Under det senaste decenniet har massmedia i olika sammanhang rapporterat om revisorers inblandning i olika företags oegentligheter. Vi har intresserat oss för omrÄdet, vilket vi benÀmner redovisningsskandaler. Vi har valt att granska tre finansbolag dÀr revisorerna varit inblandade i redovisningsskandaler. Dessa tre Àr Carnegie, Habo Finans och HQ Bank. I samband med avslöjandet av grova redovisningsfelaktigheter i dessa tre bolag har en debatt blommat upp i massmedia.

Syftet med denna uppsats a?r att med hja?lp av Susan A. Wheelans teori fo?rsta? och tolka de faser som arbetsgrupper och ledare ga?r igenom, samt komma med fo?rslag om hur man kan komplettera hennes teori. Wheelans teori handlar om att anpassa sitt ledarskap pa? arbetsgruppens utvecklingsniva?.

The research of organizational structure and control in the audit profession suggest that there is a contradiction in that auditors should both nurture collegialities while they at the same time have their own responsibility for their individual development and career. This creates a competitive situation among colleagues who in return are expected to maintain a good social relationship and team spirit with each individual. Subsequently, being part of the collegiality and being highly individualistic, gives rise to a theoretical dilemma where these opposing forces are supposed to coincide with each other.The purpose of this paper is to create a bigger understanding of how auditors at major accounting firms can handle the conflict that arises. In order to explore this dilemma, we conducted a qualitative study based on an abductive approach. We have made seven semi-structured interviews from a localistic view.

I syfte att undersöka vilka konsekvenser om vad det nya allmÀnna rÄdet för smÄ aktiebolag fÄr för företagen och om de kan uppnÄ en rÀttvisande bild mot dess intressenter tar studien fokus pÄ tvÄ problemomrÄden. Detta Àr tvÄ omrÄden inom redovisningen som redan idag utgör problem att visa en sanningsenlig bild av företagens ekonomiska stÀllning. Ett problem med studien var att företagare inte har nÄgon vetskap om de nya kategorierna och vad de innebÀr. Intervjuerna utgick dÀrför ifrÄn revisorer och deras Äsikter. I studien tillÀmpas en kvalitativ metod och semistrukturerade individuella intervjuer gjordes med tvÄ revisorer för att kunna pÄvisa vad konsekvenserna för företagen kan komma att bli.

En upphandlande myndighet har en skyldighet att fo?lja upphandlingslagstiftningen na?r myndigheten upphandlar varor eller tja?nster. Vid rena lago?vertra?delser eller vid otilla?tna direktupphandlingar kan myndigheten bli skadesta?ndsskyldig. Skadesta?ndet har ba?de ett reparativt och ett preventivt syfte och ra?ttsmedlet skadesta?nd syftar till att sa?kersta?lla en effektiv tilla?mpning av upphandlingsdirektiven sa? att EU-ra?tten fa?r fullt genomslag i nationell ra?tt.

För att förenkla dagens redovisning för företagen har bokföringsnÀmnden pÄbörjat ett arbete som kallas för k-projektet. Detta innebÀr att företagen delas in i fyra kategorier beroende pÄ deras storlek, dÀr varje kategori har ett samlat regelverk för just de företagen. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur revisionsbyrÄerna anpassar sig till det nya normgivningsprojektet. Vi syftar Àven till att jÀmföra de större med de mindrebyrÄerna för att ta reda pÄ vilka skillnader som finns. Den institutionella teorin tillsammans med legitimitetsteorin Àr en del av det som ska förklara grunden till de anpassningar som görs av ett företag.

Sammanfattning Uppsatsens titel: DelĂ„rsrapporter- Hur viktig Ă€r granskning för trovĂ€rdigheten? Seminariedatum: 17 januari 2002 Ämne/kurs: Kandidatuppsats i redovisning, 10 poĂ€ng Författare: Mats Eriksson Mary Johansson Caroline Karlsson Gustaf Sandberg Handledare: Fredrik Ljungdahl Företag: Active Biotech, Andersen, Aspiro, Axis, Deloitte & Touche, Ernst & Young, KPMG, Switchcore Sex nyckelord:Informationsgivning, delĂ„rsrapporter, översiktlig granskning, regleringar, utveckling, assurance Syfte: VĂ„rt syfte med uppsatsen har varit att besvara följande frĂ„gor: PĂ„ vilka grunder tas beslut om granskning? Har granskade delĂ„rsrapporter högre trovĂ€rdighet? Finns det nĂ„gon alternativ metod, förutom granskning, som kan garantera tillförlitlighet i delĂ„rsrapporter? Metod: Vi har valt att genom abduktion behandla granskning av delĂ„rsrapporter ur revisorers och företags perspektiv. För att samla in empiri har vi gjort intervjuer med bĂ„da grupperna. Denna har vi sedan analyserat tillsammans med annan primĂ€r data för att komma fram till vĂ„ra slutsatser. Slutsatser: Vi anser inte det nödvĂ€ndigt med utökad reglering av granskningen av delĂ„rsrapporter.

