Syftet med denna kandidatuppsats har varit att ta reda pa? hur fo?retag inom snusbranschen planerar sin kommunikation och lyckas na? ut till sina konsumenter trots de ha?rda marknadsfo?ringsregleringarna som finns. A?ven vilka andra intressenter snusfo?retagen kommunicerar med och vad syftet med den kommunikationen a?r av intresse. Fra?gesta?llningen som fo?ljts har sa?ledes varit: Hur ser marknadskommunikationen inom snusbranschen ut, varfo?r ser den ut som den go?r och vilka konsekvenser fa?r lagstiftningen pa? kommunikationen?Metoden som anva?nds fo?r att erha?lla information fo?r att kunna uppna? va?rt syfte och svara pa? va?r fra?gesta?llning har varit intervjuer med personer inom snusbranschen som har sa?rskilda kunskaper om just kommunikation.

Syftet med detta arbete var att med hjĂ€lp av litteratur och intervjuer undersöka om lĂ€rare Ă€r medvetna om det vidgade textbegreppet samt hur de anvĂ€nder sig av det i klassrummet. Jag anvĂ€nde mig av tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar:Är lĂ€rare medvetna om det vidgade textbegreppet i klassrummet?Hur anvĂ€nds det vidgade textbegreppet avseende drama/teater, bilder och IT i klassrummet?Mitt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt var att intervjua sju lĂ€rare i olika Ă„rskurser och dĂ€refter sammanstĂ€lla resultatet. Det framkom att endast en av de sju respondenterna var medveten om det vidgade textbegreppet men att samliga anvĂ€nde undervisningsmetoden i klassrummet, mer eller mindre.Med hjĂ€lp av utvald facklitteratur som beskriver det vidgade textbegreppet samt skolans lĂ€roplaners definition av begreppet analyserades och jĂ€mfördes resultatet av intervjuerna. Till hjĂ€lp att finna relevant litteratur anvĂ€ndes sökord som bild, bildtolkning, det vidgande textbegreppet, drama och IT i skolan.Det visade sig att alla lĂ€rarna, trots okunskap om begreppet, anvĂ€nde sig mer av arbetssĂ€ttet Ă€n vad de sjĂ€lva trodde.

Syftet med denna uppsats var att göra en fallstudie pÄ en gymnasieskola och undersöka om det fanns förutsÀttningar pÄ skolan för att fostra demokratiska medborgare. Undersökningen gjordes i ett elevperspektiv. För att kunna undersöka detta var jag först tvungen undersöka vad för förutsÀttningar som krÀvs för att skolan ska kunna fostra demokratiska medborgare. Jag kom fram till, efter att ha studerat styrdokument och relevant litteratur, att för att kunna fostra elever till demokratiska medborgare krÀvs det att dessa fÄr arbeta demokratiskt i praktiken, dels genom klassrÄd och dels genom att kunna pÄverka arbetsformerna pÄ skolan och Àven examinationsformerna. Det krÀvs Àven att undervisningsformerna bygger pÄ diskussion och dialog.

Syftet med denna studie var att unders?ka n?gra f?rskoll?rares beskrivningar av vilka barn de anser vara i behov av s?rskilt st?d samt hur f?rskoll?rare beskriver att det s?rskilda st?det ska utformas f?r att tillgodose barns varierande behov och f?ruts?ttningar. Dessutom unders?ks hur f?rskoll?rare resonerar kring sitt arbete med att skapa en inkluderande verksamhet. De fr?gest?llningar som studien syftade till att besvara var; Hur beskriver f?rskoll?rarna begreppet barn i behov av s?rskilt st?d? Hur beskriver f?rskoll?rarna deras arbete med att utforma och anpassa l?rmilj?erna f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur resonerar f?rskoll?rarna kring inkludering i f?rskolan? Studien grundar sig i en kvalitativ ansats med intervju som metod f?r att samla in data material.

