Andelen patienter som Àr i behov av palliativ vÄrd och vill bo kvar i det egna hemmet har ökat under de senaste Ären. Patienterna behöver kontinuitet och ett professionellt bemötande frÄn sjuksköterskan och andra yrkeskategorier.Syftet Àr att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vÄrd i patientens eget hem.Metoden för detta Àr en litteraturstudie. Sju kvalitativa artiklar ligger till grund för analysen, vilken genomfördes med hjÀlp av Evans (2002) modell för kvalitativ innehÄllsanalys.Resultatet redovisas i tre huvudteman som beskriver upplevelsen av; utmaning, relationer och personlig pÄverkan samt sex subteman, resurser/tid, samarbete, fÄ rutiner, vÄrdrelation, att vara en i teamet, utveckling och att bli berörd.Resultatet visar fram för allt vikten av en god och ömsesidig vÄrdrelation till patienten och de nÀrstÄende. Sjuksköterskorna upplever tillfredsstÀllelse med sitt arbete och att de utvecklar sin personlighet genom möten med döende mÀnniskor och dess nÀrstÄende. Det som upplevs problematiskt Àr brist pÄ tid och dÀrmed en försÀmrad förutsÀttning att ge den vÄrd som vill ges till varje enskild patient.

Forskning visar att fÄ personer har möjligheten att fÄ vÀlja att dö i sina egna hem. De viktigaste faktorerna som inverkar pÄ möjligheten att fÄ vÄrdas hemma Àr tillgÄng till anhöriga och personella resurser. Patienter och anhöriga mÄste kunna kÀnna sig trygga i hemmet och att de resurser som behövs finns tillgÀngliga. De professionella vÄrdarna ska kunna lyssna och skapa en god relation med patienterna och de anhöriga. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa möjligheten för patienten att kunna vÀlja att vÄrdas hemma under sista tiden i livet.

V?lf?rdsteknik ?r enligt medlemsorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) l?sningen f?r att uppr?tth?lla befintlig v?lf?rd d? vi i framtiden kommer ha f?rre arbetsf?ra personer och fler personer i behov av v?rd och omsorg. Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorgspersonal i daglig verksamhet f?rh?ller sig till befintlig v?lf?rdsteknik i sitt dagliga arbete. Enligt SKR kr?vs det samverkan, styrning, kompetens och f?r?ndrat arbetss?tt f?r en lyckad implementering och omsorgspersonalens nuvarande f?rh?llningss?tt blir d?rf?r relevant inf?r framtiden. F?r att besvara forskningsfr?gan har jag genomf?rt ett etnografiskt f?ltarbete p? ett par dagliga verksamheter inom G?teborgs stad.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Svenska kyrkan mötte den nya tid som föranletts av enhetskyrkans uppluckring. Detta har gjorts genom en konkret studie av framvÀxten av kyrkliga söndagsskolor och barngudstjÀnster i VÀsterÄs stift Ären 1900-1916. I början av perioden fanns regelbundna söndagsskolor och barngudstjÀnster i endast ett fÄtal församlingar, men i slutet av perioden fanns sÄdana verksamheter i nÀstan en majoritet av församlingarna. Studien visar att de enskilda församlingarna var beroende av resurser för att starta och att hÄlla igÄng regelbundna verksamheter för barn. Den organisering och centralisering av församlingsvÄrden som Àgde rum i början av 1900-talet var dÀrför en förutsÀttning för framvÀxten av söndagsskolor och barngudstjÀnster. I uppsatsen studeras Àven de modeller som anvÀndes för barngudstjÀnster och söndagsskolor, samt hur barnens sÀtt att besöka kyrkan förÀndrades under samma period..

Syftet med den hÀr studien Àr att empiriskt undersöka hur ett relaterat diversifierat företag kan ta tillvara de möjligheter till synergieffekter, som flera olika produktgrupper ger. Vi har undersökt detta genom en kvalitativ fallstudie pÄ Procordia Food. DÀr undersökte vi tillvaratagandet av synergier som genereras av osynliga resurser - kunskapsöverföring. UtifrÄn en analys av Procordia Foods organisation, i förhÄllande till den referensram vi har valt att anvÀnda oss av, formulerade vi följande hypoteser: Hypotes 1 - Den begrÀnsade medvetenheten om synergiers innebörd hos relaterat diversifierade företag förhindrar att en potential för effektivisering utnyttjas. Hypotes 2 - Relaterat diversifierade företag gÄr miste om potentiella fördelar dÄ de inte utformar organisationsstrukturen efter synergigenererande faktorer.

FörÀndringsmotstÄnd vid införande av IT-stöd Àr ett förekommande fenomen inom vÄrdorganisationen. Kan detta beskrivas och förstÄs som ett samlat begrepp? Syftet med uppsatsen var att fÄ ökad förstÄelse och kunskap om fenomenet ?förÀndringsmotstÄnd?. Kvalitativ ansats dÀr litteraturstudien med begreppsanalys, som instrumentet, Àr den valda metoden för denna uppsats. Begreppet visade sig vara tudelat i orden förÀndring och motstÄnd, tillika varandras motpoler, vilket skapar en rörelse.

