Den psykiska hÀlsan hos unga kvinnor har en orovÀckande utveckling. Psykisk hÀlsa Àr en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hÀlsans utvecklingbörjar under barndomen och pÄverkas av olika pÄfrestningar i livet. Ungdomstiden Àr en tid av förÀndring dÄ allt Àr instabilt.Hur personen klarar detta beror pÄ de förutsÀttningar individen fÄtt under uppvÀxten. Ibland kan psykosomatiska symptom vara första tecken pÄ psykisk ohÀlsa.

Syfte: Att undersöka om lÀrare anser sig ha tillrÀckliga kunskaper för att identifiera och hÀnvisa vidare elever med psykisk ohÀlsa, om de anser att tillrÀckliga resurser finns tillgÀngliga för att hjÀlpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvÀrsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielÀrare i Dalarnas lÀn. Svaren samlades in via webbenkÀt. Resultaten bearbetades med hjÀlp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet frÄn studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillrÀckliga kunskaper i hur psykisk ohÀlsa hos unga kan identifieras samt att de har otillrÀckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgÄ.

Denna studie genomfördes under 2009 som en vÀsentlig del i ett projekt vid en plastindustri i södra Sverige och syftade till att identifiera personer som har ett riskabelt bruk av alkohol samt att fÄ dem att reflektera över sina vanor. Samtidigt önskade företaget pÄverka sina anstÀllda till en sund livsstil.I studien ingick 41 personer, 28 mÀn och 13 kvinnor. TvÄ validerade frÄgeformulÀr anvÀndes i studien, HÀlsoprofil respektive AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test). Det senare Àr sÀrskilt framtaget för tidig identifiering av riskabel och förhöjd alkoholkonsumtion. Utöver detta togs blodprover för att analysera bl a CDT (kolhydratfattigt transferrin).

Syftet med fo?religgande randomiserade kontrollerade studie var att underso?ka effekten av internetadministrerad kognitiv beteendeterapi (iKBT) vid olika former av a?tsto?rningsproblematik. Behandlingen pa?gick i a?tta veckor och baserades pa? beteendeterapi (BT) med inslag av Acceptance and Commitment Therapy (ACT). Behandlingen inkluderade en skra?ddarsydd del som riktades mot vanliga komorbida tillsta?nd vid a?tsto?rningar.

Bakgrund: SkolfrÄnvaro Àr ett komplext omrÄde och som kan betraktas som ett folkhÀlsoproblem dÄ det Àr en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullstÀndig skolgÄng försvÄrar ett aktivt deltagande i arbets- och samhÀllsliv vilket ökar risken för framtida ohÀlsa. Riskfaktorer för hög skolfrÄnvaro finns pÄ individ-, familj-, skol- och samhÀllsnivÄ. Dessa riskfaktorer interagerar med varandra och har en kumulativ effekt. Goda relationer inom och mellan dessa nivÄer beskrivs som skyddsfaktorer för hög skolfrÄnvaro.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hypotesen om att det fanns en skillnad mellan gruppen med skolfrÄnvaro och gruppen utan skolfrÄnvaro avseende familjestruktur, sociala relationer och delaktighet hos elever i VÀrmland.Metod: Metoden var en kvantitativ empirisk studie av elevdata i ElevhÀlsodatabasen ELSA.

Canine parvovirus is associated with two disorders: enteritis, which is common, and myocarditis, which is rare. Prominent clinical signs of parvovirus enteritis are vomiting, diarrhea and rapid dehydration. Canine parvovirus type 2 (CPV-2) is very contagious. When CPV-2 first emerged it had high rates of mortality, but later studies have shown that most infections are self-limiting and do not require veterinary care. Mortality rates vary greatly, and therefore it is important to determine risk factors for developing severe canine parvovirus enteritis.

Bakgrund:HjÀrtinfarkt Àr den vanligaste dödsorsaken i Sverige.   Varje Är insjuknar cirka 30 500 mÀn och kvinnor, varav 8 500 avlider.   HjÀrtinfarkt uppstÄr nÀr blodtillförseln till hjÀrtats kranskÀrl har varit   avstÀngt i mer Àn 20 minuter, vilket leder till en irreversibel   hjÀrtmuskelskada. Ateroskleros, med flera livsstilsrelaterade riskfaktorer,   Àr den vanligaste bakomliggande orsaken till att personer insjuknar.   OmvÄrdnaden kring dessa patienter ser olika ut beroende pÄ var i   sjukdomsförloppet de befinner sig men syftar till att förebygga riskfaktorer,   motivera till livsstilsförÀndringar och egenvÄrd samt ge stöd utifrÄn   patientens behov.  Syfte:Att beskriva patienters erfarenheter av livet efter hjÀrtinfarkten. Metod:Tio vetenskapliga artiklar ligger till grund för denna   litteraturöversikt.

Anva?ndandet av sociala medier har o?kat med ett inneha?ll inriktat mot tra?ning och ha?lsa, vilket har haft en inverkan pa? de kroppsideal som finns idag samt att det har visats ge en o?kad stress och a?ngest hos unga. Stra?van efter den perfekta kroppen har visats vara en bidragande faktor till utvecklandet av a?tsto?rningar. Ortorexi a?r en relativt ny typ av a?tsto?rning som har blivit en allt sto?rre trend i dagens samha?lle och inneba?r en stra?van efter den perfekta kroppen samt o?kad tra?ningsma?ngd.