Syftet med denna kandidatuppsats har varit att ta reda pa? hur fo?retag inom snusbranschen planerar sin kommunikation och lyckas na? ut till sina konsumenter trots de ha?rda marknadsfo?ringsregleringarna som finns. A?ven vilka andra intressenter snusfo?retagen kommunicerar med och vad syftet med den kommunikationen a?r av intresse. Fra?gesta?llningen som fo?ljts har sa?ledes varit: Hur ser marknadskommunikationen inom snusbranschen ut, varfo?r ser den ut som den go?r och vilka konsekvenser fa?r lagstiftningen pa? kommunikationen?Metoden som anva?nds fo?r att erha?lla information fo?r att kunna uppna? va?rt syfte och svara pa? va?r fra?gesta?llning har varit intervjuer med personer inom snusbranschen som har sa?rskilda kunskaper om just kommunikation.

N?r individer g?r fr?n att vara medarbetare till att axla en chefsroller utan tidigare erfarenhet, uppst?r s?rskilda utmaningar, inte minst inom branscher med otydliga strukturer och bristande st?d. Denna studie syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r de psykosociala arbetsmilj?relaterade utmaningar som uppst?r n?r oerfarna individer tilldelas chefsansvar i mindre restaurangf?retag. F?ljande fr?gest?llningar ?mnar studien att besvara; vilka typer av arbetsmilj?relaterade utmaningar upplever oerfarna mellanchefer i mindre restaurangf?retag? Upplever oerfarna mellanchefer att de f?r organisatoriskt och socialt st?d fr?n sin arbetsplats vid hantering av chefsrollen, och i s?dana fall vilken typ av st?d? Med Krav, kontroll och st?dmodellen som teoretisk utg?ngspunkt har sex kvalitativa intervjuer genomf?rts med mellanchefer inom restaurangbranschen.

Syftet med denna undersökning Àr att studera elevers instÀllning till Àmnet idrott och hÀlsa i skolan. Vidare vill vi undersöka om skolans undervisningsformer (sam- eller sÀrundervisning), elevernas Älder eller kön har betydelse för deras instÀllning till idrott och hÀlsa. Centrala frÄgestÀllningar i studien Àr:? Hur uppfattar elever sin idrottsundervisning beroende pÄ om de haft sam- eller sÀrundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa?? Vad finns det för skillnader och/eller likheter pÄ hur elever ser pÄ Àmnet idrott och hÀlsa i Är 8 pÄ grundskolan och i Är 2 pÄ gymnasiet?? Vad finns det för skillnader och/eller likheter mellan könen i hur eleverna ser pÄ Àmnet idrott och hÀlsa i skolan?För att undersöka elevernas instÀllning till idrott och hÀlsa har vi anvÀnt oss av en kvantitativ enkÀtundersökning. EnkÀten delades ut pÄ tvÄ gymnasieskolor och pÄ tvÄ högstadieskolor till sammanlagt 224 elever.

Debatten kring vilka straff som ?r mest effektiva f?r brottsbek?mpningen och hur ungdomsbrottsligheten ska st?vjas har p?g?tt i ?rtionden. Under de senaste ?ren har fr?gan d?remot f?tt ?kad politisk prioritet och stort medialt genomslag, s?rskilt i samband med flera uppm?rksammade fall ofta kopplade till grov organiserad brottslighet. Den 29 september 2023 gav regeringen Kriminalv?rden i uppdrag att f?rbereda ungdomsf?ngelser f?r unga i ?ldern 15?17 ?r, baserat p? bet?nkandet SOU 2023:44.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vilka matematiska förmÄgor enligt Krutetskiis teori som synliggörs hos elever i skolÄr 5 som arbetar gruppvis med problemlösning. Dessutom undersöktes vad lÀraren uppmÀrksammar som matematisk förmÄga och hur lÀraren organiserar sin undervisning för att utveckla matematisk förmÄga. Krutetskii (1976) har definierat de matematiska förmÄgorna genom en studie som gjordes 1955-1966. Dessa tolkades och analyserades frÄn en översatt version av hans verk. Med inspelat material frÄn tvÄ observationer synliggjordes flera matematiska förmÄgor hos eleverna.

