Digitaliseringen under 2000-talet har förÀndrat mÄnga branscher. Utbredningen av illegal fildelning Àr en av de utmaningar som dykt upp, utbredd bland i övrigt laglydiga mÀnniskor. Samtidigt sker en framvÀxt av nya sÀtt att konsumera pÄ internet, som tar avstamp i fildelningstekniken men fungerar inom lagliga ramar. Uppsatsen har mot bakgrund av detta drivits av att undersöka hur fildelning motiveras: Hur ser argumenten ut för och emot illegal fildelning? I detta arbete undersöks de argument som anvÀnds för att rÀttfÀrdiga fildelning av musik, genom en kvalitativ argumentationsanalys, kombinerad med Boltanski Thévenots teori om rÀttfÀrdigande och vÀrdeordningar.

Kognitivismen med rötter i analytisk filosofi och logik beskriver tÀnkande som symbolmanipulation efter logiska regler. Begrepp har sin mening genom att de refererar till objekt och hÀndelser i vÀrlden. Embodied cognition (EC) eller kroppsbasserad kognition, med rötter i biologi, fenomenologi och pragmatism ser istÀllet tÀnkande som ett emergent fenomen som uppstÄr ur erfarandet av kroppens aktivitet i vÀrlden. Begrepps mening har istÀllet sin grund i det sensomotoriska systemet.  Abstrakta begrepp fÄr sin mening via metaforer och metonymer. Likt konstruktivism ser EC lÀrande som modifiering av tidigare kunskap.

The aim of this master?s thesis is to investigate how Paul Feyerabend?s anarchistic theory of knowledge can help our understanding of bibliographical classification and to analyse how epistemological assumptions are manifested in bibliographic classification. Paul Feyerabend?s anarchistic theory of knowledge and science is the theoretical approach of this thesis. The first part of the thesis consists of an introduction to bibliographical classification and epistemology.

Elever med varierad matematisk fo?rma?ga finner matematisk utmaning i olika sorters uppgifter. Fo?r att ge alla mo?jlighet att utmanas ha?nvisas eleverna ofta till enskild ra?kning i la?romedel, en undervisningsform som kraftigt har kritiserats bland annat fo?r att den ger litet utrymme fo?r interaktion eleverna emellan. Den ha?r studien redogo?r fo?r hur elever i heterogena elevgrupper lo?ser matematiska problem som a?r konstruerade fo?r att utmana alla gruppens elever, inklusive elever med sa?rskild matematisk fo?rma?ga.

In this two years master?s thesis I examine the library?s representation of research and its influence upon the relationship between the library practice and the research practice. I also intend to find out what controls the representation and if it is possible to see changes in the representation over time. My source material has been texts published in the Swedish library journal ? and social domain ? Biblioteksbladet during the last decennium (2001?2011).

I Sverige anses det viktigt att skolan bidrar till att fostra demokratiska medborgare genom att lÄta demokratiska vÀrden genomsyra skolans verksamhet. Demokrati och vÀrden Àr dock tvÄ komplexa begrepp och det Àr svÄrt att tala om globala demokratiska vÀrden. Av denna anledning Àr det av intresse att undersöka vilka vÀrden som framstÀlls som önskvÀrda i skolor i andra delar av vÀrlden, och hur dessa vÀrden kan förstÄs utifrÄn den svenska vÀrdegrunden. Den hÀr studien syftar till att öka kunskapen om vÀrdepedagogisk praktik i en grundskola i Uganda. Studiens syfte och frÄgestÀllningar besvarades genom en fallstudie i en lÄgstadieklass i östra Uganda, dÀr dokumentstudier av lÀroplan, intervjuer med skolpersonal och observationer i klassrummet anvÀndes som datainsamlingsmetoder.

Det hÀr arbetet behandlar utomhuspedagogik pÄ fritidshemmet. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur fritidspersonal uppfattar att elever kan pÄverkas av utomhuspedagogik utifrÄn: lÀrande-, psykosocialt- och hÀlsoperspektiv. UtifrÄn en fenomenografisk ansats har tre verksamma pedagoger intervjuats. Resultatet visar att utomhuspedagogikens innebörd ser olika ut beroende pÄ vilken utbildning informanterna har. VÄr studie visar Àven att utomhuspedagogiken kan uppfattas som bÄde ett formellt och informellt lÀrande.

De sÀrskilda undervisningsgrupperna ifrÄgasÀtts allt mer. Tanken med dessa grupper var att ge stöd till de elever som behövde det, men istÀllet sÄ har fler av de elever som kommit till en sÀrskild undervisningsgrupp frÄn sina ordinarie klasser blivit kvar tills de gÄtt ut grundskolan. Jag valde att studera en medelstor kommun i Sverige som arbetar med avveckling av sÀrskilda undervisningsgrupper. Syftet var att belysa och tolka vilka de bakomliggande faktorerna var för avveckling av sÀrskilda undervisningsgrupper. Jag ville Àven ta reda pÄ hur pedagogerna frÄn de sÀrskilda undervisningsgrupperna sÄg pÄ denna integrering.

