Sökresultat:
255 Uppsatser om Restaurangägare - Sida 13 av 17
Nystartad i Ă re - En studie av fem restauranger
Företagsklimatet idag karaktĂ€riseras av snabba förĂ€ndringar och hĂ„rd konkurrens och det krĂ€vs stĂ€ndig förnyelse för att överleva och vĂ€xa. Ă
re prĂ€glas av utveckling och framĂ„tanda, med turismen som frĂ€msta nĂ€ringsgren. Under Ă
rets sĂ€song 2006-07 startades sex nya restauranger mitt i Ă
re by, ett högt antal pĂ„ en liten yta. Detta krĂ€ver en bra profilerad verksamhet med en genomtĂ€nkt affĂ€rsplan. Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att kartlĂ€gga om de nystartade restaurangerna i Ă
re 2006-07 har en vÀlutarbetad affÀrsplan med en stark mÄlformulering.
MÄlbolagsstyrelsens roll vid offentliga uppköpserbjudanden : De nya takeover-reglernas inverkan
Ett offentligt uppko?pserbjudande skiljer sig fra?n andra typer av fo?retagsfo?rva?rv pa? sa? sa?tt att det riktar sig till en sto?rre a?gandekrets. Eftersom ko?paren av praktiska ska?l inte kan fo?rhandla enskilt med aktiea?garna riktar sig ko?paren ista?llet, i ett offentligt erbjudande, till alla aktiea?gare i bolaget. Aktiea?garna har sedan att fo?rkasta eller acceptera erbjudandet.Fo?rfarandet kring ett offentligt uppko?pserbjudande kra?ver en aktiv ma?lbolagsstyrelse fo?r att tillvarata aktiea?garnas intresse.
För nöjes skull - en studie om unga vuxna musikalbesökare
Titel: För nöjes skull - en studie om unga vuxna musikalbesökareFörfattare: Elin Finnström, Maria Klint och Sanna KÀllströmUppdragsgivare: 2E GroupKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTermin: VÄrterminen 2012Handledare: Patrik WikströmAntal ord: 14031Syfte: Att fÄ kunskap om unga vuxna som gÄr pÄ musikalMetod: Kvalitativa telefonintervjuerMaterial: 28 stycken telefonintervjuer med unga vuxna musikalbesökareHuvudresultat: Studiens resultat visar att vanligast förekommande hos intervjupersonernai studien Àr att de Àr kvinnor, bor i Stockholm med sin partner, Àr högutbildade och att deinte har barn. De högutbildade Àr de som konsumerar mest nöje inom alla omrÄden.Restaurang Àr det nöje som konsumeras mest av samtliga intervjupersoner och Àr det nöjesom utmÀrker sig bland deras utgifter. Att gÄ ut och Àta Àr Àven nÄgot som majoritetenönskar att kombinera med en förestÀllning nÀr de beskriver sitt drömnöje. Majoriteten besöker musikal vartannat Är eller mer sÀllan, medan ett fÄtal av de högutbildade intervjupersonerna besöker musikal mer Àn en gÄng per Är. Vidare visar studiens resultat att uppvÀxten har betydelse för intervjupersonernas nuvarande nöjeskonsumtion.
SKRED I NIPOR OCH KONSEKVENSER FĂR VATTENKRAFTSANLĂGGNINGAR I Ă NGERMANĂLVEN.