Fetma Àr ett vÀxande hÀlsoproblem, sÄvÀl i Sverige som i övriga vÀrlden. Idag rÀknar man med att cirka 10 % av mÀnnen och 12 % av kvinnorna i Sverige lider av fetma (BMI?30). Komplikationerna till följd av fetma Àr mÄnga, och inkluderar mÄnga allvarliga sjukdomar och tillstÄnd. Typ 2-diabetes Àr en av dessa sjukdomar och risken att insjukna ökar kraftigt med ett stigande BMI.

The aim of my bachelor?s thesis is to investigate, through a literature review, changes in the distribution of filamentous algae as well as the general species composition of macroalgae and diatoms in Swedish eelgrass meadows. I have also studied the possibility of tracking these algae and diatoms in eelgrass meadows using eDNA methodology. The focus has been on linking these changes to climate change factors such as eutrophication, temperature increase, and anthropogenic emissions, and how these affect the health of eelgrass meadows and their ecosystem services, such as a carbon sink and biodiversity support. The results show that filamentous algae have increased markedly in coverage in Swedish coastal areas between 1980 and 2021, especially in sheltered bays, indicating that altered environmental conditions favor these fast-growing species. Genetic tracking using eDNA demonstrated that there are functional primers for many species, particularly among brown algae and red algae, whereas green algae require more specific primers due to greater genetic variation.

Uppsatsens sociologiska problem Àr ungdomsbrottslighet. Varför begÄr ungdomar brott och vilka faktorer pÄverkar dem att begÄ brottsliga handlingar. Syftet besvaras utifrÄn ett sociologiskt och kriminologiskt perspektiv och genomförs av en litteraturstudie. Ungdomsbrottslighet betraktas som ett allvarligt samhÀllsproblem dÀr utvecklingen har blivit grövre, frÄn stöld till vÄldsbrott. Vilket till stor del beror pÄ ungdomars liberala attityd gentemot kriminalitet.

Introduction: Approximately one in eight women suffer from postpartum depression, which can affect them for a period of weeks or even years. Postpartum depression does not only affect the mother, it also has a negative influence on the rest of the family. Postpartum depression can also lead to negative consequences for the development of the infant. It is an illness that is still considered a taboo, a fact that makes it hard to identify among women who are affected. Aim: The aim of the study was to examine cases where there is a connection between social economic status (SES) and the presence of postpartum depression.

Bakgrund: Stroke Àr en av de vanligaste orsakerna till olika funktionsnedsÀttningar/funktionshinder[1]. Efter genomgÄngen stroke kan ett flertal riskfaktorer leda till Äterfall, mortalitet eller sjukdomsutveckling. Genom strukturerad prevention kan förÀndringar i levnadsvanor minska sÄdana risker. Sjuksköterskor pÄ strokeenheter har i uppgift att informera strokepatienter om eventuella livsstilsrelaterade förÀndringar som bör genomföras. Syfte: Syftet med litteraturöversikten har varit att belysa forskning vad gÀller livsstil och sekundÀr prevention för patienter efter stroke.

Spel har varit en del av ma?nniskans interaktion, inla?rning och fo?rsta?else fo?r ma?nskligt beteende under flera tusen a?r. Pa? senare tid har begreppet 'gamification', eller 'spelifiering', diskuterats na?r det ga?ller informationso?verfo?ring och marknadsfo?ring i ljuset av den o?kande anva?ndningen av internet, smartphones och sociala medier. Analytiker anser att spelifiering a?r ett effektivt sa?tt att skapa engagemang kring och spridning av information samt att begreppet kommer anva?ndas flitigt om fem till tio a?r.Det saknas dock i ma?nga fall fo?rsta?else fo?r hur spelmekaniken a?r kopplad till informationso?verfo?ringens specifika syfte och mottagare och hur man pa? ett relevant sa?tt anva?nder sig av spelmekaniska element fo?r att uppna? det engagemang som efterstra?vas hos mottagaren.Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur anva?ndningen av spelifiering ser ut idag, hur spelifiering som begrepp och dess anva?ndning diskuteras ba?de bland praktiker och teoretiker samt vilka mo?jligheter som finns fo?r konceptet.

Denna studie unders?kte effekten av en l?rarledd intervention om sj?lvreglerat l?rande (SRL) och metakognitiva f?rdigheter p? gymnasieelevers digitala fokus och distraktion. Med bakgrund i den ?kande anv?ndningen av digitala enheter i klassrummet, utforskades hur elever beskrev sin fokusf?rm?ga, vilka strategier de anv?nde och hur interventionen p?verkade deras l?rande och koncentration. Studien baserades p? Zimmermans SRL-modell och samlade in kvantitativ data (testresultat, skrivbeteende, fokusbortfall via Exam.net) samt kvalitativa data (elevanteckningar, sj?lvskattningar, fritextsvar).