Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.

Bakgrund: Det r?der en global brist p? organ och trots att det utf?rs fler organdonationsoperationer, m?ter det inte antalet som ?r i behov av organ f?r sin ?verlevnad. F?r att en avliden m?nniska ska f? donera beh?ver individen avlida under s?rskilda omst?ndigheter, f?r att sedan genomg? en donationsprocess. En donationsoperation involverar m?nga professioner, inklusive perioperativa sjuksk?terskor. Tidigare forskning visar att medverkan kan ge uppkomst till existentiella fr?gor samt p?verka sjuksk?terskans attityd om donationsoperation.

Detta Àr en kvalitativ studie om elevers och lÀrares syn pÄ de digitala lÀromedlen Slöjdlexikon och Slöjdportfolio i textilslöjden samt hur de upplever anvÀndningen av dessa lÀromedel. Studien bygger pÄ intervjuer av tvÄ lÀrare och tvÄ fokusgruppintervjuer med sammanlagt 15 elever, hur de ser pÄ och upplever anvÀndningen av de digitala lÀromedlen.Med fokus pÄ individen i en ?skola för alla? Àr det viktigt att anpassa utbildning och lÀrande utifrÄn elevers olikheter. Vi lÀr oss pÄ olika sÀtt, medan en person lÀr sig bÀst genom att se och höra kan en annan lÀra sig bÀst genom att exempelvis lÀsa text. I denna studie undersöks hur lÀrstilar synliggörs genom anvÀndningen av de digitala lÀromedlen Slöjdlexikon och Slöjdportfolio samt om anvÀndningen av dessa lÀromedel kan öka elevers möjlighet till inlÀrning utifrÄn Vygotskijs nÀrmaste utvecklingszon.Resultatet visar att lÀromedlen anvÀnds pÄ olika sÀtt beroende pÄ tillgÄng till It-teknik i slöjdsalen, vilket Àven pÄverkar behÄllningen av undervisningen.

Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.

Syftet Ă€r att fĂ„ en fördjupad förstĂ„else av hur man pĂ„ organisationsnivĂ„ kan stimulera utveck­lingen av lĂ€rarnas undervisningsformer sĂ„ de gynnar elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och vilka möjligheter och/eller hinder som kan uppstĂ„. I studien utgĂ„r vi frĂ„n Ă€r en kvalitativ ansats dĂ€r vi anvĂ€nder halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsteknik. Åtta rektorer/bitrĂ€dan­de rektorer och fem speciallĂ€rare/specialpedagoger intervjuas om sin syn pĂ„ vilka faktorer som pĂ„verkar möjligheterna att stimulera lĂ€rare till anvĂ€ndning av alternativa verktyg i sin under­visning. Resultatet i vĂ„r studie visar att rektorers förutsĂ€ttningar för att stimulera lĂ€rare i anvĂ€ndningen av datorn som kompensatoriskt stöd för elever i lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter Ă€r begrĂ€nsade. Delvis beror svĂ„righeterna pĂ„ att inga tydliga IT-planer funnits, varken pĂ„ förvaltningsnivĂ„ eller lokal skolnivĂ„.

Sammanfattning VÄrt examensarbete handlar om anvÀndandet av laborativ undervisning pÄ gymnasiet. Syftet med vÄr rapport Àr att undersöka vad eleverna anser om att anvÀnda detta undervisningssÀtt inom matematiken pÄ gymnasiet. I vÄr undersökning valde vi att anvÀnda oss av tvÄ olika undersökningsmetoder, en enkÀtundersökning och intervjuer. EnkÀtundersökningen gjorde vi dels för att fÄ alla elevers synpunkter och en bred syn pÄ deras kunskap om begreppet laborativ undervisning. Vi ville Àven veta vad de ansÄg om laborativ undervisning i jÀmförelse med traditionell undervisning.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) utg?r ett v?xande globalt problem vilket beror p? att de har f?rv?rvat resistens mot ett flertal antibiotikasorter. Resistensutvecklingen kan f?rklaras av felaktig anv?ndning av antibiotika och ?kar i takt med globalisering och v?sterl?ndskt resande. MRB ?r en utmaning f?r sjukv?rden och det kr?vs s?rskilda rutiner f?r att minska smittspridningen och bevara patients?kerheten.

Bakgrund Diabetes mellitus typ 2 Àr en snabbt ökande sjukdom i hela vÀrl-den. Den pÄverkar mÀnniskors vÀlbefinnande och skapar ofta stort lidande för de drabbade. Det Àr en endokrin och kronisk sjukdom med pÄverkan pÄ blodsockernivÄn. LÄngvarigt förhöjda blodsockernivÄer kan leda till svÄra följdsjukdomar som hjÀrt- kÀrlsjukdomar. Sjuksköterskan har en betydande roll i att för-medla kunskap genom ett holistiskt bemötande och att stÀrka pa-tienten genom ökad empowerment.