Syftet med den hÀr studien Àr att analysera hur styrdokument och resurser anvÀnds i specialundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa. För att möjliggöra detta studerades verksamheten pÄ tvÄ olika skolor. Utsagor frÄn skolledare och lÀrare samt observationer av lÀrare i undervisningssituationen ligger som grund för studien. Materialet i studien omfattar tvÄ skolledare och tvÄ idrottslÀrare. I studien har vi valt att utgÄ frÄn lÀroplansteori för att se hur de olika skolorna organiserar specialundervisningen.

Södra Interiör har en anlÀggning i Kallinge dÀr man tillverkar golv och paneler av furu. I takt med att produktionen har ökat har Àven lagernivÄerna ökat vilket har ökat risken för att fel rÄvara anvÀnds till fel produkt. Syftet med examensarbetet Àr att ta fram ett arbetssÀtt som minskar risken för att fel rÄvara anvÀnds.Studien visar att nÄgot mÄste göras för att sÀkerstÀlla att rÀtt rÄvara anvÀnds till rÀtt produkt. LagernivÄn och informationskvaliteten Àr andra problem som identifierats. Nyckelbegreppen för att lösa problemen Àr ordning och reda, information, framförhÄllning och utrymme.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur LVM-utredningar Àr skrivna utifrÄn ett klientperspektiv. Vi har studerat hur utredarna framstÀller klienterna och om klienterna fÄr komma till tals i utredningarna. Vi har med kvalitativ diskursanalys som metod studerat fyra skriftliga LVM-utredningar skrivna i en kommun i VÀstsverige. Med stöd av diskursteorin har vi besvarat vÄra frÄgestÀllningar och vÄrt syfte genom att granska utredningarna. Vi har ocksÄ utfört tre intervjuer med tre socialsekreterare i den kommun vi inhÀmtat material frÄn.

Syftet med examensarbetet var att vi ska kunna förstÄ hur det Àr möjligt att effektivisera en orderprocess, genom att veta varför och var störningar uppkommer. Vi utförde studien pÄ Rottne Industri AB för att finna eventuella aktiviteter som pÄverkar deras orderprocess negativt och dÀrmed utnyttjar onödiga resurser. UtifrÄn att analysera resultatet och komma med förbÀttringsförslag för att ÄtgÀrda dessa aktiviteter. De aktiviteter som pÄverkar processen negativt har vi valt att definiera som tvÄ typer av störningar, vilka Àr revisioner av order samt onödigt arbete. Problemet nÀr revisioner uppkommer Àr att det startar flertalet aktiviteter inom organisationen som leder till att onödiga resurser förbrukas ineffektivt. Genom att studera teorier kunde vi komma fram till ett sÀtt att utföra kartlÀggningen. Vi gjorde kartlÀggningen pÄ plats pÄ Rottne Industri AB och hos en ÄterförsÀljare för att kunna intervjua personer med insikt i processen.

Syftet med arbetet Ă€r att undersöka huruvida lajv Ă€r en undervisningsmetod som Ă€r möjlig att i praktiken anvĂ€nda i skolan och om eleverna anser att de lĂ€r sig nĂ„got av det. FrĂ„gestĂ€llningarna som stĂ€lls upp i arbetet Ă€r: · Hur mycket tid och planering behövs för att sĂ€tta upp ett lajv i skolan? · Har skolan de resurser som krĂ€vs för att tillhandahĂ„lla lajv som en del av undervisningen? · Är lajv en metod som eleverna uppskattar och sjĂ€lva anser sig lĂ€ra sig nĂ„got av? · Hur förhĂ„ller sig pedagoger till tanken pĂ„ lajv som undervisningsmetod? Den teoretiska förankringen bygger till stor del pĂ„ Fredrik Axelzons ?Rollspel i skolan? frĂ„n 2007 och Kristina BoreĂșs ?Rollspel i undervisningen? frĂ„n 1994. För att finna svaret pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna sĂ„ genomfördes ett temaarbete om klimat under tvĂ„ veckor, dĂ€r ett lajv baserat pĂ„ FN:s klimatrollspel anvĂ€ndes som avslutning. Efter lajvet genomfördes intervjuer med tre elever och klasslĂ€raren för att kunna fĂ„ deras synvinkel. Slutsatsen av undersökningen Ă€r att det finns bĂ„de tid och resurser för att anvĂ€nda lajv som metod i skolan samt att eleverna anser att de lĂ€r sig mycket genom arbetet..

Konspirationsteorier ?r ett v?xande problem f?r demokratins vidmakth?llande och det finns behov f?r en ?kad f?rst?else f?r under vilka omst?ndigheter konspiratoriskt t?nkande ?r starkt. Tidigare forskning visar att hotuppfattning resulterar i subjektiva k?nslor av os?kerhet, kontrollf?rlust och oro, som kan ligga till grund f?r konspiratoriskt t?nkande. Det finns en brist p? empiriska studier av sambandet mellan hotuppfattning och konspiratoriskt t?nkande. Det finns ocks? grund att tro att sambandet kan se olika ut beroende p? vilken typ av hotfull situation det r?r sig om.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.

De sto?rsta affa?rsjuridiska advokatbyra?erna i Sverige har genomga?tt stora fo?ra?ndringar de senaste decennierna och advokatens yrkesroll a?r i fo?ra?ndring. Byra?erna har blivit mer professionella i strukturen, men dess a?gandeform har la?nge fo?rblivit ofo?ra?ndrad. A?gandeformen besta?r av ett dela?garskap vilket inneba?r att advokatbyra?n a?gs av ett antal advokater som a?ven a?r ansta?llda pa? samma byra?.