Detta examensarbete behandlar stabiliteten hos den typ av siltiga nipor som före-kommer lĂ€ngs med och i direkt anslutning Ă
ngermanĂ€lven. Dessa sluttningar som i mĂ„nga fall antar karaktĂ€ren av rasbranter har i mĂ„nga fall en alltför hög slĂ€ntlutning för att kunna betraktas som stabila enligt traditionella berĂ€kningsmetoder, men verkligheten visar att dessa beviserligen har den egenskapen att kunna stĂ„ kvar i mer extrema geometrier. Detta tillskrivs ofta egenskapen hos sand och framförallt silt att hysa negativa portryck samt cementeringseffekter till följd av mineralisering.Ăgare av vattenkraftsanlĂ€ggningar lĂ€ngs med Ă
ngermanĂ€lven, till vilka e.on tillhör, har uttryckt en viss oro över vissa enstaka större skred som skulle kunna tĂ€nkas förekomma vid mer extrema tillfĂ€llen, dĂ€r den stabiliserande förmĂ„gan blir reducerad och risken för att dessa generera flodvĂ„gor av det större slaget, ökar. Detta kopplat till andra omstĂ€ndigheter vid dessa tidpunkter som höga vattenflöden och minskad av-bördningskapacitet i sjĂ€lva dammen, gör att det finns ett intresse i branschen att kart-lĂ€gga stabiliteten hos slĂ€nter i anslutning till vattendrag, inte minst dĂ„ skred generar drivgods, vilket kan leda till igensatta utskov.Studien har behandlat Ă
ngermanÀlven frÄn kraftverket i SollefteÄ C upp till NÀmforsens kraftverk i NÀsÄker och har ur stabilitetssynpunkt fokuserat pÄ tvÄ slÀnter, en i Remsele och den andra i Mo-Norrtannflo, dÀr det för den förstnÀmnda fanns en del material tillgÀngligt frÄn tidigare undersökningar, medan det för den andra krÀvdes undersökningar i fÀlt för att faststÀlla dess egenskaper.Av de analyser som gjorts framgÄr att de studerade objekt och omrÄdet nÀrmast om-kring dem verkar vara stabila mot de djupare skred som befarades. DÀremot tycks ytli-gare skred och erosion utgöra ett större problem, och bör analyseras och karteras mer för omrÄdet som helhet för att faststÀlla den egentliga förkomsten av dessa, i synnerhet dÄ just ytligare skred som berör större ytor kan bidra med stora mÀngder drivgods..
Den man (inte) vill vara och den man Àr : En intervjustudie med manliga hem- och konsumentkunskapslÀrare
Bristen pÄ manliga lÀrare i grundskolan har diskuterats i decennier. Hem- och konsumentkunskap (hkk) har beskrivits som kvinnligt kodat och bara var tionde lÀrare i Àmnet Àr man. I uppsatsen undersöks dÀrför hur manliga hkk-lÀrare beskriver vardagen i ett kvinnodominerat yrke. Studien bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med sju informanter.Merparten av mÀnnen har tidigare arbetat i restaurang- eller storkök, och för flera var Àmnet ett biÀmne i lÀrarutbildningen. Informanterna visar glÀdje och stolthet i yrket och framhÄller eleverna som drivkraft.
HÄllbara FörbÀttringsförslag för VÀrme- och Ventilationssystem pÄ Utö VÀrdshus
Utö ligger ca 16 km nordost om NynÀshamn i Stockholms skÀrgÄrd som förvaltas av SkÀrgÄrdsstiftelsen. PÄ öns norra del ligger Utö VÀrdshus som har hotell, stugor, restaurang, konferens och-samlingslokaler. Delar av VÀrdshuset Àr idag uppvÀrmda med hjÀlp av vÀrmepumpar i en vÀrmecentral som tar sin vÀrme frÄn nÀrbelÀgna vattenfyllda gruvhÄl. Ventilationen i fastigheterna som anvÀnds som konferens och samlingslokaler Àr bristfÀllig och uppfyller inte dagens standard för konferenslokaler.Syftet med projektet var att undersöka möjligheter och kostnader för att förbÀttra ventilationen i byggnaderna samt undersöka förslag för att minska energianvÀndningen. Projektet har genomförts i samarbete med SkÀrgÄrdsstiftelsen, Utö VÀrdshus och med VÀrmex som bidragit med underlag för vÀrmecentralen.
 För sÀkerhets skull- lathund med syfte att öka Apu-elevers fysiska sÀkerhet pÄ Apu.
