Bakgrund: Tidigare studier har identifierat flera riskfaktorer, sÄsom kost, fysisk aktivitet och BMI, gÀllande kolorektal cancer. Att analysera kost utifrÄn kostmönster istÀllet för enskilda livsmedel har visat sig vara effektivt för att undersöka risker för kolorektal cancer. Datamaterial samlades in med hjÀlp av en fall-kontroll studie med 257 fall och 805 kontroller.Syfte: Identifiera faktorer som ger en höjd eller sÀnkt risk för kolorektal cancer utifrÄn omrÄdena kost, fysisk aktivitet och BMI.Metod: Faktoranalys anvÀndes för att upptÀcka kostmönster. Logistisk regression anvÀndes för att skatta oddskvoter och 95 % konfidensintervall.Resultat: Tio stycken kostmönster erhölls frÄn faktoranalysen. Kostmönstren ?LÀsk, juice och mjölkprodukter? (OR=1,288; ORQ4=2,159), ?Te, men inte kaffe?(OR=1,228; ORQ3=1,891; ORQ4=1,668) och ?FÄgel, rött kött och fisk?( ORQ4=1,724) gav alla en ökad risk.

Studien ?r en j?mf?relseanalys med en mellangruppsdesign d?r den oberoende variabeln (presentationsmodalitet: text vs audiovisuell) manipulerades f?r att unders?ka modaliteternas effekt p? minnesretention av krisinformation. I den ena betingelsen fick deltagarna l?sa elva sidor ur broschyren Om krisen eller kriget kommer, utgiven av Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap (MSB). I den andra betingelsen fick en annan grupp deltagare ta del av ett audiovisuellt format av samma elva sidor.

Syftet med denna studie var att underso?ka och kartla?gga den komplexa spra?ksituationen och - anva?ndningen hos en flersprÄkig person. Den underso?kta personen kallas fo?r Frida. Hon hade redan i ung Älder la?rt sig mer a?n tvÄ sprÄk och har sedermera varit i kontakt med sju sprÄk pÄ en signifikant kunskapsnivÄ.

VÄld i arbetslivet Àr ett samhÀllsproblem som har fÄtt ökad uppmÀrksamhet de senaste Ären. MÀnniskan spenderar stor del av sin vakna del pÄ arbetet och upplevs vÄld i arbetslivet kan det fÄ förödande effekt pÄ en mÀnniskas livskvalitet. I denna intervjustudie fokuseras klientrelaterat vÄld dÀr arbetsgruppen Àr restaurangarbetare som jobbar i yttre tjÀnst med gÀstkontakt. Det Àr en grupp som vÀldigt fÄ studier Àr baserade pÄ trots att de i sitt yrke har flera riskfaktorer till vÄld i arbetslivet sÄsom alkohol, sena nÀtter och gÀsthantering.Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vad de anstÀllda som intervjuas anser vara vÄld pÄ deras arbetsplats och hur det kan se ut men Àven vad det kan finnas för orsaker till vÄld pÄ deras arbetsplats. Forskaren i denna studie har en egen förförstÄelse dÄ denna har jobbat sjÀlv i restaurangbranschen i 15 Är vilket kan vara bÄde till en nackdel och fördel i studien.

Bakgrund: Förutom de diagnostiska fördelarna med jodkontrastmedel finns det samtidigt risker. Nedsatt njurfunktion, diabetes och hjÀrtsvikt Àr nÄgra av de riskfaktorer som kan leda till att patienten drabbas av en kontrastmedelsinducerad njurskada. Allergi och astma utgör riskfaktorer för en akut överkÀnslighetsreaktion. Tyreoideafunktion, graviditet och lÀkemedel Àr andra faktorer som Àr viktigt att ta reda pÄ för att undvika negativa effekter av jodkontrastmedel. I Sverige finns nationella rekommendationer samt utarbetade frÄgeformulÀr som ska förebygga de negativa effekterna.

BedrÀgerier bedöms vara kraftigt underrepresenterade i brottstatistiken och bara en brÄkdel av gÀrningsmÀnnen upptÀcks. Bilden av hur dessa ser ut Àr splittrad i det nuvarande kunskapsfÀltet. Denna studie bygger pÄ en enkÀt som med utgÄngspunkt frÄn andra kÀllor Àn offentlig registerdata försökt klargöra hur en bedragare ser ut och vilka faktorer som pÄverkar risken för bedrÀgerier, samt kasta ljus pÄ dem som av olika skÀl undkommer kontroll och lagföring. Resultatet visar att vissa faktorer utmÀrker sig och vissa kÀnnetecken framtrÀder. De mest utmÀrkande riskfaktorerna Àr anonymitet, allmÀn ekonomisk kris och otydliga regler.

Personalen vid gatukontorets VA-avdelning arbetar dagtid, 3-skift eller har utöver sin ordinarie arbetstid beredskap, enligt ett roterande schema, för att vid behov trÀda i arbete. Detta har vÀckt funderingar pÄ hur hÀlsan pÄverkas och vilka hÀlso-risker som finns. FöretagshÀlsovÄrden fick i uppdrag att genomföra en hÀlsounder-sökning.Syftet med undersökningen var att belysa vilka riskfaktorer som finns för de anstÀlldas hÀlsa. Vad man vill ha svar pÄ Àr medarbetarnas livsstil avseende kost, motion, alkohol och tobak. LikasÄ hur ser den sÄ kallade medicinska statusen ut i frÄga om blodtryck, kolesterol, p-glukos, Hb, BMI? Hur stressbelastande uppfattas arbetet av de anstÀllda?Vid undersökningen anvÀndes enkÀten ?Nattarbete?, som Àr ett standardformulÀr vid AB Previa.

