I kläm mellan kultur, politik och marknad
En undersökning av kulturtidskrifternas roll och status
KulturtidskriftTidskriftRedaktörKulturpolitikIntervjuKulturbegreppetWilliamsKulturindustriHorkheimerAdornoFrankfurtskolanBirminghamskolanHallOffentlighetHabermasFältKapitalBourdieuDigitaliseringDemokratiseringJournalistik
Uppsatsen syftar till att underso?ka kulturtidskrifternas roll och status i det svenska samha?llet idag, bland annat genom intervjuer med verksamma redakto?rer pa? olika kulturtidskrifter. Som problembakgrund presenteras den paradoxala situation som kulturtidskrifterna sta?lls emot: de anses som viktiga fo?r yttrandefrihet, demokrati och ma?ngfald men blir a?nda? fo?rsummade och underprioriterade inom politik och forskning. Utifra?n detta formuleras tre fra?gesta?llningar:Hur ser redakto?rerna pa? den politik som drivs kring kulturtidskriften?Vad anser redakto?rerna att kulturtidskriften har fo?r roll och status i samha?llet?Hur kan kulturtidskriftens roll och status tolkas utifra?n de intervjuaderedakto?rernas svar, den ra?dande kulturpolitiska diskussionen, kulturteorier ochtidigare forskning?Dessa fra?gor analyseras utifra?n intervjusvaren, tidigare forskning, Horkheimer ochAdornos teoretisering av kulturindustrin, Habermas teorier om det offentliga rummet samt Bourdieus fa?ltteori och teori om ekonomiskt och kulturellt kapital. Uppsatsens metodologiska utga?ngspunkt a?r i kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio verksamma redakto?rer pa? olika kulturtidskrifter.I slutsatserna bekra?ftas den inledande problemformuleringen ? kulturtidskrifterna a?r viktiga men fo?rsummade. Statens kulturra?d har stor makt o?ver kulturtidskrifterna eftersom de styr o?ver ett a?rligt tidskriftsbidrag. Fa? kulturtidskrifter klarar sig enbart pa? prenumerant- och annonsinta?kter, vilket go?r det statliga sto?det livsviktigt fo?r ma?nga.Kulturtidskrifterna har flera viktiga roller i samha?llet. Framfo?rallt har de som roll att fo?rdjupa och vidareutveckla det offentliga samtalet och bidra till sa? att obundna, oetablerade och alternativa ro?ster kan komma till tals som inte a?r pa?verkade av kommersiella intressen. I fo?rla?ngningen kan man sa?ga att det leder till en o?kad ma?ngfald, yttrandefrihet och demokrati.Kulturtidskrifternas har generellt sett la?g status bland allma?nheten, vilket leder till att den fa?r la?g status i andra sammanhang ocksa?, bland annat inom kulturpolitiken. Den la?ga statusen verkar ha?nga ihop med uppfattningen om att kulturtidskrifterna a?r finkulturella och exkluderande snarare a?n la?ttillga?ngliga och kommersiella.