Förtroendet för revisorerna ? en textanalys
Under det senaste decenniet har massmedia i olika sammanhang rapporterat om revisorers inblandning i olika företags oegentligheter. Vi har intresserat oss för området, vilket vi benämner redovisningsskandaler. Vi har valt att granska tre finansbolag där revisorerna varit inblandade i redovisningsskandaler. Dessa tre är Carnegie, Habo Finans och HQ Bank. I samband med avslöjandet av grova redovisningsfelaktigheter i dessa tre bolag har en debatt blommat upp i massmedia. Debatten har rört förtroendet för revisorerna. I studien har vi lagt stor vikt vid begreppen förtroende och etik och vi ville undersöka hur professionen och regeringen reagerat på debatten som pågått i massmedia. Våra forskningsfrågor har varit:- Hur debatteras det kring revisorernas förtroende i massmedia?- Hur reagerar professionen på revisorernas agerande i de beskrivna bolagen?- Hur har regeringen reagerat på redovisningsskandalerna?Syftet har varit att undersöka hur regeringen och professionen reagerat på den debatt som pågått i massmedia kring förtroendet för revisorerna, efter skandalerna i de tre ovan nämnda bolagen.För att kunna besvara våra frågeställningar har vi valt att genomföra en kvalitativ textanalys, vilket innebär att vi har granskat främst tidningsartiklar. Vårt empiriska material består därför i stor utsträckning av tidningsartiklar. Med hjälp av detta material har vi senare kunnat bygga upp en analys och dra slutsatser. Vi har konstaterat att det finns mycket att arbeta på för att professionen ska kunna vara nöjd med förtroendet för revisorerna. Dock tycks FAR vara nöjda med det förtroende som finns för branschen. Vidare kan vi även konstatera att självreglering inte är att föredra i alla lägen och lagstiftad reglering hade varit att föredra i det här fallet.