The purpose of this essay is to study how the local creators of a "master plan" for the swedish city Kristinehamn, the years between 1940 to -43, looked on their planning. It is an analysis of ideas case study. A hypothesis is upheld for the research: that the local physical planning had largely extended ambitions what regards central state control in a way that is similar to planned economy. Questions that are asked include: Was the planning assumed to be a tool for the state to regulate the environment? Can the planning be seen as a mean to control the society in time and space? The essay search for verification of the hypothesis by a theoretical analysis apparatus made upp of ideal types.

2007 inf?rdes bidragsbrottslagen (2007:612) i svensk r?tt. Lagstiftningen innebar att en nykriminalisering introducerades i svensk socialf?rs?kringsr?tt. Uppsatsen syftar d?rf?r till att synligg?ra de ?verv?ganden som den svenska lagstiftaren uttryckt i arbetet f?r att motverka bidragsbrottslighet.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka matematiklÀrares uppfattningar om vilka styrkor och svÄrigheter elever inom autismspektrumtillstÄnd (AST) uppvisar betrÀffande problemlös-ning i matematik i Äk 6-9 och hur lÀrarna anser att undervisning kan bedrivas för att eleverna ska nÄ mÄlen inom omrÄdet i Äk 9.Teori: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr kommunikativa processer Àr cen-trala i mÀnskligt lÀrande och utveckling (SÀljö, 2000). I det sociokulturella perspektivet Àr lÀrande en aspekt av all mÀnsklig verksamhet; i varje samtal, handling eller hÀndelse finns en möjlighet att erhÄlla nÄgonting som man kan anvÀnda sig av i framtiden. LÀrande blir i den meningen sÄledes vad individ och kollektiv tar med sig frÄn sociala situationer, genom inter-aktion mellan mÀnniskor och vad man brukar i framtiden. Initialt verkar kunskap i samspel mÀnniskor emellan och blir dÀrefter en del av den enskilde individen och hans eller hennes tÀnkande alternativt handling (ibid.).Metod: Studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsansats, dÀr halvstrukturerade intervjuer har anvÀnts som datainsamlingsmetod. Intentionen med den metod som valts Àr att kunna beskri-va lÀrares egna uppfattningar om förutsÀttningar för lÀrande betrÀffande problemlösning i ma-tematik för elever med diagnos inom AST.

TV-apparater och kringutrustningar a?r numera ofta Internetanslutna och har inbyggda webbla?sare som fungerar som en plattform fo?r HTML5- applikationer med JavaScript, vilket har lett till att utbudet av applikat- ioner som finns tillga?ngliga pa? dessa plattformar o?kat explosivt de senaste a?ren. Tyva?rr lider dock ma?nga av da?lig prestanda med avseende pa? datao?- verfo?ring och anva?ndargra?nssnittet upplevs ofta som segt eftersom ha?rd- varan inte kan ma?ta sig med en modern dator. Det ha?r examensarbetet underso?ker vad som kan optimeras pa? na?rverkssidan.

Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur eleverna upplever de olika undervisningsformerna sam- och sÀrundervisning i idrottsÀmnet. Vad de tycker Àr bra och vad de tycker Àr mindre bra med de respektive undervisningssÀtten. Och om det i sÄ fall finns nÄgra skillnader mellan vad pojkar och flickor tycker. Jag vill Àven försöka ta reda pÄ om nÄgon av dessa undervisningsformer förstÀrker de traditionella förestÀllningar som finns om manligt och kvinnligt. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tio elever frÄn en Ärskurs 4 pÄ en mindre skola i Lerums kommun.

 Forskning visar att dagens elever inte tilltalas av vare sig skolans undervisning i naturvetenskap eller bilden av naturvetenskapen som skolans undervisning mÄlar upp. Studien syfte var att fÄ en förstÄelse för hur lÀrare resonerar för att skapa meningsfullt lÀrande i naturvetenskap. I undersökningen intervjuades fyra lÀrare i naturvetenskap pÄ grundskolans senare Är och gymnasietHÀr menade man att undervisningen i naturvetenskap ska uppfylla för mÄnga mÄl, vilket leder till att den fylls med fakta. Detta gÄr i sin tur ut över elevernas förstÄelse, intresse och motivation. Man menar dÀrför att det Àr viktigt att stimulera eleverna och hjÀlpa dem att förstÄ innehÄllet sÄ att intresset och en god sjÀlvkÀnsla bibehÄlls.

Bakgrund: Pa? en intensivva?rdsavdelning ra?der sa?rskilda fo?rha?llanden vilket go?r att patienterna a?r mer utsatta fo?r infektioner a?n pa? en vanlig va?rdavdelning. Att tilla?mpa basala hygienrutiner a?r den viktigaste a?tga?rden fo?r att fo?rebygga smittspridning inom ha?lso- och sjukva?rden. Syfte: Syftet var att beskriva intensivva?rdssjuksko?terskans erfarenhet och anva?ndning av basala hygienrutiner inom intensivva?rden.

Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn idéerna i konfirmandmaterialet Det andra landet hitta ett sÀtt att arbeta kring liknande tankar i en icke-konfessionell religionsundervisning i grundskolans senare Är eller gymnasiet. Det innebÀr att uppsatsens fokus ligger vid metod och didaktik. Uppsatsen utgörs av tvÄ delar, en teoridel med en genomgÄng av de teorietiska grunderna för ett didaktiskt arbete samt en praktisk del som redogör för upplÀgget i Det andra landet och hur detta skulle kunna föras över i skolans vÀrld, dÄ kallad Den andra vÀrlden. Tanken utgÄr frÄn att eleven gör en resa genom olika landskap och dÀr fÄr besöka platser och trÀffa personer som Àr relevanta för undervisningen. Undervisningspassen, varav nÄgra finns beskrivna i uppsatsen, försöker utgÄ ifrÄn ett varierat lÀrande med grund i sÄvÀl upplevelsebaserat lÀrande, problembaserade undervisningsformer som i dialogbaserat lÀrande.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns nÄgot samband mellan Ä ena sidan lÀrares attityder till och kunskaper om grammatik och deras undervisningsformer samt Ä andra sidan elevers attityder till och kunskaper om grammatik. Fem olika elevgrupper och deras undervisande svensklÀrare fick dÀrför svara pÄ en enkÀt som handlade om grammatik och grammatikundervisning. Undersökningen visar att lÀrare och elever Àr överens om att grammatik Àr viktigt att lÀra sig, huvudsakligen dÀrför att det förbÀttrar den studerandes skriftliga och muntliga sprÄkförmÄga. Merparten av lÀrarna tror att deras elever tycker att grammatik Àr bÄde trÄkigt och svÄrt pÄ grund av den traditionella typen av grammatikundervisning, och vÀljer dÀrför att undervisa pÄ ett annorlunda vis. Men mÄnga av eleverna verkar inte vara medvetna om sin egen inlÀrningsprocess om grammatiken inte lÀrs ut pÄ ett mera traditionellt sÀtt.

Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.

Föreliggande arbete Àmnar undersöka vilka krav pÄ lÀrare som har förÀndrats och inte förÀndrats utifrÄn lÀroplanerna 1962 och 2011. 1962 kom den första grundskolelÀroplanen i och med att införandet av den obligatoriska nioÄriga grundskolan krÀvde en sÄdan. 2011 har varit ett Är med nya förÀndringar som aktualiserats i media till exempel lÀrarlegitimationen. DÀrmed Àr det vÀsentligt att ta reda pÄ hur kraven har och inte har förÀndrats utifrÄn tvÄ grundskolelÀroplaner. Ett lÀroplansteoretiskt förhÄllningssÀtt utgör det teoretiska perspektivet och förklarar vilka faktorer som ligger bakom utformningen av en lÀroplan.

NÀr en ungdom mellan 15-17 Är misstÀnks för ett brott ska Äklagaren begÀra in ett yttrande frÄn socialtjÀnsten enligt 11 § lagen (1964:167) med sÀrskilda besta?mmelser om unga lagövertrÀdare. MÄlet med att begÀra in ett yttrande Àr att ge rÀttsvÀsendet ett underlag som klarlÀgger den unges situation och ett eventuellt vÄrdbehov. Yttrandena utgör ett viktigt kunskapsunderlag och kan pÄverka hur bÄde Äklagaren och rÀtten uppfattar den unge. Tidigare forskning visar att socialtjÀnsten tenderar att kategorisera och bedöma klienter utifrÄn traditionella förestÀllningar om kön.

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att f?rb?ttra livskvalitet, v?rdighet och v?lbefinnande f?r patienter med livshotande sjukdomar och deras familjer. Inom akutsjukv?rden uppst?r s?rskilda utmaningar eftersom fokus ofta ligger p? livr?ddande insatser, vilket kan f?rsv?ra m?jligheten att ge en v?rdig v?rd i livets slutskede. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskor erfarenheter av att ge palliativ v?rd inom akutsjukv?rden. Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes baserad p? nio kvalitativa studier publicerade under de senaste tio ?ren. Databaserna PubMed och Cinahl anv?ndes f?r att s?ka artiklar.

Intresset för naturvetenskapliga Àmnen i skolan sjunker och eleverna upplever dem faktaspÀckade och svÄra. Syftet med undersökningen Àr att studera undersökningsbaserat lÀrande (IBSE) i naturvetenskaplig undervisning med mÄlsÀttningen att studien ska bidra med kunskap och erfarenhet kring metodens betydelse för mÄluppfyllelse och elevintresse. FörÀndringen studeras i ett aktionsforskningsprojekt. InlÀsning av litteratur, genomförande av en undervisningssekvens, utvÀrdering och reflektion strukturerades och dokumenterades genom en aktionsforskningsprocess Aktionsforskningen ger en direkt koppling till praktiken och genomförs i nÀra anslutning till lÀrares och elevers vardag.. LÀrarna som deltog i studien ansÄg att det undersökningsbaserade undervisningssÀttet verkade stimulera elevernas engagemang och intresse för naturvetenskap.

Detta Àr en kvalitativ studie med intervjuer med fem anstÀllda inom skolverksamhet för att stötta elever med socio-emotionell problematik. Fyra verksamheter har undersökts - tvÄ inom grundskolan och tvÄ inom gymnasieskolan. Syftet med studien Àr att undersöka vilka insatser som finns för flickor med allvarliga skolsvÄrigheter som beror pÄ socioemotionella problem. Insatsernas innehÄll, arbetssÀtt och mÄlsÀttning studeras ur ett personalperpektiv. Reslutatet presenteras i Ätta kategorier som relateras till varandra i en modell.