AbstraktAlla som jobbar i restaurangkök utsĂ€tts dagligen för en stor mĂ€ngd fysiska risker. Till denna miljö skickas gymnasieelever med inriktning restaurang att göra sin 15 veckor lĂ„nga Arbetsplatsförlagda utbildning (Apu). I mĂ„nga fall har inte handledarna nĂ„gon handledarutbildning och har dĂ„lig kunskap om elevernas kunskapsnivĂ„ och gĂ€llande sĂ€kerhetsregler. Detta förstĂ€rks ofta med en bristfĂ€llig kommunikation mellan skola och handledare.Vi har fĂ„tt intrycket av att sĂ€kerhetsfrĂ„gan Ă€r för kĂ€nslig att diskutera dĂ€rför finns det vĂ€ldigt lite artiklar och forskning mm inom detta omrĂ„de.VĂ„rt huvudsyfte var att göra en lathund som bedömdes kunna bidra till att öka den fysiska sĂ€kerheten för restaurangelever pĂ„ Apu. Lathunden skall vara till hjĂ€lp för bĂ„de elev, handledare och lĂ€rare och Ă€ven öka kommunikationen mellan parterna.VĂ„r frĂ„gestĂ€llning:Hur kan vi med hjĂ€lp av en lathund bidra till att den fysiska sĂ€kerheten för restaurangelever pĂ„ Apu ökar?Detta har vi med hjĂ€lp av kvalitativa intervjuer med elever, handledare och lĂ€rare undersökt.Intressekravet hos samtliga mĂ„lgrupper var en lathund i form av ett bindande kontrakt för samtliga parter, innehĂ„llande fysiska sĂ€kerhetsregler under Apu, kontakt uppgifter samt rĂ€ttigheter och skyldigheter för samtliga parter.Kontraktskrivningen krĂ€ver ett fysiskt möte sĂ„ dĂ€rför har vi Ă€ven gjort litteraturstudie om det fysiska mötet för att understryka hur viktigt det Ă€r.Ăven under utformningen av lathunden/kontrakt har vi tagit hjĂ€lp av litteraturstudier..
Modernigsering av Pontus Arena i LuleÄ: om-tillbyggnad av
Pontus Arena, LuleÄ
Examensarbetet handlar om ett uppdrag frÄn tekniska förvaltningen som i sin tur har frÄn KommunfullmÀktige erhÄllit uppdraget att utreda och kvalitetssÀkra investeringsförslaget avseende Pontus Arena. Jag har deltagit i samarbetet mellan Tekniska Förvaltningen, Fritidsförvaltningen och arkitektbyrÄn Monarken. De tillsammans studerat sex förslag pÄ om-och tillbyggnad av befintlig hall. Jag har anvÀnt mig av all information och fakta frÄn olika möten i olika skeden av projektet och har tagit fram ett eget förslag för om-och tillbyggnation av Pontus Arena i LuleÄ. Förslaget krÀvde hÀnsyn till flera önskemÄl och dessutom hÀnsyn till de begrÀnsningar som berodde bl.a.
Energianalys av fastighet BrynÀs 12:1 : EnergikartlÀggning med effektiviseringsÄtgÀrder inriktning mot ventilation
Energianva?ndningen i Sverige och va?rlden fo?rva?ntas o?ka och bostads- och servicesektorn sta?r fo?r 40 % av va?rldens totala energibehov. Det a?r viktigt att energieffektivisera redan befintliga byggnader och optimera dess system da? en la?gre energianva?ndning gynnar ba?de miljo?n och ekonomin. En byggnads ventilationssystem sta?r fo?r en stor del av en fastighets energianva?ndning och det finns ofta stor potential fo?r systemet att optimeras och effektiviseras.En fastighetsa?gare vill inte ha fastigheter som sta?r outhyrda.
Pedagogiska kartlÀggningar i förskolan.