Anknytningen mellan förÀlder och barn utgör en viktig del för barnets fortsatta utveckling i livet. Inom familjevÄrd möter kliniker förÀldrar som Àr i behov av extra stöd i förÀldraskapet. Det Àr viktigt att kliniker uppmÀrksammar och bedömer om eventuella riskfaktorer i förÀldraförmÄga föreligger för att kunna erbjuda insatser som ökar möjligheten för att det vÀntade barnet utvecklas gynnsamt. UtifrÄn Ätta intervjuer med kliniker, familjebehandlare och barnmorskor, som möter blivande förÀldrar har studiens syfte undersökts, vilken vikt som inom familjevÄrd tillskrivs anknytningsperspektivet i barnets första levnadsfas. Vidare syftar studien till att ta del av verksamma socionomers, inom familjebehandling, och barnmorskors kunskap och erfarenheter kring att tidigt uppmÀrksamma och bedöma förÀldrars förmÄga att knyta an till sitt vÀntade barn.

SjÀlvmord Àr idag en utav de vanligaste dödsorsakerna bland barn och unga i Sverige. Trots att det finns ett utarbetat nationellt program för suicidprevention vars syfte Àr att minska antalet sjÀlvmord och sjÀlvmordsförsök sÄ förblir siffran över fullbordade sjÀlvmord bland de yngre i Sverige hög. Genom intervjuer och tidigare forskning pÄ omrÄdet har jag fÄtt ta del av kunskap om hur skolelever kan signalera sjÀlvmordstankar. Mina intervjupersoner som alla arbetar med ungdomar har delat med sig av deras livserfarenheter om hur det Àr att arbeta med suicidprevention och hur man bemöter ett sjÀlvmordsbenÀget barn..

Denna studie syftar till att underso?ka fo?rekomsten av estetiska uttrycksformer i ett urval av svenskla?rares undervisningsmaterial. Syftet a?r ocksa? att se i hur stor utstra?ckning som det estetiska fo?rekommer i relation till det som i uppsatsen bena?mns som det icke-estetiska, och vidare vill uppsatsen ocksa? underso?ka hur det estetiska skrivs fram och vilket va?rde det ges.Studien tar utga?ngspunkt fra?n John Deweys reformpedagogig, Gardners a?tta intelligenser samt Aristoteles kunskapsbegrepp techne och mimesis. Underso?kningen diskuteras utifra?n forskning som visar pa? kreativitetens och estetikens betydelse fo?r inla?rning i ljuset av forskning som talar om skolans tra?ningslogik och uppgiftskultur.Textanalys anva?nds som metodansats da?r 34 texter fra?n lektion.se analyserats.

Obesity is the most common nutritional disorder, and is defined as an accumulation of excessive amounts of adipose tissue in the body. Obesity is a condition where an animal exceeds its optimum body weight by more than 10-25%. Risk factors associated with obesity may include breed, age, castration or high energy intake relative to energy consumption. The consequences of obesity are believed to be metabolic and hormonal changes, as well as cardiovascular and respiratory diseases, orthopedic problems, tumors and premature death. Prevention and early detection of obesity leads to better health care.

Fallskador orsakar 3,5 miljoner dödsfall i vÀrlden. Forskning visar att det finns över 400 identifierade riskfaktorer vid fallolyckor. I Europa förolyckades Àven fler Àldre mÀnniskor pÄ grund av fall Àn vad som förolyckades i trafiken. I Sverige har de Àldres andel i befolkningen ökat. Idag Àr 1,6 miljoner mÀnniskor 65 Är eller Àldre, vilket berÀknas fortsÀtta att öka till följd av att medellivslÀngden stiger.

Den psykiska hÀlsan hos unga kvinnor har en orovÀckande utveckling. Psykisk hÀlsa Àr en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hÀlsans utveckling börjar under barndomen och pÄverkas av olika pÄfrestningar i livet. Ungdomstiden Àr en tid av förÀndring dÄ allt Àr instabilt. Hur personen klarar detta beror pÄ de förutsÀttningar individen fÄtt under uppvÀxten.

Den psykiska hÀlsan hos unga kvinnor har en orovÀckande utveckling. Psykisk hÀlsa Àr en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hÀlsans utvecklingbörjar under barndomen och pÄverkas av olika pÄfrestningar i livet. Ungdomstiden Àr en tid av förÀndring dÄ allt Àr instabilt.Hur personen klarar detta beror pÄ de förutsÀttningar individen fÄtt under uppvÀxten. Ibland kan psykosomatiska symptom vara första tecken pÄ psykisk ohÀlsa.

Syfte: Att undersöka om lÀrare anser sig ha tillrÀckliga kunskaper för att identifiera och hÀnvisa vidare elever med psykisk ohÀlsa, om de anser att tillrÀckliga resurser finns tillgÀngliga för att hjÀlpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvÀrsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielÀrare i Dalarnas lÀn. Svaren samlades in via webbenkÀt. Resultaten bearbetades med hjÀlp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet frÄn studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillrÀckliga kunskaper i hur psykisk ohÀlsa hos unga kan identifieras samt att de har otillrÀckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgÄ.