Aim: Auditors objectivity is an obvious part of auditing, but there is doubts and hesitation in society today because of the corporate scandals that have occurred in recent years. Several researchers suggest that auditors actions and behaviors is connected to the ethical climate within the organization. A relationship that also affects auditors objectivity and independence. This thesis aims to investigate how the ethical climate influence auditors choice of relationship to their clients, by choosing a relational and close relationship or a transactional and distanced relationship. And if the client approach have an effect on the auditors objectivity.Method: A survey was conducted among 232 certified accountants in Sweden.

Allt eftersom vÀrlden förÀndras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jÀmförbarheten mellan olika lÀnder. En koncernredovisning upprÀttad enligt IAS/IFRS standarder krÀvs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra Ärliga nedskrivningstester av sin goodwill, till skillnad frÄn förr dÄ ett nedskrivningstest endast upprÀttades dÄ det fanns en indikation pÄ att det krÀvdes (Persson & Hulten, 2006, s. 29).

AbstractIntroduction: It has during the latest years occurred several large business scandals both abroad and in Sweden where auditors have been involved. The need for stabile conditions and well functioning professional codes of ethics for companies, especially auditing firms have been growing during the latest years. FAR has seen it as their task to define the meaning of the Swedish term ?god revisorssed?. This is specified through FAR?s nine professional codes of ethics, which came out in a new edition in 2003.

Bakgrund: Idag utreds ett avskaffande av revisionsplikten, dÀr Sverige Àr ett av fÄ lÀnder i EU som fortfarande har kvar den. Revisionsplikten infördes med motivation att bekÀmpa ekonomisk brottslighet och att ge Àgarna en möjlighet till kontroll av de ekonomiska rapporterna. Revisionen bidrar med en trovÀrdighet till intressenterna, eftersom informationen företaget lÀmnar Àr granskad och anses tillförlitlig inför beslut.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka, beskriva och fÄ en förstÄelse för hur intressenterna kommer att beröras och hur revisionsbranschen kommer att förÀndras vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Studien grundar sig pÄ en kvalitativ undersökning av företagares, kreditgivares, Skatteverkets samt revisorers Äsikter och framtida agerande gÀllande revisionsplikten. Studien syftar Àven till en djupare förstÄelse för hur branschen kommer att hantera förÀndringen frÄn en lagstiftad till en efterfrÄgestyrd revision som leder till förnyelse av inriktning och resursfördelning hos revisionsbyrÄerna.Slutsats: VÄr slutsats Àr att om revisionsplikten avskaffas kommer behovet av tillförlitlig ekonomisk information inför beslut kvarstÄ.

Syfte: Vi vill ta reda pa? hur teknikutvecklingen relaterad till VoD pa?verkar beteendet hos unga vuxna och hur detta beteende fo?ra?ndrar tv-tittandet i denna ma?lgrupp.Teori: Denna studie anva?nder huvudsakligen tva? teorier fo?r att underso?ka problemet. Den fo?rsta teori som tas upp a?r Diffusion of innovation, Rogers (2003) som diskuterar innovationers spridning och pa?verkan i samha?llet. Fo?r att vidare underso?ka beteendet hos unga vuxna anva?nds Jakob Bjurs avhandling Transforming Audiences (2009) som underso?ker individualiseringens mo?nster inom tv-tittande.Metod: En kvalitativ empirisk fallstudie baserad pa? intervjuer av fokusgrupper samt personintervju.

Revisionsplikten avskaffades för smÄ aktiebolag i Sverige den 1 november 2010. Inför denna avreglering spekulerades om den affÀrskultur som tog fart i början av 1990-talet skulle bli mer pÄtaglig och om företag skulle börja efterfrÄga andra typer av revisionstjÀnster. Under 2013 presenterades siffror som visade att 33 procent av den totala andelen företag valt att avstÄ revision. Detta bidrog till att det framstod som viktigt att studera vilka förÀndringar revisorer har upplevt sedan avskaffandet av revisionsplikten. Syftet med studien var att skapa en förstÄelse för hur individuella revisorer upplever sin roll som revisor och om den har förÀndras sedan avskaffandet av revisionsplikten.

Idag Àr diskussionen om revisorers oberoende och analysmodellen mycket aktuell. OberoendefrÄgorna har förts fram i rampljuset efter tÀtt duggade skandaler, bÄde internationellt och nationellt, dÀr bland annat Enron ? skandalen pÄtrÀffats. Lagen om analysmodellen infördes i Ärsskiftet 2001/2002, dÀr syftet med införandet av analysmodellen Àr att eliminera hotet mot att revisorn kan genomföra en objektiv revision.Nu nÀr det har gÄtt ett par Är sedan analysmodellen infördes, Àr vÄrt syfte med denna uppsats att undersöka hur analysmodellen upplevs idag. För att kunna uppfylla vÄrt syfte har vi byggt vÄr undersökning pÄ bÄde en kvalitativ och kvantitativ studie, dÀr den kvalitativa delen bestÄr av byrÄernas Äsikter genom att de fÄr besvara vÄr enkÀt med egna ord.

