Sök:

Sökresultat:

269 Uppsatser om Sćdd vid hög hastighet - Sida 16 av 18

Reduktion av stoftutsla?pp fra?n na?rva?rmepanna genom tillsats av kaolin som bra?nsleadditiv

Ho?rnefors a?r en ta?tort bela?gen strax so?der om Umea?. Orten har ett fja?rrva?rmena?t som a?gs och drivs av Umea? Energi AB da?r tva? pelletseldade pannor sta?r fo?r den huvudsakliga produktionen.Det finns en risk att fja?rrva?rmeproduktionen i Ho?rnefors blir satt under ha?rdare utsla?ppskrav genom ett nytt direktiv som eventuellt kommer att info?rlivas under 2015. Direktivet kommer troligen att sa?tta ett gra?nsva?rde fo?r stoftutsla?pp pa? 45 mg/Nm3 vid 6% O2 fra?n och med a?r 2030 vilket a?r sa? la?gt att pannorna Ho?rnefors inte kommer klara av det.

Barn ska alltid vara i fokus, sÄ Àr det. : En kvalitativ studie om socialsekreterares upplevelser av barnsamtal

E-handel har under de senaste a?ren va?xt i en snabb hastighet och har blivit en viktig fo?rsa?ljningskanal i ma?nga branscher. Livsmedelsindustrin a?r en av de branscher da?r e- handeln inte har haft samma utveckling men under de senaste a?ren sa? har fo?rsa?ljningen bo?rjat ta fart o?ver internet och idag sa? a?r det den bransch som spa?s va?xa mest o?ver internet na?stkommande a?r. DUA? a?r en delikatess- och matbutik som a?r lokaliserad i centrala Umea? och som ser o?ver mo?jligheterna med att pa?bo?rja en e-handel.

Identifiering av produktionsstörningar med DMAIC-metodiken: en fallstudie vid Autoliv Sverige AB

Detta examensarbete utfördes vid Autoliv Sverige AB under hösten 2007. Autoliv Àr vÀrldsledande inom bilsÀkerhetsprodukter och har bÄde utvecklingsavdelningar och fabriker runt om i vÀrlden. Autolivs fabrik i VÄrgÄrda utvecklar och tillverkar airbagar av olika slag. Syftet med detta projekt var att identifiera och ta fram förslag pÄ ÄtgÀrder för att minska antalet störningar vid en produktionsline för airbagar av typen inflatable curtains eller krockgardiner. Projektet utfördes enligt DMAIC-metoden dÀr DMAIC stÄr för fem olika faser i projektet.

Handelshamnen, Karlskrona : En attraktiv och levande del av Trossö

Under senare Är har förÀndringar i stadsmiljön ofta inneburit förnyelse av omrÄden som tappat sin tidigare huvudfunktion. PÄ mÄnga hÄll i Sverige skapas nya stadsdelar dÀr det tidigare funnits industrier, varv eller traditionell hamnverksamhet. Handelshamnen i Karlskrona Àr ett hamnstrÄk pÄ Trossös nordöstra sida dÀr största delen av hamnverksamheten flyttat till annan plats och omrÄdet stÄr nu inför en stadsförnyelse. Huvudproblemet Àr att hamnen Àr isolerad frÄn staden och den ursprungliga vÀrldsarvsklassade stadsplanen fullföljs inte i hamnen. Syftet med arbetet Àr att utveckla Handelshamnen till en attraktiv och levande del av staden, vilket kommer resultera i en illustrationsplan.

SkyddsomrÄde för RörbÀcks grundvattentÀkt: Med Riskanalys och förslag pÄ sekundÀrt skyddsomrÄde

Som ett slutmoment i SamhÀllsbyggnadsprogrammet 120 hp görs detta examensarbete för SamhÀllsbyggnadsförvaltningen, avdelning Teknisk försörjning i Kalix kommun belÀget i Norrbottens lÀn. Examensarbetet gÄr ut pÄ att undersöka föroreningsrisker frÄn enskilda avlopp som tyvÀrr mÄnga gÄnger har bristfÀllig rening jÀmfört med kommunalt vatten och avloppshantering. OmrÄdet i frÄga ligger i RörbÀck, nordost om LuleÄ dÀr Kalix kommun Àr huvudman för dricksvattentÀkten i omrÄdet, men dÀr LuleÄ kommun stÄr som Àgare av marken runt omkring vattentÀkten och brunnsomrÄdet. SkÀrpta regler frÄn EU och vattendirektivet skapar behov av ÄtgÀrdsprogram för att sÀkra upp att vattenkvalitén upprÀtthÄlls och risker som förknippas med avlopp i bÀsta fall elimineras. En svarsenkÀt har tidigare skickats ut till fastighetsÀgarna med en förfrÄgan om deras enskilda avloppssystem.

VarmgÄngs- och tjuvbromsdetektorer: funktionsbeskrivning samt
analys av detektordata och larmhantering

I det Norra DriftsomrÄdet finns det 18 detektorer vars huvuduppgift Àr att skicka ett larm, nÀr en vagn med misstÀnkt varmgÄng och tjuvbroms passerar, för att pÄ sÄ sÀtt undvika urspÄrningar. För varje fel en detektor upptÀcker skickas ett larm till den driftledningscentralen som ligger nÀrmast detektorn. All data samlas i en detektordatabas dÀr det exempelvis gÄr att se vilken typ av larm som avgetts, vilket tÄgnummer och hastighet tÄget hade nÀr det passerade detektorn. För varje larm skrivs en larmrapport som fungerar som underlag för den statistik som varje mÄnad och Är presenteras i en rapport hos Banverket. I dagslÀget anvÀnds inte den information som detektorerna avger i samband med varje larm tillfredsstÀllande.

Handelshamnen, Karlskrona - En attraktiv och levande del av Trossö

Under senare Är har förÀndringar i stadsmiljön ofta inneburit förnyelse av omrÄden som tappat sin tidigare huvudfunktion. PÄ mÄnga hÄll i Sverige skapas nya stadsdelar dÀr det tidigare funnits industrier, varv eller traditionell hamnverksamhet. Handelshamnen i Karlskrona Àr ett hamnstrÄk pÄ Trossös nordöstra sida dÀr största delen av hamnverksamheten flyttat till annan plats och omrÄdet stÄr nu inför en stadsförnyelse. Huvudproblemet Àr att hamnen Àr isolerad frÄn staden och den ursprungliga vÀrldsarvsklassade stadsplanen fullföljs inte i hamnen. Syftet med arbetet Àr att utveckla Handelshamnen till en attraktiv och levande del av staden, vilket kommer resultera i en illustrationsplan. TvÄ olika trianguleringar har anvÀnts som bakgrund till illustrationsplanen.

3D-skrivare - NÄgot för byggbranschen?: En inventering av mognadsgrad, teknikutveckling och möjliga applikationer

Byggbranschen Àr i förÀndring och sÀttet att bygga utvecklas stÀndigt. Dock kritiseras ofta byggbranschen för att vara dÄlig pÄ att utvecklas och inte uppdatera sig i den hastighet som behövs. NÄgot mÄste göras för att snabba pÄ utvecklingen och kanske kan 3D-skrivare vara ett alternativ i framtiden. Detta examensarbete syftar dÀrför till att ta reda pÄ mer om den nya tekniken och dess möjligheter för att kunna förbÀttra byggprocessen.Examensarbetet handlar om att ta reda pÄ vad som finns idag nÀr det gÀller 3D-skrivare och att försöka ta temperaturen pÄ tekniken. Kan man anvÀnda en 3D-skrivare för att skriva ut komponenter eller kanske till och med ett helt hus? Finns det nÄgon som börjat inom byggbranschen? GÄr det att börja anvÀnda 3D-skrivare redan idag?För att ta reda pÄ vad som finns började arbetet med att söka information pÄ internet.

UtvÀrdering av prestanda för en pneumatisk tork : Praktisk mÀtning av en pilotanlÀggnings torkningseffektivitet

Biomassa Àr en vÀxande energikÀlla i samhÀllet. Biomassa sÄ som sÄgspÄn behöver ofta torkas och pelleteras innan det kan anvÀndas som energikÀlla vid förbrÀnning. SÄgspÄn torkas innan pelleteringen för att kunna ge ett bra vÀrmevÀrde och för att kunna förbrÀnnas utan ökade halter av utslÀpp. I takt med ökad anvÀndning av detta brÀnsle finns det en ökad efterfrÄgan pÄ energieffektiva torkningsmetoder. PÄ Karlstad Universitet har det dÀrför byggts en pilotanlÀggning av en pneumatisk tork med syfte att fungera som ett steg i en energieffektiv torkningsmetod kallad ?Two Step Drying Technique? eller TSDT.Det hÀr arbetet har handlat om att utvÀrdera effektivitetsmÄtt och driftinformation för torken pÄ Karlstads Universitet.

Infiltration av lakvatten frÄn specialceller i bioceller -en effektiv metod för att förhindra spridning av metaller

Deponering Àr en metod som sedan lÀnge anvÀnts för att behandla avfall. Metoden Àr dock kopplad till en rad miljöpÄverkande faktorer, varav produktion av lakvatten Àr en. I lakvattnet finns bland annat lösta nÀringsÀmnen och metaller och dessa kan ge negativ pÄverkan pÄ ekosystem om de sprids i miljön.Det hÀr examensarbetet syftar till att besvara frÄgan om metaller i lakvatten kan retarderas genom att lakvattnet frÄn en specialcell infiltreras i en biocell. För att besvara frÄgestÀllningen har mÀtvÀrden för ett antal kemiska parametrar analyserats pÄ en deponeringsanlÀggning som ligger i Malmö och bedrivs av SYSAV.Arbetet avser Àven svara pÄ frÄgan hur hÄrt biocellen kan belastas i frÄga om hydraulik. DÀrför simuleras de förvÀntade uppehÄllstiderna av vatten i biocellen vid olika infiltrations-hastighet och porositet.För att ge resultaten tyngd har en litteraturstudie avseende deponering, hydrologi och hydraulik, lakvatten och metallers mobilitet i mark och vatten gjorts.Resultatet frÄn litteraturstudien visar bland annat att lakvatten produceras genom att nederbörd perkolerar genom avfallet.

Kreatininutsöndring och kvÀveutnyttjande hos dikor som ges olika typer av grovfoder

Djurproduktionen stÄr idag för en stor andel av Sveriges utslÀpp av vÀxthusgaser. Det Àr viktigt att minska dessa utslÀpp och ett sÀtt Àr att öka kornas kvÀveeffektivitet, det vill sÀga att en större andel av kvÀvet i fodret anvÀnds av djuret till produktion i stÀllet för att utsöndras i trÀck och urin. Genom att undvika överutfodring av protein kan kvÀveeffektiviteten förbÀttras. För att ta reda pÄ huruvida korna Àr över- eller underutfodrade med protein kan kvÀvebalansen studeras, och för att berÀkna kvÀvebalansen mÄste den dagliga urinvolymen vara kÀnd. Urinvolymen kan antingen bestÀmmas genom en totaluppsamling av urin eller genom att den berÀknas utifrÄn kreatininkoncentrationen i ett urinstickprov, vilket förutsÀtter att den dagliga utsöndringen av kreatinin per kg kroppsvikt för djuret Àr kÀnt.

