arbete med improvisation.? LÀrarens förhÄllande till notbilden pÄverkar improvisation inom undervisningen.LÀrarna har ocksÄ visat att improvisation kan anvÀndas pÄ mÄnga olika sÀtt som verktyg för lÀrande och kan vara en kÀlla till kreativitet och glÀdje.
Att undervisa enskilt och i grupp : Vilka egenskaper skiljer en grupplektion frÄn en enskild lektion enligt Ätta lÀrare?
Syftet med detta arbete var att fÄ ökad förstÄelse för hur Ätta specifika instrumentallÀrare utnyttjar möjligheterna och hanterar utmaningarna under lektioner i grupp och enskilt i cello- och blockflöjtsundervisning. Vi intervjuade Ätta lÀrare (fyra cellolÀrare, tre blockflöjtslÀrare och en brasslÀrare) för att undersöka hur de uppfattade grupp- och enskild undervisning samt möjligheter och utmaningar med dessa undervisningsformer.Resultatet visar pÄ att det Àr enklare att fÄ en personlig kontakt under den enskilda lektionen och att lektionsinnehÄllet blir mer individuellt anpassat. Fokus pÄ tekniken ses dock som bÄde positivt och negativt. Relationen mellan lÀraren och eleven under den enskilda lektionen kan lÀtt bli osymmetrisk varför lÀrare bör försöka ?bjuda in? eleven att vara mer delaktig i diskussioner och planering.
MÀstarlÀra - Om relationen lÀrare-elev i enskild musikundervisning
Title: The social relation between student & teacher in individual music education. The aim of this study is to examine the relevance of the social relation between teacher and student in instrumental tuition in non-compulsory music education. The method I have used is qualitative interview inspired by phenomenology. I have made interviews with four persons who have experienced individual singing/instrumental studies on several different levels. In this paper I wish to shed light on what people who have experienced many years of singing/instrumental studies are telling about the social relation to their former pedagogues.
Att börja med sopran- eller altblockflöjt. Vad Àr bÀst för eleven?
Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.
Motivation hos celloelever pÄ musik- eller kulturskolan
Syftet med denna empiriska studie Ă€r att frambringa en ökad kunskap och förstĂ„else för samspelet mellan de anstĂ€llda och de boende i ett Ă€ldreboende, samt hur personalens förhĂ„llningssĂ€tt gentemot de boende kan komma att fĂ„ olika konsekvenser. Vi vill vidare belysa betydelsen av den sociala interaktionen i förhĂ„llandet anstĂ€llda - boende. VĂ„r frĂ„gestĂ€llning lyder: Vilken betydelse har social interaktion i förhĂ„llandet anstĂ€llda-boende för trivsel och mĂ„ende?  Datainsamlingen bygger pĂ„ tre övergripande metoder; observation, intervjuer samt enkĂ€tundersökning. Dessa metoder skall dels komplettera varandra men Ă€ven ge oss olika data som kan vara lĂ€mpliga i nĂ€rmandet av att besvara vĂ„r frĂ„gestĂ€llning.  Tolkningen och analys vi gör har sin utgĂ„ngspunkt i socialpsykologiska teorier och begrepp hĂ€mtade ur Asplunds begrepp/teori social responsivitet, Alvessons organisationskultur och Scheffs sociala band. Den kultur som prĂ€glar det Ă€ldreboende vi studerat karaktĂ€riseras av en individanpassad vĂ„rd dĂ€r man tillsammans med de fysiska förutsĂ€ttningarna strĂ€var efter att skapa och dĂ€rmed bevara utrymme dĂ€r den sociala responsiviteten kan komma till uttryck. Konsekvenserna av detta kan bli att de boende upplever trivsel och mĂ„ende. Ăldreomsorgen Ă€r och har varit en aktuell frĂ„ga i mĂ„nga Ă„r, inte minst inom den politiska vĂ€rlden.