En revisors arbete regleras av en mĂ€ngd olika lagar, regler och rekommenda- tioner. År 1998 lade AktiebolagskommittĂ©n fram ett förslag till Ă€ndring av Aktiebolagslagen, vilket innebar att revisorer skulle ha skyldighet att anmĂ€la brottsmisstanke till Ă„klagare. Förslaget antogs och innebar att lagregeln om anmĂ€lningsplikt vid misstanke om brott trĂ€dde i kraft den 1 januari 1999. Sedan anmĂ€lningsplikten trĂ€dde i kraft har revisorer fĂ„tt ytterligare en förebyggande uppgift utöver kontrollfunktionen: att förebygga brott. FörĂ€ndringen som skedde hade sin grund i den ökade ekonomiska brottsligheten dĂ€r revisorer sĂ„gs som en potentiell men till viss del outnyttjad brottsförebyggande resurs.

Detta examensarbete handlar om barns inflytande samt barns val i en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad barns inflytande kan innebÀra. I LÀroplanen för förskolan, Lpfö98 stÄr det att barn ska ha rÀtt till medbestÀmmande och att verksamheten ska genomsyras av demokrati. Det betonas Àven att det Àr barnens intressen som ska ligga till grund för förskolans verksamhet. Mycket forskning har gjorts inom omrÄdet och en stor del av denna visar att den pedagogiska kvaliteten höjs nÀr barn fÄr vara delaktiga i verksamheten och beslut som rör denna. Examensarbetet har sin utgÄngspunkt i forskning som berör kvalitet i förskolan och hur barns inflytande kan pÄverka denna, undersökningar som berör anledningarna till varför inte inflytande ges i större utstrÀckning samt Reggio Emilias filosofi. Undersökningen som ligger till grund för resultatredovisningen Àr en observationsstudie dÀr videokamera och fÀltanteckningar har anvÀnts som metod.

Mo?ten som forum fo?r att tra?ffas, sprida information eller lo?sa problem har alltid funnits och det a?r en fo?reteelse som finns pa? alla arbetsplatser idag. Da?rfo?r a?r det ocksa? vanligt att alla har en a?sikt om just mo?ten och hur de fungerar pa? deras arbetsplats. Enligt tidigare studier a?r upplevelsen av effektivitet under mo?ten viktigt fo?r positiva jobbattityder och just attityder och emotionella upplevelser av ett mo?te pa?verkar deltagande och da?rmed hur mo?tets ma?l uppna?s.

Syfte: Vi vill ta reda pa? hur teknikutvecklingen relaterad till VoD pa?verkar beteendet hos unga vuxna och hur detta beteende fo?ra?ndrar tv-tittandet i denna ma?lgrupp.Teori: Denna studie anva?nder huvudsakligen tva? teorier fo?r att underso?ka problemet. Den fo?rsta teori som tas upp a?r Diffusion of innovation, Rogers (2003) som diskuterar innovationers spridning och pa?verkan i samha?llet. Fo?r att vidare underso?ka beteendet hos unga vuxna anva?nds Jakob Bjurs avhandling Transforming Audiences (2009) som underso?ker individualiseringens mo?nster inom tv-tittande.Metod: En kvalitativ empirisk fallstudie baserad pa? intervjuer av fokusgrupper samt personintervju.

Aim: Auditors objectivity is an obvious part of auditing, but there is doubts and hesitation in society today because of the corporate scandals that have occurred in recent years. Several researchers suggest that auditors actions and behaviors is connected to the ethical climate within the organization. A relationship that also affects auditors objectivity and independence. This thesis aims to investigate how the ethical climate influence auditors choice of relationship to their clients, by choosing a relational and close relationship or a transactional and distanced relationship. And if the client approach have an effect on the auditors objectivity.Method: A survey was conducted among 232 certified accountants in Sweden.

Allt eftersom vÀrlden förÀndras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jÀmförbarheten mellan olika lÀnder. En koncernredovisning upprÀttad enligt IAS/IFRS standarder krÀvs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra Ärliga nedskrivningstester av sin goodwill, till skillnad frÄn förr dÄ ett nedskrivningstest endast upprÀttades dÄ det fanns en indikation pÄ att det krÀvdes (Persson & Hulten, 2006, s. 29).

AbstractIntroduction: It has during the latest years occurred several large business scandals both abroad and in Sweden where auditors have been involved. The need for stabile conditions and well functioning professional codes of ethics for companies, especially auditing firms have been growing during the latest years. FAR has seen it as their task to define the meaning of the Swedish term ?god revisorssed?. This is specified through FAR?s nine professional codes of ethics, which came out in a new edition in 2003.

Bakgrund: Idag utreds ett avskaffande av revisionsplikten, dÀr Sverige Àr ett av fÄ lÀnder i EU som fortfarande har kvar den. Revisionsplikten infördes med motivation att bekÀmpa ekonomisk brottslighet och att ge Àgarna en möjlighet till kontroll av de ekonomiska rapporterna. Revisionen bidrar med en trovÀrdighet till intressenterna, eftersom informationen företaget lÀmnar Àr granskad och anses tillförlitlig inför beslut.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka, beskriva och fÄ en förstÄelse för hur intressenterna kommer att beröras och hur revisionsbranschen kommer att förÀndras vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Studien grundar sig pÄ en kvalitativ undersökning av företagares, kreditgivares, Skatteverkets samt revisorers Äsikter och framtida agerande gÀllande revisionsplikten. Studien syftar Àven till en djupare förstÄelse för hur branschen kommer att hantera förÀndringen frÄn en lagstiftad till en efterfrÄgestyrd revision som leder till förnyelse av inriktning och resursfördelning hos revisionsbyrÄerna.Slutsats: VÄr slutsats Àr att om revisionsplikten avskaffas kommer behovet av tillförlitlig ekonomisk information inför beslut kvarstÄ.