VÀxter som erosionsskydd i vattendrag : en litteraturstudie och fallstudie av tre Äar i södra SkÄne

Mitt examensarbete Àr uppbyggt med fokusering pÄ fyra delar. En utförlig litteraturstudie dÀr jag skriver om begreppet erosion, en sammanstÀllning av en intervju, en översiktlig vÀxtbeskrivning av fem vÀxter som kan anvÀndas som erosionsskydd samt en resultatbeskrivning dÀr jag redovisar inventeringar som jag gjort pÄ tre Äar i södra SkÄne.Min litteraturstudie har utgÄtt frÄn svensk, engelsk, tysk och amerikansk litteratur, det har varit en utmaning att finna svensk litteratur inom Àmnet. En del litteratur finns om vattenerosion lÀngst vÄr svenska kust, men den berör brÀckvattenvÀxter och salttÄliga vÀxter, vilka jag inte alls anvÀnder mig av i mitt examensarbete.Min inventering har jag gjort under hösten och vintern 2006 och 2007, samt vÄr och försommar 2008.De Äar jag har okulÀrbesiktigat Àr SaxÄn, Höje Ä och KÀvlingeÄn. Jag har inventerat en strÀcka pÄ 100 meter, dÀr Än har benÀgenhet att erodera.Jag har dokumenterat platserna dÀr erosion har kunnat pÄvisas. Sedan har jag gjort en mer grundlig inventering av vÀxtbestÄndet pÄ platsen.

Programmering av styrning av tvÀttarm pÄ tvÀttrobot.

Ramsta Robotics Àr ett företag som ligger i Uppsala. Företaget grundades 1999 av tre uppfinnare. Man har utvecklat en robot, som anvÀnds för att göra rent i djurstallar. TvÀttarbetet har hittills gjorts helt manuellt med högtryckstvÀtt. I framför allt svinhus Àrarbetsmiljön direkt hÀlsovÄdlig ? bland annat pÄ grund av alla de kvÀveföreningar som löses ut nÀr vattnet blöter upp anlÀggningen.

Avvikande repetitiva beteenden hos hund : bakomliggande orsaker och konsekvenser

Stereotypier och tvÄngsbeteenden Àr relativt vanligt förekommande hos hundar. Exempel pÄ nÄgra av dessa beteenden Àr flanksugning, filtsugning, slickdermatit, bita i luften, svansjakt och att stÄ som fastfrusen. Det finns oenigheter inom litteraturen om vad en stereotypi respektive ett tvÄngsbeteende Àr. Vissa författare anvÀnder begreppen som synonymer, medan andra ser det som tvÄ skilda beteenden. PÄ grund av den rÄdande begreppsförvirringen anvÀnder jag termen avvikande repetitiva beteenden som ett samlingsnamn.

Val av olika busshÄllplatser: pÄ mötesfria och vanliga
landsvÀgar

Detta projektarbete handlar om en förslagsmodell "förslag till modell för val av hÄllplatslokalisering (HPLM)" för olika typer av busshÄllplatser pÄ mötesfria och vanliga landsvÀgar. Studien har utförts pÄ uppdrag av VÀgverket Region Norr. BusshÄllplatser som studerats Àr, vÀgstrÀckan pÄ E4:an frÄn KopparnÀs ca 15 km norr om PiteÄ till JÀmtön ca 10 km norr om RÄneÄ, Gammelstads busshÄllplats pÄ LÀnsvÀg 97 och Anumarks busshÄllplats pÄ E4 ca 10 km norr om UmeÄ. Syftet med examensarbetet var att skapa en HPLM som gav möjlighet till ett gemensamt synsÀtt, dÀr alla inblandade parter (i den hÀr studien VÀgverket Region Norr och lÀnstrafiken i norr och vÀsterbotten) bidrar med sitt kunnande och erfarenhet. Avsikten var att förbÀttra tillgÀnglighet och trafiksÀkerhet för resenÀr samt framkomlighet för bland annat lÀnstrafiken pÄ landsbyggd.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->