Sammansättningen av försvarsindustrin i Sverige är ett resultat av en politik som under lång tid haft som målsättning attvidmakthålla en stark inhemsk försvarsindustribas i syfte att säkerställa tillgång till kvalificerad försvarsmateriel. Nyaförutsättningar för försvarsindustrin har under 1990-talet gjort internationellt försvarsmaterielsamarbete nödvändigt.Statsmakternas målsättning idag är att skapa interdependens, ömsesidiga beroenden, mellan försvarsindustrier och stater i ettEuropaperspektiv för att säkra materielförsörjning vid kris och krig. Interdependens förutsätter ett balansspel mellan stater,industrier och organisationer där uppoffringar måste göras, maktambitioner nedtonas och där politiken stater emellanharmoniserar. Interdependensen bygger på ett liberalt tänkande där gränsöverskridande och marknadskrafter i stor utsträckningstyr utvecklingen utifrån ett efterfrågeperspektiv. Översatt till försvarsindustritermer så handlar detta Resonemang om politiskamålsättningar, metoder och försvarsindustrikompetenser.

I vad som beskrivs som en globaliserad värld har konkurrens om resurser förflyttats till en kommunal nivå. Platsmarknadsföring och kultur och kreativitet framhålls ofta som viktiga aspekter för mål om hur den egna kommunen görs attraktiv, något som upplevs ställa krav på en förändring och förnyelse av den byggda miljön. Inte sällan handlar det om ikonbyggnader som arenor och tät hög stadsmässig bebyggelse, något som främst varit förknippat med storstäder där urbana dimensioner ses som naturligt. I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebär för planeringen och planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrån hur stadspolitiken kan sägas karaktäriseras av mål och aktörer, samt utifrån hur språket genom diskurser söker definiera ett handlingsutrymme.

Syftet med arbetets undersökning har varit att få större förståelse för hur matriser fungerar som stödstruktur i skriftliga prov i historia. Jag har valt att undersöka om matriserna överhuvudtaget används av eleverna, om de fyller sin funktion och på vilket sätt de gör det. För att få svar på mina frågor har jag gjort en innehållsanalys av 80 elevsvar tillhörande 20 elever på fyra provuppgifter tagna ur nationella provet i historia 2013, där svar till uppgifter med matris jämförts med svar utan matris. Två av uppgifterna har mätt den källkritiska förmågan och de andra två har mätt förmågan att använda en historisk referensram. Samtidigt har en av uppgifterna inom varje kunskapsområde haft en matris som stödstruktur. Jag har kommit fram till att de elever som är vana vid att arbeta utifrån matriser verkar använda sig av dem i större utsträckning än andra i provsituationen.

I denna litteratursammanställning presenteras de inre resurser sjuksköterskor utvecklar genom att delta i omvårdnadshandledning. Ett omvårdnadshandledningstillfälle innebär att sjuksköterskor träffas i grupper med en handledare för att reflektera och samtala enligt en viss struktur om omvårdnad. Omvårdnadshandledningens syften beskrivs av flera författare och det gemensamma draget är tron på att den kan stärka kvaliteten i omvårdnaden. Metoden är en litteratursammanställning i vilken Polit och Becks (2006) beskrivning av litteratursammanställningens tillvägagångssätt använts. Litteratursökningen utfördes i databaserna CINAHL, PubMed samt SweMed+.

I denna fallstudie skapas förståelse för projektorganisationers organisering. Detta har gjorts genom att inledningsvis beskriva den organisatoriska utvecklingen, där byråkrati och postbyråkrati präglar introduktionen. Problemdiskussionen förstärks genom användning av dikotomi, där grekiska mytologins gudar gestaltar organiserandets utveckling. Syftet med studien är att bidra till en nyanserad bild av hur projektorganisationer organiserar sig och anmanar system. För att möjliggöra syftet angrips fallstudien med en abduktiv forskningsansats.

Abstract Svensson, Elin & Svensson, Jeanette (2010) ?Det blir liksom lite kul? ? En studie om musikens plats och funktion i förskolan och skolan. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Denna studie belyser musikens plats och funktion i förskolan och skolan. Syftet med studien är att undersöka hur musiken ser ut i verksamheterna, vilken betydelse musiken har samt hur pedagoger resonerar kring musik. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilken plats och funktion har musiken i den dagliga verksamheten på en förskola respektive i en skola? Finns det några likheter respektive olikheter i verksamheternas sätt att använda sig av samt se på musikens plats och funktion i verksamheten? Studien tar avstamp i det sociokulturella perspektivet där begrepp som interaktion, samspel och kommunikation ses som centrala när det gäller utveckling och lärande.