Studien tog avstamp i det senaste decenniets utveckling inom marknadsteori med avseende pa? samva?rdeskapande, tja?nstelogik och konsumenters resursintegrering. Efter att ha la?st forskningsartiklar och inla?gg i media om ett skifte i synen pa? konsumenters allt viktigare roll ville vi na?rmare studera hur den tar sig uttryck inom marknadskommunikation. Studiens syfte blev att bidra till den relativt outvecklade forskningen pa? omra?det och studera hur en fo?ra?ndrad konsumentroll tar sig uttryck i praktiken.

This essay deals with the rationale and aims for doing cultural or aesthetic activities and projects in schools, and gives special focus to a specific group of students, attending schools provided at special residential homes for young people (sa?rskilda ungdomshem). These homes receive young people with psychosocial and substance misuse problems and who show tendencies towards criminal behavior. The essay investigates how working with a cultural project in schools at these residential homes is justified and also elucidates how this specific group of students and their problems are constructed in the documents surrounding the project. The essay will further ponder over possible educational and pedagogical consequences of these constructions.The investigation has its theoretical frame work in curriculum theory.

Denna uppsats behandlar hur olika lÀrare pÄ gymnasiet undervisar i Àmnet samhÀllskunskap. I undersökningen har en komparativ intervjustudie genomförts med lÀrare pÄ kommunala gymnasieskolor, gymnasiefriskolor och kommunala gymnasiefriskolor. UtifrÄn dessa lÀrarintervjuer studeras sÄvÀl likheter som variationer i olika undervisningssÀtt och pedagogiskt synsÀtt och hur de lÀgger upp sin undervisning i Àmnet samhÀllskunskap. Har ocksÄ tolkat de olika synsÀtt och arbetssÀtt som framkommer i intervjuerna med hÀnvisning till relevanta bakomliggande sammanhang, framförallt de olika skolformernas betydelse. LÀrarnas könstillhörighet beaktas Àven i analysen.

Syftet med denna studie Àr att bidra till ökad förstÄelse för hur formativ bedömning kan frÀmja elevers lÀrande i Àmnet svenska med fokus pÄ lÀsförstÄelse i Ärskurs 4-6. Studiens empiriska material har samlats in genom en enkÀtundersökning och gruppintervjuer med bÄde lÀrare och elever pÄ tre skolor i Norrbottens lÀn. Resultatet visar att lÀrare och elever anvÀnder en likartad definition nÀr de talar om begreppet lÀsförstÄelse. Bedömningens primÀra syfte beskrivs som att synliggöra var en elev befinner sig i sitt lÀrande och vad eleven vidare behöver utveckla. Resultatet redogör för lÀrarnas och elevernas personliga erfarenheter och tankar kring lÀsförstÄelse, lÀsundervisning och bedömning.

M?let f?r den svenska digitaliseringspolitiken ?r att Sverige ska bli fr?mst i v?rlden p?? att nyttja digitaliseringens m?jligheter. Ambitionen ?r s?ledes att ?ka inslaget av automation inom den digitaliserade f?rvaltningen, genom att bland annat automatisera fler beslutsprocesser inom den offentliga f?rvaltningen. Det ?r ett m?l som medf?r en i allt h?gre grad digitaliserad v?lf?rd.

This essay deals with the rationale and aims for doing cultural or aesthetic activities and projects in schools, and gives special focus to a specific group of students, attending schools provided at special residential homes for young people (sa?rskilda ungdomshem). These homes receive young people with psychosocial and substance misuse problems and who show tendencies towards criminal behavior. The essay investigates how working with a cultural project in schools at these residential homes is justified and also elucidates how this specific group of students and their problems are constructed in the documents surrounding the project. The essay will further ponder over possible educational and pedagogical consequences of these constructions.The investigation has its theoretical frame work in curriculum theory.