I Sverige anses det viktigt att skolan bidrar till att fostra demokratiska medborgare genom att lÄta demokratiska vÀrden genomsyra skolans verksamhet. Demokrati och vÀrden Àr dock tvÄ komplexa begrepp och det Àr svÄrt att tala om globala demokratiska vÀrden. Av denna anledning Àr det av intresse att undersöka vilka vÀrden som framstÀlls som önskvÀrda i skolor i andra delar av vÀrlden, och hur dessa vÀrden kan förstÄs utifrÄn den svenska vÀrdegrunden. Den hÀr studien syftar till att öka kunskapen om vÀrdepedagogisk praktik i en grundskola i Uganda. Studiens syfte och frÄgestÀllningar besvarades genom en fallstudie i en lÄgstadieklass i östra Uganda, dÀr dokumentstudier av lÀroplan, intervjuer med skolpersonal och observationer i klassrummet anvÀndes som datainsamlingsmetoder.

Denna studie undersöker vilka miljödiskurser, sÀtt att tala om och förstÄ, miljöproblematik som finns i lÀroböcker i samhÀllskunskap pÄ gymnasiet. Syftet Àr att undersöka detta och sÀtta det i relation till lÀroplanen Lpf94. Detta inbegriper att undersöka den diskursordning som lÀromedlen skapar, vilket Àr summan av de miljöproblematiksdiskurserna vilka finns i lÀroböckerna. De lÀroböcker som undersökts Àr Zigma ABC, Reflex ABC, SamhÀlle.nu BC, Forum ABC, Nya Millennium ABC och Exposé AB. Undersökningen har skett genom en diskursanalys baserad pÄ Norman Faircloughs Critical Discourse Analysis och John S.

Studien undersöker huruvida förstÄelsen av tre kroppsorienterade videokonstverk avSkip Arnold kan beskrivas utifrÄn pragmatismen och John Deweys erfarenhetsbetonadeestetikbegrepp. Syftet Àr att studera hur kroppen prÀglar mötet mellan verk och ÄskÄdaresamt hur betraktarens eget erfarande av kroppen kan fungera som utgÄngspunkt förförstÄelsen. Studien innefattar tre pragmatiskt inspirerade analyser av verken Girls inbikinis, Head Shaking #2 och Breathing. I samklang med det erfarenhetsbetonadeestetikbegreppet införlivas mina egna erfarenheter av företeelser som vanligtvis intebetraktas som estetiska för att studera förstÄelsen. Analyserna prÀglas av ettfenomenologiskt tÀnkande som vetenskapliggör mÀnniskans erfarenheter.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever med en autismspektrum problematik, i en segregerad eller semisegregerad skolmiljö, upplever sin skolsituation. Det finns sedan tidigare inte mycket forskning angÄende elevers upplevelser av specialpedagogik, hur deras skolsituation ser ut, deras kÀnsla av sammanhang och hur de upplever sig bli bemötta. Vi anser dÀrför att behovet av kunskap utifrÄn elevperspektiv Àr stort. Metoden som tillÀmpats i den hÀr undersökningen Àr kvalitativa intervjuer som kompletterats med en observationsstudie. I studien intervjuas fyra elever med autismspektrum problematik om sina upplevelser frÄn grundskola och sÀrskild undervisningsgrupp.

Enhetschefens arbete balanserar mellan önskemĂ„l och krav frĂ„n personal, brukare, anhöriga, tjĂ€nstemĂ€n och politiker. Informella ledare kan dĂ„ vara ett hot eller en möjlighet.Uppsatsens syfte Ă€r att bidra med förstĂ„else för hur enhetschefer inom Ă€ldreomsorgen resonerar kring informella ledare. Det handlar om de möjligheter och svĂ„righeter samt de strategier cheferna resonerar om och anvĂ€nder i sitt arbete.Den teoretiska referensramen utgörs av symbolisk interaktionism och verksamhetsnĂ€ra- och situationsanpassat ledarskap. UtifrĂ„n en kvalitativ ansats har halvstrukturerade intervjuer genomförts med sex enhetschefer i tvĂ„ kommuner i Östergötland.Resultatet visar att cheferna resonerar kring bĂ„de möjligheter och svĂ„righeter avseende informella ledare i verksamheten. Möjligheterna kan bestĂ„ av att informella ledare ofta Ă€r insatta och engagerade i verksamheten.

Fo?r att kunna ha?nga med i byggbranschen utveckling ga?ller det att vara konkurrenskraf- tig. Ma?nga byggherrar stra?var efter korta byggtider som ibland kan vara va?ldigt sva?ra att uppna?. Fo?r att kunna uppna? korta byggtider ga?ller det att hitta smarta lo?sningar och ett bra produktionssa?tt som i sluta?ndan ger ett bra resultat.

Syfte: Mitt syfte med den hÀr studien Àr att studera elevers upplevelser av specialpedagogiska insatser. Teori: Studien tar sin utgÄngspunkt i ett livsvÀrldsperspektiv, dÄ det i första hand Àr elevers upplevelser av specialpedagogiska insatser som ska studeras. Genom mitt val av ansats hoppas jag kunna vidga min, sÄvÀl som andras, förstÄelse för elevers upplevelser av sÀrskilt stöd.Metod: UtgÄngspunkten tas i livsvÀrldsfenomenologin, med Merleau-Pontys teori om den levda kroppen som bas. Studien genomförs som en intervjustudie dÀr kvalitativa forskningsin-tervjuer ingÄr. I tolknings- och analysprocessen inspireras studien av det hermeneutiska syn-sÀttet som fokuserar pÄ förstÄelsen av villkor och möjligheter hos mÀnniskan.Resultat: Resultatet frÄn studien gÄr inte att generalisera, men deltagarnas berÀttelser Àr jÀmförbara med varandra.