Andlighet är en dimension som ofta förbises i omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelse av andlighet vid sjukdom. Femton vetenskapliga artiklar granskades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att känna tillit till Gud eller en högre makt, att känna bönens betydelse, att behöva andligt stöd av andra, att tvivla på Gud och att stärkas av känslan i kyrkan och musiken. Resultatet visade att personer som drabbats av sjukdom fann styrka i Gud.

I denna uppsats har vi undersökt hur kommuner använder musik för att locka turister, och hur betydelsefullt musikutbudet är för deras verksamhet. För att få en ingående förståelse har vi undersökt hur fem Svenska kommuner arbetar med lokal musikkultur för att locka turister, om de känt en ökande efterfråga eller andra förändrade förhållanden. Vi har undersökt musikturism utifrån sitt helhetsperspektiv för att sedan uppmärksamma intressanta aspekter för att se närmare på dem. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär för att få en nära relation till forskningsobjektet, och vi har intervjuat väl insatta kommunala turismaktörer för att få en så realistisk uppfattning som möjligt om hur de betraktar musikturism. Vi har i undersökningen kommit fram till att kommunerna inte fokuserar på musikturister specifikt utan arbetar för ett rikare musikutbud för att locka turister i allmänhet, som på så vis automatiskt bidrar till fler musikturister.

Ansatsen på denna uppsats är att undersöka om de går att identifiera arketyper enligt de förutsättningar Carl Gustav Jung anger i musik och vilka krav som ställs för att arketyperna ska framträda. Författarens ambition är också att se om de presenterade resultaten kan användas som förklaringsmodell till de fenomen som bland annat uppträder i musikterapisituationer.En betydelsefull utgångspunkt för arbetet är att undersöka om vaggvisan kan betraktas som en symbol i jungiansk mening och därigenom fungera som en länk till det kollektiva omedvetna. För att vaggvisan ska få sin numinösa laddning krävs emellertid att tre krav är uppfyllda:Först och främst krävs att utövaren (föräldern) är helt och hållet närvarande i situationen.Den musik som produceras måste innehålla arketypiska element.Mottagaren måste känna sig utvald.Utifrån det material som presenteras kan vaggvisan accepteras som en symbol i jungiansk mening, vilket också banar väg för att lansera en arketyp som författaren kallar: ?Dansknytningens arketyp?. Utgångspunkten för denna arketyp är att betrakta musiken som tonsatt rörelse och att vaggvisan i sin djupaste mening har en starkt anknytande funktion.

Syftet med denna studie är att inom området klassisk sång undersöka hur fyra erfarna sångpedagoger förhåller sig till begreppen uttryck och självkänsla i sin sångundervisning. Syftet är också att undersöka hur sångpedagogerna upplever sina elevers mål. Studien är inriktad mot sångundervisning i de frivilliga skolformerna, från den kommunala musik- och kulturskola till gymnasiet och folkhögskola, och är uppbyggd utifrån litteratur inom följande ämnen: personligt uttryck, självkänsla, drama integrerat med sång och ?varför sjunger jag?. I studien intervjuas fyra sångpedagoger med olika bakgrund och erfarenheter, två undervisar inom kulturskolan och två inom folkhögskolan.

Arbetet handlar om hur upphovsmannen komponerade och arrangerade musik till en gradvisväxande ensemble till sin popmusikal. Kompositören har reflekterat över vilka uppgifter varjemusiker tilldelades i olika sångnummer inom den instrumentala ensemblen. Precis somskådespelare har olika roller inom en pjäs har musiker olika roller inom en låt.Ett mål med musikalen var ett skapa en udda och unik ensemble då musikerna även medverkade ihandlingen. Upphovsmannen valde tio olika instrument samt bestämde turordning för dem. I detförsta sångnumret medverkar endast piano, i det tionde och sista består ensemblen av piano, elbas,trummor, trumpet, cello, elgitarr, cembalo, trombon, klarinett och flöjt.

I takt med att allt fler människor spenderar allt mer av sin tid i virtuella världar har efterfrågan på virtuella föremål växt i explosionsartad takt. Den ökade efterfrågan har i sin tur föranlett ett marknadsmässigt genomslag för virtuella objekt, en växande kategori människor anser det inte längre vara en främmande tanke att betala riktiga pengar för overkliga objekt. Att virtuella föremål erhållit ett reellt värde har dock samtidigt skapat en ny rättslig konfliktyta; när man har betalat tusentals kronor för sitt virtuella svärd ligger det nära till hands att man efterfrågar samma egendomsskydd som för ett riktigt svärd. Juridiken har emellertid inte hunnit ikapp verkligheten. I dagsläget hanteras virtuella föremål endast som en integrerad del av de olika program som utvecklare av virtuella världar tillhandahåller.

Fritid beskrivs av ungdomar som na?got som skapar mening i tillvaron. Musiken a?r en stor del av denna fritid. Ma?nga ungdomar lyssnar pa? musik, och en del la?gger fritiden pa? att sja?lva musicera.

Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumenta?rfilmer gjorda av avga?ngseleverna pa? StDH (Stockholms Dramatiska Ho?gskola). Filmerna var alltsa? a?ven deras examensprojekt. Tva? av filmerna komponerade jag musik till sja?lv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik Røland.