Syfte: Att möta alla barns olika behov och förutsÀttningar Àr en utmaning för förskolan. Tidi-gare forskning visar att pedagogernas kunskap och syn pÄ barn Àr betydelsefull för dokumentationernas innehÄll och sÄledes Àven för de pedagogiska kartlÀggningarna. Genom att undersöka hur förskollÀrare talar om pedagogiska kartlÀggningar Àr det möj-ligt att studera vilka kunskaper och behov som uttrycks av förskollÀrarna, samt hur de beskriver arbetet med förskolans sÀrskilda stöd.Mot bakgrund av detta Àr studiens syfte att undersöka hur förskollÀrare talar om peda-gogiska kartlÀggningar och arbetet med förskolans sÀrskilda stöd.FrÄgestÀllningar:? Hur talar förskollÀrarna om pedagogiska kartlÀggningar?? Hur talar förskollÀrarna om barns behov av sÀrskilt stöd?? Hur talar förskollÀrarna om arbetet med förskolans sÀrskilda stöd?? Hur talar förskollÀrarna om metoder för det sÀrskilda stödet?? Hur talar förskollÀrarna om kompetens? Teori: Studien utgÄr frÄn en postmodern kunskapssyn vilket innebÀr att vÀrlden inte ses som uppbyggd av en given ordning. Det vi ser, hör och kÀnner Àr beroende av vÄrt menings-skapande och av den kultur vi lever i.
FörÀndringsarbete i restaurangmiljöer
VÄrt intresse för detta arbete grundade sig i vÄr uppfattning att restauranger i allmÀnhet inte har stor medvetenhet om direktmiljöns pÄverkan pÄ restauranggÀster och att restaurangchefer i allmÀnhet sÀllan gör förÀndringar i direktmiljön. Syftet med detta arbete var att undersöka hur restaurangchefer i Göteborg arbetar med direktmiljön i restaurangen de driver.Genom kvalitativa intervjuer med restaurangchefer pÄ Ätta olika restauranger i centrala Göteborg undersökte vi hur de jobbade med förÀndringar i direktmiljön. FrÄgorna rörde ocksÄ restaurangernas koncept och hur de arbetar med fÀrg- och ljussÀttning, ljud och akustik, materialval, doft och Àven hur restaurangcheferna tror att man kan pÄverka gÀsternas köpbeteende med miljöfaktorer.Resultatet visade att medvetenheten i allmÀnhet var hög vad gÀller hur lokalen Àr utformad och vilka fördelar och problem som fanns i miljön ut mot gÀsten. Man anvÀnder sig av lokalen i marknadsföringssyfte och försöker locka sin tilltÀnkta mÄlgrupp genom att förmedla sitt koncept via direktmiljön. MÄnga har Àven tagit hjÀlp utifrÄn av exempelvis inredningsarkitekter och fÀrgsÀttare.
Konsekvenser för avskaffandet utav revisionsplikten ? med beaktande utav svartarbete
Varje Är förlorar Sverige cirka 133 miljarder kronor pÄ obeskattade arbetsinkomster i form utav svartarbete och det hÀr beloppet utgör en betydande del utav Sveriges ekonomi.Det finns ett förslag om att revisionsplikten för smÄ aktiebolag skall avskaffas vilket kan komma att vinna laga kraft den första juli Är 2010. Det hÀr förslaget medför sÄledes bÄde för- och nackdelar, dels att de smÄ aktiebolagen har en möjlighet att vÀlja vilka revisions- och redovisningstjÀnster de anser sig vara i behov utav och dels att det existerar en risk att skattebedrÀgerierna ökar. Syftet med uppsatsen Àr dÄ att studera hur den ekonomiska brottsligheten, med hÀnsyn till svart arbetskraft, kommer att pÄverkas om revisionsplikten för smÄ företag avskaffas samt att lyfta fram företagens Äsikter angÄende oannonserade besök och andra ÄtgÀrder mot svartarbete.UtifrÄn ett hermeneutiskt synsÀtt och en kvalitativ datainsamlingsteknik har uppsatsens syfte uppfyllts genom att ett antal intervjuer har Àgt rum med Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och sex mindre aktiebolag inom restaurang-, bygg- samt frisörbranschen. Vidare har den hÀr empirin sammanlÀnkats med relevant teoretisk information som lÄg till grund för studiens slutsatser.De slutsatser som har identifierats Àr framtagna genom en analys om vad som kan komma att ske om förslaget gÄr igenom. Det föreligger delade meningar om hur samhÀllet kommer att pÄverkas utav förslaget dock förutspÄr flertalet respondenter att skattebedrÀgerierna kommer att öka.