Bakgrund: Diabetes typ 1 ?r en l?ngvarig sjukdom som kr?ver omfattande egenv?rd f?r att undvika komplikationer p? l?ng och kort sikt och f?r att ha en god livskvalitet. Traditionellt har synen p? patientutbildning varit att kunskaps?verf?ring fr?n v?rdpersonal till patient resulterar i ett l?rande och d?rmed i god metabol kontroll. Nyare forskning visar d?remot vikten av att f? bearbeta de emotionella aspekterna, att kunna acceptera sjukdomen och integrera den i livet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur grundskollÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa ser pÄ och arbetar med kunskapsomrÄdet musik, rörelse & dans ? vilket innehÄll, omfattning och vilka undervisningsformer som existerar ? samt hur de upplever elevernas syn pÄ omrÄdet. Vi har valt att belysa förÀndringar inom kunskapsomrÄdet genom att ta del av olika brytpunkter, bÄde nÀr det gÀller skolreformer och samhÀllsutveckling. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer och utgörs av en longitudinell empirisk undersökning. Datainsamlingen som ligger till grund för resultaten har involverat 65 lÀrare och gjorts under en dryg 10-Ärs period, med insamling 2003, 2008 och 2014. Empirin har analyserats utifrÄn tvÄ utvalda teorier i form av lÀroplansteoretiskt perspektiv och ramfaktorteori.  Resultatet visar att kunskapsomrÄdet musik, rörelse & dans Àr svÄrt att tydligt definiera och att det finns ett brett samt varierande innehÄll.

Children?s utterances have been studied in different languages; however, only a few studies refer to Swedish. The aim of the present study is to describe utterance types, subordinate clauses and utterance length for a group of three and four year old Swedish children without known functional impairments.The study included 29 children, 17 girls and 12 boys, in a larger city in the south-east of Sweden. The children, all native Swedish speakers, were aged 3;0 to 4;11. Sound recordings were made during a playing session with one of the authors in the children?s day care centers.The utterances were divided into the categories elliptical responses, incomplete and partly unintelligible utterances, imitative utterances and independent utterances.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och jÀmföra elevers och lÀrares uppfattningar om hur det Àr att arbeta med ett socialt medium i undervisningen. För att uppnÄ syftet stÀlldes en övergripande frÄga: Hur uppfattar lÀrare och elever Google Sites som verktyg för lÀrande? Och tvÄ underfrÄgor: Hur och i vilket syfte anvÀnds Google Sites? Vad tros anvÀndningen ge eleverna, enligt lÀrare och elever? För att fÄ svar pÄ frÄgorna utfördes kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare och fyra elever. Intervjuerna spelades in med en diktafon och transkriberades inför analys utifrÄn frÄgestÀllningen. BÄde lÀrare och elever i min undersökning Àr positiva till anvÀndningen av Google Sites i undervisningen.

Under vÄr skolförlagda utbildning har vi varit pÄ olika skolor, dÀr vi sett att lÀrarnas undervisning varierade stort i dessa skolor. Vi undrar varför det Àr sÄ mycket Àmnesstrukturerad undervisning ute pÄ skolorna och varför inte lÀrarna undervisar mer Àmnesintegrerat nÀr vi ser att det finns möjligheter till detta. En av de viktigaste uppgifterna som verksamma lÀrare bör ha, Àr att ge eleverna möjligheter till överblick och sammanhang mellan Àmnen. Syftet med vÄr studie var att undersöka varför lÀrarna integrerar och varför inte lÀrarna integrerar i skolorna. VÄr undersökning grundar sig pÄ telefonintervjuer med 25 lÀrare frÄn tvÄ kommuner.VÄr studie visar att lÀrarna integrerar Àmnena för att eleverna ska förstÄ samband och se helheter.

Enligt lÀroplanen ska undervisningen strÀva mot att ge eleverna pÄ gymnasial nivÄ en inblick i vetenskapligt arbete och tÀnkande. Hur ska dÄ undervisningen struktureras för att eleverna ska nÄ denna kunskapskvaliteŽ?. Uppsatsensteoretiska del belyser vad som karaktÀriserar vetenskapligt tÀnkamde, ger en inblick i Vygotskijs pedagogiska teori samt diskuterar hur denna korresponderar med lÀroplanens intentioner. PÄ den teoretiska delen följer en undersökning dÀr kunskapssyn, undervisnings- och inlÀrningsstrategier samt förstÄelsen och anvÀndningen av begreppen ideologi, klass och makt hos lÀrare i samhÀllskunskap samt elever pÄ A-kursen i samma Àmne avhandlas.

BAKGRUND OCH SYFTE:Under vĂ„ra Ă„r som musikstudenter pĂ„ lĂ€rarutbildningen, sĂ„ mĂ€rkte vi bland vĂ„ra klasskamrater sĂ„vĂ€l som vĂ„ra kurslĂ€rare och lĂ€rare ute pĂ„ praktikperioder, att kvinnorna ofta visade ett större intresse för omrĂ„den som rytmik och kör ? medan mĂ€nnen var mer engagerade inomensemblespel och instrumentundervisning. Även tidigare forskning pekade pĂ„ samma sak. Detta lĂ„g till grund för vĂ„r studie, dĂ€r vi ville ta reda pĂ„ hur musiklĂ€rare i omrĂ„det utformar sin undervisning. Vidare ville vi dĂ„ undersöka om det var nĂ„gon skillnad mellan de kvinnliga och manliga lĂ€rarna ? och i sĂ„ fall vad detta berodde pĂ„.METOD:Metoden vi anvĂ€nde oss av var en kvalitativ undersökning i form av utskickade frĂ„gor via epost till tre kvinnliga respektive tre manliga musiklĂ€rare.