Identifiering av produktionsstörningar med DMAIC-metodiken
en fallstudie vid Autoliv Sverige AB
Detta examensarbete utfördes vid Autoliv Sverige AB under hösten 2007. Autoliv är världsledande inom bilsäkerhetsprodukter och har både utvecklingsavdelningar och fabriker runt om i världen. Autolivs fabrik i Vårgårda utvecklar och tillverkar airbagar av olika slag. Syftet med detta projekt var att identifiera och ta fram förslag på åtgärder för att minska antalet störningar vid en produktionsline för airbagar av typen inflatable curtains eller krockgardiner. Projektet utfördes enligt DMAIC-metoden där DMAIC står för fem olika faser i projektet. Faserna är Define, Measure, Analyse, Improve och Control. De sistnämda två faserna innefattades inte i detta projekt. I varje fas användes beprövade vetenskapliga metoder inom främst kvalitetsområdet för att ge svar på författarens frågor. Projektets fokus låg på en maskin som viker ihop airbagen till en rulle och packeteras med ett plastfodral. Vid linen producerades tre olika modeller och två olika vikmaskiner används. I Define-fasen identifierades genom datainsamling vilka typer av fel som orsakade störningar på linen samt hur ofta dessa förekom. Define-fasen visade att vikmaskinen vid line IC-A hade 50% fler fel än den vid IC-B samt att en av airbagmodellerna stod för ca 70% av alla störningar i båda vikmaskinerna. Utifrån detta beslutades att fokus på resterande faser skulle ligga på vikmaskinen vid line IC-A och den modell som orsakade mest störningar. För att få en bättre bild över alla vanligt förekommande störningar så skapades ett släktskapsdiagram av ett tvärfunktionellt team med insikt i produktionen. Utifrån detta utförde författaren observationer och intervjuer för att få svar på varför och hur dessa störningar uppkommer och vad grundorsaken till dess uppkomst var. Vidare analyserades olika tänkbara orsaker till störningar för att kunna säkerställa om dessa var faktiska störningar eller ej. Innan analysen genomfördes så utfördes mätsystemanalyser för att säkerställa att variationen i mätsystemet var kontrollerad. Analysfasen gav svar på vilka tänkta orsaker som faktiskt är störningar samt avfärdade andra. I Improve-fasen togs förslag på åtgärder som minimerar störningarna fram. Förslagen innefattade omkonstruktion av omsvepet, några mindre omkonstrueringar av vikmaskinen, rekommendation att bagleverantören vidare analyserar varför deras bagar ibland får en sträv yta, tydligare arbetsinstruktioner för linepersonalen, standarder för hur vikbordets band skall underhållas och ställas in samt att öka av vikmaskinens hastighet. Flera åtgärder krävs för att minimera störningarna vid linen och författaren rekommenderar att dessa förslag implementeras.