Nyttig mat och hÀlsa pÄ restaurang
Ăvervikt och fetma förekommer allt oftare och nu för tiden drabbas allt fler mĂ€nniskor.Ăvervikt kan leda till en rad olika följdsjukdomar samt en förtidig död. Orsaken till att dettahar ökat den senaste tiden beror pĂ„ att den mat som konsumeras inte förbrĂ€nns.NyckelhĂ„lsmĂ€rkt mat och tallriksmodellen Ă€r hjĂ€lpmedel som finns och gör det enklare attvĂ€lja rĂ€tt livsmedel och rĂ€tt mĂ€ngd mat per mĂ„ltid.Studier visar att restaurangmat ofta Ă€r för fet, innehĂ„ller för mycket salt och har ett för högtenergiinnehĂ„ll. Det finns ocksĂ„ studier som tyder pĂ„ att restaurangens placering, miljö ochlunchpris har stor betydelse vid val av lunchrestaurang. Det Ă€r alltsĂ„ inte bara maten somserveras som Ă€r viktig utan Ă€ven variation och hĂ€lsoaspekt.Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka hur restaurangchefer ser pĂ„ hĂ€lsosam mat pĂ„restauranger. För att finna svar pĂ„ detta har enkĂ€ter och intervjuer anvĂ€nts somundersökningsmetod.
Redovisning av effektiv skatt : En kvantitativ studie av koncernerna pÄ Stockholmsbörsens Large Cap-lista
Sedan ?de? internationella ?redovisningsstandarderna ?info?rdes ?2005 ?har ?redovisningen ?av ?inkomstskatt ?blivit ?mer ?transparent. ?Fo?retagens ?omgivning ?sta?ller ?allt ?ho?gre ?krav ?pa? ?att ?intressenterna ?skall ?fo?rses ?med ?upplysningar ?ga?llande ?vad ?som ?pa?verkar ?deras ?inkomstskatt. ?Thomas ?Andersson, ?partner ?pa? ?Deloitte ?och ?verksam ?pa? ?avdelningen ?Corporate? and ?International ?Tax ?Services, ?ma?rker ?i ?sitt ?arbete ?att ?klienterna ?har ?ett ?sto?rre ?intresse ?fo?r ?effektiv ?skatt.? Betydelsen ?av ?att ?fra?mst ?a?gare ?och ?investerare ?skall ?fa? ?fullsta?ndig ?och ?anva?ndbar ?information? om ?fo?retagens ?effektiva ?skatt? har? gjort ?att? fo?rfattarna ?fa?tt ?i ?uppdrag ?av ?Thomas ?Andersson ?att ?underso?ka? hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt.Fo?rfattarna har ?formulerat ?fo?ljande ?forskningsfra?gor ?fo?r ?denna ?studie: ?Hur ?redovisar ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?sin ?effektiva ?skatt? ?Finns ?det ?na?gra? samband? mellan? den? effektiva ?skattens ?storlek ?och ?antalet ?uppfyllda ?underso?kningspunkter? Syftet? med ?denna ?studie ?a?r ?att ?identifiera ?hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt ?samt ?att ?urskilja ?vilka? skillnader ?som ?finns ?mellan ?koncernernas ?redovisning.
Organisering och utmaningar för lÀrande ? Ett smÄföretag i IT-branschen
Syfte: Syftet med studien Àr att studera och analysera förutsÀttningar för lÀrandet och utma-ningar med att utveckla medarbetare för ett smÄföretag inom IT-branschen. Teori/Tidigare forskning: Kompetenta medarbetare Àr en av de viktigaste resurserna för or-ganisationer. Hög konkurrens och snabb teknisk utveckling Àr framtrÀdande utmaningar för lÀrande i kunskapsintensiva verksamheter. Tidigare forskning Àr frÀmst inriktad pÄ stora före-tag, men eftersom majoriteten av svenska företag Àr smÄföretag avser vi undersöka vilka ut-maningar kunskapsintensiva smÄföretag upplever i arbetet med att utveckla de an-stÀllda. Ellström & Nilsson (1997) beskriver hur interna och externa faktorer fungerar som drivkrafter för kompetensutvecklingsinsatser.