Sök:

På spaning efter elevers kunskaper, Matrisens roll i nationella historieprovets transparens


Syftet med arbetets undersökning har varit att få större förståelse för hur matriser fungerar som stödstruktur i skriftliga prov i historia. Jag har valt att undersöka om matriserna överhuvudtaget används av eleverna, om de fyller sin funktion och på vilket sätt de gör det. För att få svar på mina frågor har jag gjort en innehållsanalys av 80 elevsvar tillhörande 20 elever på fyra provuppgifter tagna ur nationella provet i historia 2013, där svar till uppgifter med matris jämförts med svar utan matris. Två av uppgifterna har mätt den källkritiska förmågan och de andra två har mätt förmågan att använda en historisk referensram. Samtidigt har en av uppgifterna inom varje kunskapsområde haft en matris som stödstruktur. Jag har kommit fram till att de elever som är vana vid att arbeta utifrån matriser verkar använda sig av dem i större utsträckning än andra i provsituationen. Utifrån det analyserade materialet har jag dragit slutsatsen att matriserna fungerar aningen bättre som stödstruktur när förmågan som bedöms inte är beroende av en specifikt historiskt referensram. Detta resultat kan också ha sin förklaring i att uppgiften kring en historisk referensram som inte hade matris har varit lättare att besvara för eleverna än det var avsett och att den jämförda uppgiften med matris har krävt mer komplexa resonemang än den utan matris. Om detta skulle bekräftas, blir min jämförelse mellan de provuppgifterna inte giltig när det gäller att dra slutsatser kring matrisens roll som stödstruktur för eleverna i besvarande av uppgiftsfrågan. Däremot tycker jag mig kunna skönja en annan funktion hos matriserna, den att de nämligen stödjer validiteten i en provuppgift.

Författare

Talia Galletto

Lärosäte och institution

Malmö högskola/Lärarutbildningen

Nivå:

"Magisteruppsats". Självständigt arbete (examensarbete ) om minst 15 högskolepoäng utfört för att erhålla magisterexamen.

Läs mer..