I den här uppsatsen har vi valt att undersöka vilken roll och funktion mat och dryck har i en krosskulturell affärsrelation. Syftet är att förstå och beskriva vilken roll mat och dryck har i en affärsrelation samt att analysera hur främmande kulturers mat- och dryckesvanor påverkar affärsmän i en krosskulturell affärsrelation. Vidare ämnar vi förklara hur essentiell mat och dryck är för en krosskulturell affärsrelation och ge rekommendationer till interkulturellt verksamma affärsmän hur de kan använda födan för att stimulera en affärsrelation samt vad de ska betänka när de blir bjudna på mat och dryck. För att besvara syftet har vi arbetat efter en kvalitativ forskningsmetod där vi gjort en fallstudie och intervjuat nio affärsmän.    Den teoretiska referensramen i uppsatsen beskriver teorier och lärosatser relaterade till fyra områden: mat och dryck, kultur, relationsstrategier och sinnesmarknadsföring. Vi har integrerat nämnda områden i en analysmodell som dels sammanfattar teorin men även brukas som ett analysverktyg.

Genom litteraturstudier följt av en semiotisk analys av bildmaterial från turismnäringen, Riksantikvarieämbetet och kulturvårdssektorn i Norrköpings kommun är syftet med detta arbete att öka förståelsen för hur kommersialisering av kulturarv sker i bilder och genom bildspråk. Bildmaterialet består av bilder ifrån broschyrer, kataloger, foldrar, hemsidor och arkiv. Uppsatsen utforskar på ett handgripligt sätt hur turismen använder bilder av kulturarv för att framställa och marknadsföra en destination, i synnerhet det industriella kulturarvet Norrköpings Industrilandskap. Uppsatsen tar ner teoretiska begrepp som bildproduktion, bildbruk och bildtolkning till en hanterbar nivå och undersöker hur dessa tar sig i uttryck inom turismen, men också inom kultursektorn genom att jag i uppsatsen talar om två bildpraktiker; turism- och kulturarvsbilder. Syftet med detta är att visa på hur kulturarv kan tillämpas i bild, men också att jämföra vilken roll industrilandskapet får i dessa bilder..

Jag har gjort en fallstudie på den matematiska språkstatusen i en gymnasieklass i Sverige. Eleverna som deltagit har fått värdera språkliga variabler av matematikämnet samt fått fyra matematikuppgifter att lösa. De har blivit ombedda att beskriva sina tankar skriftligen för att det ska framgå vilken terminologi de använder. Resultatet visar tydligt att elevernas matematiska språk är bristfälligt och att de som klarar att lösa uppgifterna bäst också använder den mest korrekta matematiska terminologin, dock utan att själva inse vikten av detta samband. Teorier inom lingvistiken och psykologin som visar på vikten av att behärska språket för att kunna utveckla tanken har en framträdande roll i arbetet, liksom Skolverkets arbete med att hitta förklaringar till svenska elevers allt sämre prestationer i TIMSS och andra internationella jämförelser av elevers matematikkunskaper..

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.

Syftet med studien var att undersöka hur enhetschefer för äldreboenden hanterar konflikter som kan uppstå inom personalgruppen. Studien genomfördes i en mellanstor kommun i Sverige. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och data har samlats in via intervjuer. Intervjufrågorna har varit av öppen karaktär och tematiserade efter studiens syfte och frågeställningar. Frågeställningarna var: Hur definierar enhetscheferna en konflikt? Vilken roll har enhetscheferna vid uppstådda konflikter inom personalgruppen? Vilka resurser har enhetscheferna gällande konflikthantering och konfliktlösning inom personalgruppen? Hur hanterar enhetscheferna konflikter inom personalgruppen? Resultatet visar att enhetschefernas uppfattning och definition av vad en konflikt är stämmer väl överens med det som har återfunnits i litteraturen.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera ett antal kunskapsföretags värdering av humankapitalet vid tänkbara företagsförvärv. Syftet är även att beskriva Human Resources Due Diligence och diskutera om detta begrepp/förhållningssätt kan tillföra företagsvärdering något. Vi har använt oss av deduktiv metod för att dra våra slutsatser. Primärdatan har insamlats genom fallstudier, dessa fallstudierna har genomförts genom semistrukturerad intervjuform. Vi grundar vår uppsats på teorier kring kunskapsföretag, humankapital, förvärvsprocess samt begrepp som Due Diligence och Human Resources Due Diligence.

Syftet med denna uppsats handlar om att undersöka och jämföra hur tre svensklärare beskriver sitt arbete med film i svenskämnet och hur de ser på filmens roll i svenskämnet. För att uppnå syftet ställs tre frågor: Hur ser de på film i relation till styrdokumenten och som ett eget textbegrepp? Hur ser de på film i relation till litteratur? Hur ser de på film i relation till ungdomar? Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer som gjorts med tre svensklärare på gymnasiet. Intervjuerna har spelats in med diktafon, transkriberats, analyserats och jämförts.     Resultatet visar på att film används för att illustrera en epok eller ett litterärt verk eller som en jämförelse i samband med tematiska arbeten. Två av de tre lärarna beskriver filmens roll i relation till styrdokumenten.

