Sök:

Levnadsvanor för patienter efter stroke

risk-, friskfaktorer och sekundär prevention


Bakgrund: Stroke är en av de vanligaste orsakerna till olika funktionsnedsättningar/funktionshinder[1]. Efter genomgången stroke kan ett flertal riskfaktorer leda till återfall, mortalitet eller sjukdomsutveckling. Genom strukturerad prevention kan förändringar i levnadsvanor minska sådana risker. Sjuksköterskor på strokeenheter har i uppgift att informera strokepatienter om eventuella livsstilsrelaterade förändringar som bör genomföras. Syfte: Syftet med litteraturöversikten har varit att belysa forskning vad gäller livsstil och sekundär prevention för patienter efter stroke. Metod: Uppsatsen är en beskrivande litteraturöversikt som grundats på 14 vetenskapliga artiklar. Sökningen har utförts i databaser PubMed och Cinahl. Resultat: Analysen resultaterade i tre kategorier: risk-, friskfaktorer och sekundär prevention. Studien visade att patienter mådde bättre i efterförloppet av en stroke om regelbundna blodtryckskontroller genomfördes samt om vissa levnadsvanor förändrades. Förändringar i levnadsvanor visade sig också kunna förebygga recidiv. Resultatet visade att sjuksköterskor spelade en stor roll i genomförandet av detta. Diskussion:  Genom att mäta blodtrycket regelbundet under ett år efter stroke-debut kunde hälsotillståndet förbättras för patienterna. Det visade sig också att livsstilsförändringar i form av   minskning av  salt- och alkoholkonsumtion, ökat intag av grönsaker och frukt, samt medvetenhet om betydelsen av flavonoider, kalium, D och C-vitamin i kosten, kunde skapa förbättringar i hälsotillståndet hos patienter som  drabbats av stroke. Vad som också bidrog till att risken för återinsjuknande minskade var om patienterna kunde sluta använda tobak oh promenera minst 30 min per dag. Slutsats: Information och råd om sekundär prevention för patienter efter stroke ingår i sjuksköterskors ansvarsområde och behöver utvecklas enligt den senaste forskningen. Det är bättre att förebygga sjukdomen än behandla, vilket kan spara mycket pengar för samhället.[1]http://www.socialstyrelsen.se/funktionshinder

Författare

Zinaida Fasshauer

Lärosäte och institution

Mittuniversitetet/Avdelningen för omvårdnad

Nivå:

"Kandidatuppsats". Självständigt arbete (examensarbete ) om minst 15 högskolepoäng utfört för att erhålla kandidatexamen.

Läs mer..