Syftet med denna studie var att beskriva och följa upp ett utredningshems utredningstexter. Dessa beskrivningar ämnades användas till att relatera utredningshemmet till dess omgivning. I uppsatsen gjordes innehållsanalys av både kvantitativ och kvalitativ karaktär av 18 utred-ningstexter. Dessutom gjordes en uppföljning med strukturerade telefonintervjuer, där frågor ställdes till ett urval föräldrar ur undersökningsgruppen. Studiens resultat visade att främst yngre barn utreds på utredningshemmet.

There has been a lot of debate in media about mathematics teaching in grade school in Sweden. Many students experience that mathematics in grade school is abstract, which leads to decreased interest of mathematics in early years. An international study indicates that Swedish students in class 4 do not fulfill the mean for mathematics according to EU/OECD countries. The study also shows that Sweden practice a textbook driven education, compared to other countries. The aim for this study was to find out how a few pedagogues for class F-6 teach mathematics, and why they have chosen to educate the way they do.

Syftet med denna studie är att beskriva hur socialarbetare på två sjukhus i Indien arbetar med kris och sorg. Vi vill utifrån deras egna tankar och erfarenheter undersöka hur det psykosociala stödet ser ut för människor på dessa sjukhus. Vi fokuserar även på hur socialarbetarna själva resonerar kring kris och sorg, teoretiskt och praktiskt.Vi har genomfört åtta kvalitativa intervjuer med socialarbetare på sjukhus i Pune, Indien. Alla våra informanter har flera års erfarenhet av arbete med kris och sorg. Vi har analyserat vår empiri utifrån kris- och sorgeteorier, stödteori, psykopedagogiska metoder, den professionella relationen och religionens betydelse för sorgeprocessen med utgångspunkt från tidigare forskning.Studien visar att socialarbetarnas reflektioner om kris och sorg varierar.

Bröstcancer är idag den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Varje dag insjuknar 20 kvinnor (Nystrand, 2014). Vid bröstcancer uppstår tumörbildning genom en okontrollerad celldelning. Sjukdomen kan orsaka oro, ångest och lidande för dessa unga kvinnor då de befinner sig mitt i livet. För att vårdpersonal skall kunna bemöta kvinnorna på bästa sätt är det av stor vikt att de är införstådda i unga kvinnors upplevelser av att drabbas av sjukdomen.

Temat för denna uppsats är fördomar, och hur de påverkar oss i vårt identitetsskapande. Min hypotes är att vi bildar vår identitet utifrån den Andre, och genom de fördomar vi har om den Andre påverkas vårt identitetsskapande i en positiv riktning. Fördomar bygger enligt mig på en ojämn maktbalans, vilken gör att vi skapar fördomar mot människor i vår utgrupp. Det är mot utgruppen våra negativa fördomar dyker upp, beroende på den ojämna maktbalans som finns mellan in- och utgruppen, medan det är inom ingruppen våra positiva fördomar finns.Mitt syfte är att genom en teoretisk uppsats, utan någon empirisk anknytning ställa jag mig frågan: Varför har vi fördomar? Min ambition är inte att komma fram till ett entydigt svar, utan snarare hålla en klargörande diskussion kring den valda problematiken.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på invandrarkvinnors motiv för att välja Vård- och omsorgsutbildningen och att studera hur utbildningsvalet samverkar med klass, utbildningsbakgrund och invandring. Tidigare forskning har visat att språkkunskaper, utbildningsnivå och diskriminering på arbetsmarknaden är betydelsefulla faktorer när det gäller invandrarnas situation på den svenska arbetsmarknaden. Klass har inte diskuterats i tidigare forskning när det gäller invandrarkvinnor och utbildningsval. Jag har med inspiration från Pierre Bourdieus klassteori och Beverley Skeggs Resonemang kring omvårdnadskurser valt att undersöka vilken roll klasstillhörighet, tidigare utbildning, arbetsbakgrund och invandring spelar för informanternas val av Vård- och omsorgsutbildningen. I den här uppsatsen används kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med nio invandrarkvinnor som studerar Vård- och omsorgsutbildningen på Komvux.