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka om och i så fall hur grundskolor, arbetar med specialpedagogiska skolutvecklingsfrågor samt vilken roll skolledare respektive specialpedagoger har i denna process. Syftet har utmynnat i följande forskningsfrågor: Finns det någon specialpedagogisk skolutveckling på de undersökta skolorna och om, hur beskrivs den av rektorer och specialpedagoger i så fall? Hur ser specialpedagogens roll ut i den eventuella skolutvecklingen? Hur ser rektorns roll ut i skolutvecklingen? Finns det något samarbete mellan specialpedagog och rektor i skolutvecklingsprocesser och hur ser det ut i så fall? Teori: Uppsatsen tar utgång i rationalistisk organisationsteori som till skillnad från naturvetenskapliga teorier inte söker sig efter absoluta sanningar utan talar snarare om sannolikheter och regelbundenhet (Jacobsen & Thorsvik). För att bättre förstå skolutveckling samt specialpedagogisk skolutveckling användes Bergs (2003) frirumsmodell samt Scherps och Blossnings teori om skolutveckling för analys av resultat, dvs. beskrivning av specialpedagogisk skolutveckling, roller och samarbete.

Tidigare forskning som ligger till grund för denna studie belyser bland annat faktorer som påverkar ingång i och avhopp från högerextrema grupperingar samt processer som rör attitydförändring i relation till detta. Det finns även forskning som belyser professionellas olika förutsättningar för att arbeta med klientgruppen och med förändringsarbete. Vidare belyses möten mellan professionell och klient med fokus på förhållningssätt och makt samt strategier för att bemöta högerextremister. Baserat på denna forskning har vi identifierat en kunskapslucka för forskning rörande hur allt detta uppfattas av de professionella som i praktiken möter klientgruppen. Syftet med denna studie är att få en förståelse för professionellas föreställningar om sin roll i processer som rör attitydförändring hos klienter. Fokus för studien är professionella som i sitt arbete möter personer som riskerar att dras in i, är aktiva i eller som valt att hoppa av högerextrema grupper.

Vilka roller män och kvinnor spelar i samhället har bland annat genom åren uttryckts genom den könssegregering som givit en uppdelning i manliga och kvinnliga arbeten. Den offentliga sfären har präglats av den manliga närvaron medan kvinnor ofta har tagit plats inom den privata sfären, det vill säga hemmet. Kvinnans roll inom en organisation som polisen har genom åren inte alltid varit fullt ut accepterad och deras roll som chef har exempelvis av många inte förknippats med kvinnlighet.Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kvinnliga chefer idag, upplever sin omgivning och relation till medarbetare. Medarbetarnas syn på det kvinnliga ledarskapet samt hur de upplever kvinnliga chefers roll i samma organisation har utgjort ett annat perspektiv. Den insamlande empirin, som skett genom intervjuer av berörda personer, har analyserats utifrån teorier kring ledarskap, organisationskultur och genus.De resultat som framkommit visar på att den omgivning cheferna upplever inte är särskilt förändringsvänlig och delvis påverkad av manlighetsideal.

Vårt syfte med studien var att beskriva vad fadderverksamheten har för betydelse i barns lärande och lärarens uppdrag. Vi vill ge en förståelse om vilka förmågor som lärarna anser att barnen kan utveckla genom detta. Studien har gjorts genom enkäter, observationer och elevintervjuer i förskoleklass och i årskurs 1 för att få en bild av detta. Studiens resultat visade att skolorna som har fadderverksamhet har till syfte att eleverna i förskoleklass ska känna sig trygga med de äldre eleverna. Utifrån elevintervjun visade det sig också att eleverna i förskoleklass tycker att det är roligt att ha faddrar för de leker tillsammans, de tar hand om fadderbarnen och hjälper dem.

SYFTE: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera två företags erfarenheter av affärssystem, samt dess påverkan på den ekonomiska styrningen. METOD: Vi har utgått från en kvalitativ metod bestående av intervjuer med nyckelpersoner i de båda företagen och litteraturstudier i de områden vi behandlar i uppsatsen. Vi har behandlat implementeringen av affärssystem samt systemens påverkan på företagens styrning, finansiella rapportering, budgetering och kalkylering. RESULTAT: Vår slutsats är att företag kan välja vilken roll affärssystem kan ha med avseende på ekonomisk styrning. Valet av roll avgör huruvida företaget måste anpassas till affärssystemet eller vice versa.

Uppsatsen syftar till att underso?ka kulturtidskrifternas roll och status i det svenska samha?llet idag, bland annat genom intervjuer med verksamma redakto?rer pa? olika kulturtidskrifter. Som problembakgrund presenteras den paradoxala situation som kulturtidskrifterna sta?lls emot: de anses som viktiga fo?r yttrandefrihet, demokrati och ma?ngfald men blir a?nda? fo?rsummade och underprioriterade inom politik och forskning. Utifra?n detta formuleras tre fra?gesta?llningar:Hur ser redakto?rerna pa? den politik som drivs kring kulturtidskriften?Vad anser redakto?rerna att kulturtidskriften har fo?r roll och status i samha?llet?Hur kan kulturtidskriftens roll och status tolkas utifra?n de intervjuaderedakto?rernas svar, den ra?dande kulturpolitiska diskussionen, kulturteorier ochtidigare forskning?Dessa fra?gor analyseras utifra?n intervjusvaren, tidigare forskning, Horkheimer ochAdornos teoretisering av kulturindustrin, Habermas teorier om det offentliga rummet samt Bourdieus fa?ltteori och teori om ekonomiskt och kulturellt kapital.

Syftet med denna uppsats har varit att underso?ka hur geografiska informationssystem (GIS) uppfattas av elever och la?rare och hur dessa implementerats i geografiundervisningen pa? gymnasieskolor i Uppsala. Tva? separata studier har genomfo?rts, en med tydligare fokus pa? la?rares undervisning med GIS samt en elevstudie da?r deras erfarenheter, kunskaper och uppfattningar kring geografiska informationssystem belysts.Resultaten har samlats in fra?n semistrukturerade intervjuer da?r elever och la?rare pa? fyra gymnasieskolor deltagit i studien. Intervjuerna har gett exempel pa? hur la?rare och elever arbetar med GIS och vilka kunskaper och uppfattningar detta har genererat.