Residential segregation is one of the reasons why individuals suffer from unequal opportunities to succeed in life. Factors, such as education, income and health are affected by the spatial separation of groups. Residential segregation occurs throughout the city yet the focus often falls on socioeconomically disadvantaged neighbourhoods. These neighbourhoods are portrayed in an unfavorable light and tend to be stigmatized. A well-established approach for policymakers to address these inequalities is through tenure mix policies, with the aim of creating more diverse neighborhoods.

Syftet med va?r underso?kning var att underso?ka hur va?l fastighetsma?klarfo?retag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang fo?r fo?retagets varuma?rke hos sina ansta?llda. Vi har i studien a?ven studerat organisationskulturens roll i byggandet av ?corporate identity?. Va?r underso?kning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer.

Under det senaste decenniet har den teknologiska utvecklingen omvandlat m?nga aspekter av m?nniskors liv, inklusive hur de handlar och konsumerar olika produkter. Inom sk?nhetsindustrin har anv?ndningen av Augmented Reality (AR) teknologi skapat m?jligheter att testa kosmetika virtuellt online. Flertalet tidigare studier har diskuterat teknologins m?jligheter och framsteg generellt och hur de har p?verkat traditionella k?pm?nster inom olika branscher.

I samband med den stora Enron-skandalen i USA, dÄ företagets revisor hjÀlpte till att undangömma stora skulder frÄn dess aktieÀgare, blossade Àn en gÄng debatten om revisorers oberoende upp. NÄgra av de faktorer som enligt tidigare forskning ofta pÄverkar revisorns oberoende Àr storleken pÄ arvodet, lÀngden pÄ revisionsuppdraget och det reviderade företagets storlek. I vÄr studie kartlÀgger vi andelen utfÀrdade going concern-varningar bland finansiellt stressade företag som fortlevt samt prövar om finansiellt stressade företag som för första gÄngen erhÄllit en GC-varning Àr mer benÀgna att byta revisor Àn andra finansiellt stressade företag som inte erhÄllit nÄgon varning. Vidare prövar vi om finansiellt stressade företag Àr mindre benÀgna att byta revisor om de haft sin revisor under en lÀngre period. Studien avslutas med att vi kontrollerar om de revisorer som har utfÀrdat en going concern-varning till finansiellt stressade företag som inte gÄtt i konkurs förlorar mer i uteblivet arvode Àn de revisorer som inte utfÀrdar nÄgon varning.

Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.

PÄ senare Är har det förts en livlig och kritisk diskussion i media om innehÄllet i revisorsrollen. Den framförda kritiken har, med anledning av en rad skandaler i Europa och USA, sÀrskilt tagit sikte pÄ situationer dÀr revisorns oberoende satts i frÄga. Revisorns arbete och roll styrs av ett omfattande regelverk, bland annat har revisorn en av FAR utarbetad analysmodell till sin hjÀlp för att kunna identifiera eventuella hot mot oberoendet. BÄde EG-kommissionen och föresprÄkare frÄn FAR tillstÄr att rÄdande riktlinjer inte Àr helt uttömmande vad gÀller revisorns agerande i situationer dÀr nÄgon form av hot mot oberoende föreligger. För att oberoendet ska upprÀtthÄllas Àr det av vikt att revisorerna förstÄr innebörden av begreppet oberoende samt att det finns en gemensam tolkning.

I samband med den stora Enron-skandalen i USA, dÄ företagets revisor hjÀlpte till att undangömma stora skulder frÄn dess aktieÀgare, blossade Àn en gÄng debatten om revisorers oberoende upp. NÄgra av de faktorer som enligt tidigare forskning ofta pÄverkar revisorns oberoende Àr storleken pÄ arvodet, lÀngden pÄ revisionsuppdraget och det reviderade företagets storlek. I vÄr studie kartlÀgger vi andelen utfÀrdade going concern-varningar bland finansiellt stressade företag som fortlevt samt prövar om finansiellt stressade företag som för första gÄngen erhÄllit en GC-varning Àr mer benÀgna att byta revisor Àn andra finansiellt stressade företag som inte erhÄllit nÄgon varning. Vidare prövar vi om finansiellt stressade företag Àr mindre benÀgna att byta revisor om de haft sin revisor under en lÀngre period. Studien avslutas med att vi kontrollerar om de revisorer som har utfÀrdat en going concern-varning till finansiellt stressade företag som inte gÄtt i konkurs förlorar mer i uteblivet arvode Àn de revisorer som inte utfÀrdar nÄgon varning.

Bolagsstyrning handlar om hur bolag som inte leds av sina Àgare ska drivas med Àgarnas intresse frÀmst. MÄnga regelsamlingar har uppkommit under de senaste decennierna, regelsamlingar som syftar till att minska de intressekonflikter som kan uppkomma mellan företagsledare och Àgare. FrÄn och med 1 juli 2005 tillÀmpas Svensk kod för bolagsstyrning av aktiebolag noterade pÄ Stockholmsbörsen med ett marknadsvÀrde över tre miljarder kronor. De flesta bolag har varit positiva till Svensk kod för bolagsstyrning och det har dÀrför kommit en revidering av bolagskoden, vilken kommer att tillÀmpas pÄ de mindre börsnoterade bolagen frÄn och med den 1 juli 2008. Studier har visat att bolag kommer att rÄdfrÄga sina revisorer vid implementeringen av den reviderade bolagskoden och vi har dÀrför valt att i vÄr studie fÄnga upp revisorns syn pÄ den reviderade bolagskoden.