I den här uppsatsen behandlas postmodernismens förhållande till filmestetiska och filmåskåderliga företeelser i vår samtid.Vad innebär postmodern film och vilken typ av filmisk estetik är att betrakta som typiskt postmodern och är det rimligt att benämna vår samtida film och dess kultur som tillhörande en postmodern epok?Centrala begrepp och teorier som ställs mot varandra och komparativt studeras är 3D-filmsestetiken och ansamlingsestetiken samt hur de perspektiv som presenteras i den äldre filmteorin, hos André Bazin och Roland Barthes, förhåller sig till vår samtids syn på film, både på ett estetiskt plan och ur ett åskådarperspektiv. Andra frågor som behandlas är huruvida 3D-filmen är att betrakta som immersiv i en postmodern epok och hur den postmoderna filmestetiken förhåller sig till åskådaren.De teoretiska Resonemang vilka komparativt studeras under uppsatsens gång exemplifieras med bland annat Avatar (2009) och Jackass 3D (2010).Övriga forskare vars perspektiv tas i särskilt beaktande under uppsatsen inkluderar Jan Holmberg, Fredric Jameson, Deborah Tudor, Philip Sandifer och Pierre Gander bland andra.Vid uppsatsens slut förefaller en absolut formulering av en typisk postmodern filmestetik å ena sidan vara besvärlig att göra, men å andra sidan antyds att ansamlingsestetiken troligen är att betrakta som postmodern. 3D-filmens immersiva potential förväntas vidare hänga på filmskapares förmåga att sömlöst väva in 3D-effekten i sitt narrativ och därmed undvika att presentera den som ett isolerat spektakel, samtidigt medgives det spekulativa i att dra en sådan slutsats. Slutligen pekas sketchformatet, exemplifierat av filmen Jackass 3D, ut som ett särskilt sätt att hålla den postmoderne åskådarens uppmärksamhet fången i en epok kännetecknad av mångfaldiga distraktioner..

Syftet med denna uppsats var att främst undersöka vad för brottspreventiv effekt kameraövervakning har. Vid sidan om detta huvudsyfte skulle den personliga integriteten och de lagliga aspekterna också undersökas samt deras betydelse. Städerna London och Stockholm valdes som fokuspunkter. Kameraövervakningens tidsperiod begränsades till 2002-2011 och brottskategorierna till misshandel, rån och vandalism.Metoden med vilken arbetet genomfördes var teoretisk (litteraturbaserad). Empirin bestod därför förutom kriminalstatistik av böcker, rapporter och artiklar vilka analysen baserades på.London centrerades i arbetet eftersom att deras statistik bygger på kameraövervakning och Stockholm agerade som en kontrollmall för att verifiera eller falsifiera övervakningens brottspreventiva verkan då Stockholm inte hade någon kameraövervakningsstatistik.I resultatdelen framgick att de anmälda misshandelsbrotten i London hade minskat svagt och att de hade ökat i Stockholm.

Sammanfattning Vårt syfte i examensarbetet var att undersöka representationer av olika etniciteter i skolans läromedel samt hur pedagoger och elever resonerade, och vilka uppfattningar de hade, kring berört område. Vi ämnade mer specifikt undersöka i vilken utsträckning olika etniciteter representeras samt hur de framställs. För att uppnå dessa syften användes tre metoder: en kvantitativ innehållsanalys av bilder i läromedel besvarade frågan angående i vilken utsträckning olika etniciteter representeras, en kritisk diskursanalys behandlade hur dessa representationer ser ut samt strukturerade intervjuer som användes för att ge oss en förståelse för hur pedagoger och elever resonerade kring dessa frågor. Undersökningen visade att representationer, i form av bilder, på personer med västerländskt utseende är överrepresenterade i de läromedel vi har granskat. Även om undersökningen antydde att förekomsten av mångfacetterade bilder av olika etniciteter har ökat, indikerade den kritiska diskursanalysen att etniska stereotyper är vanligt förekommande i dagens läromedel, vilket är problematiskt. Under intervjuerna framkom pedagogers och elevers tankar och Resonemang kring läromedel, etniciteter och identifikationsfaktorer. Pedagogerna ansåg att det var viktigt att olika etniciteter representeras i läromedel samt att det skulle kunna ske i större utsträckning än idag.