The main purpose of this study is to inquire whether music can function as a supportive and compensating tool for children from various kinds of social exposure. Eurhythmics is the musical method focused on, since it consciously works out of a socializing perspective. The study involves a scheme with poor children in Argentin (autumn 2005) and is based upon two interviews with women working professionally with both the social and the musical aspect of the current question. Notes from the above mentioned project are added to the interviews. The possible conclusion from the end results is that the individual as well as the dynamics of the group (as a whole) draw positive benefits from not only the music itself but also the structure and the elements of it.

Detta arbete syftar till att fördjupa kunskapen om hur violin- och violalärare kan arbeta för att ge sina elever som utövar klassik musik möjlighet att minimera stress och nervositet i samband med provspelning och konserttillfälle. I bakgrundskapitlet presenteras orsaker till samt förebyggande åtgärder för att hantera stress. Dessutom redogörs för musikdidaktiska perspektiv på instrumentalundervisning. Studien har genomförts med kvalitativ intervju som metod. Fyra lärare och musiker har intervjuats.

Uppsatsen är en reflekterande text som behandlar det verk som skapats av mig under examensarbetet i medier vid Högskolan i Skövde. Verket består av ett fordon skapat i samarbete med företaget EA DICE där prestanda, utseende och resurser har varit största fokus. Den reflekterande texten inleds med en inledning där det framgår hur och varför jag valde examensarbete följt av problemställning och mål. Vidare redogörs vilka begränsningar och avgränsningar som gjorts i arbetet och reflektioner kring det slutgiltiga resultet. Efter detta följer en förteckning över vad verket består av och arbetsprocessen bakom det hela.

Problemformulering: Är ett Resursbaserat synsätt till gagn för bemanningsföretag. Andra viktiga aspekter som vi vill ha svar på är hur kritiska resurser skapas, vidareutvecklas, och skyddas för att ge så stor överavkastning åt företaget som möjligt. Vidare undrar vi hur HRM-frågor och kunskapshantering är förenliga med det Resursbaserade synsättet. Frågan vi vill ha svar på är alltså huruvida det Resursbaserade synsättet är lämpligt för att analysera om ett företag kan skapa sig varaktiga konkurrensfördelar och om en fallstudie skulle kunna hjälpa oss att tydliggöra det? Syfte: Syftet med vårt arbete är att genomföra en undersökning av det Resursbaserade synsättet genom en fallstudie av ett kunskapsintensivt företag inom bemanningsbranschen.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur nyexaminerade lärare i idrott och hälsa arbetar med kunskapskraven för takt och rytm samt hur de bedömer elever i årskurs 6 utifrån dessa.Hur bedömer lärarna elever utifrån värdeorden ?till viss del?, ?relativt väl? och ?väl? inom kunskapskravet för takt och rytm i Lgr 11?Hur definierar lärarna begreppen takt och rytm?Vilka resurser upplever lärarna har betydelse för arbetet med bedömning utifrån kunskapskraven för takt och rytm?MetodEn film producerades där två elevers kunskaper och färdigheter inom takt och rytm var i fokus. Sex stycken nyexaminerade idrottslärare fick sedan titta på filmen och bedöma eleverna utifrån värdeorden ?till viss del?, ?relativt väl? och ?väl? i kunskapskraven för takt och rytm i Lgr11. Sedan genomfördes intervjuer med samtliga idrottslärare för att få en inblick i hur de använde värdeorden och hur de arbetar med bedömning inom takt och rytm samt hur de resonerar om vilka resurser som kan inverka på undervisningen och bedömningen.ResultatIdrottslärarna hade skilda meningar både gällande vad värdeorden innebar och i bedömningen av eleverna.

Vårt mål med projektet var att göra en webbapplikation åt Gourmet Grön och deras nya produktserie. Applikationen innehåller information om produkterna och hur de används samt vilka fördelear dessa ger..

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur nyexaminerade lärare i idrott och hälsa arbetar med kunskapskraven för takt och rytm samt hur de bedömer elever i årskurs 6 utifrån dessa.Hur bedömer lärarna elever utifrån värdeorden ?till viss del?, ?relativt väl? och ?väl? inom kunskapskravet för takt och rytm i Lgr 11?Hur definierar lärarna begreppen takt och rytm?Vilka resurser upplever lärarna har betydelse för arbetet med bedömning utifrån kunskapskraven för takt och rytm?MetodEn film producerades där två elevers kunskaper och färdigheter inom takt och rytm var i fokus. Sex stycken nyexaminerade idrottslärare fick sedan titta på filmen och bedöma eleverna utifrån värdeorden ?till viss del?, ?relativt väl? och ?väl? i kunskapskraven för takt och rytm i Lgr11. Sedan genomfördes intervjuer med samtliga idrottslärare för att få en inblick i hur de använde värdeorden och hur de arbetar med bedömning inom takt och rytm samt hur de resonerar om vilka resurser som kan inverka på undervisningen och bedömningen.ResultatIdrottslärarna hade skilda meningar både gällande vad värdeorden innebar och i bedömningen av eleverna.