Ett utredningshems texter
om innehåll och användning av ett akut- och utredningshems utredningstexter
Syftet med denna studie var att beskriva och följa upp ett utredningshems utredningstexter. Dessa beskrivningar ämnades användas till att relatera utredningshemmet till dess omgivning. I uppsatsen gjordes innehållsanalys av både kvantitativ och kvalitativ karaktär av 18 utred-ningstexter. Dessutom gjordes en uppföljning med strukturerade telefonintervjuer, där frågor ställdes till ett urval föräldrar ur undersökningsgruppen. Studiens resultat visade att främst yngre barn utreds på utredningshemmet. En övervägande majoritet av barnen hade föräldrar födda utomlands. Den vanligaste problematiken hos familjerna var psykisk ohälsa hos föräl-dern/ föräldrarna. Utredningshemmet hade oftast föreslagit familjebehandling i dygnet runt vård som insats. Utredningshemmets förslag till insatser hade följts i mindre än hälften av fallen. Oftast var det familjebehandling i dygnet runtvård som inte hade genomförts. Föräld-rarna angav att situationen 1-2 år efter utskrivning från utredningshemmet blivit bättre. De uppgav oftast anledningar till att situationerna blivit bättre som inte kunde relateras direkt till genomförda insatser. I studiens analys fördes ett resonemang utifrån de organisationsteoretis-ka begreppen isomorfi och rationaliserade myter, då diskuterades främst de skilda förutsätt-ningar för arbetet som organisationerna ?utredningshem? och ?socialtjänst? har. Spekulering-arna rörde sig kring att utredningshemmen inte behövt ta någon ekonomisk hänsyn vid be-dömning av behov av insatser. Vidare diskuterades om resultaten speglar hur organisationerna söker legitimera sitt arbete gentemot sin omgivning.