Övervakning ? elektronisk kontroll
en jämförelse av London och Stockholm 2002-2011
Syftet med denna uppsats var att främst undersöka vad för brottspreventiv effekt kameraövervakning har. Vid sidan om detta huvudsyfte skulle den personliga integriteten och de lagliga aspekterna också undersökas samt deras betydelse. Städerna London och Stockholm valdes som fokuspunkter. Kameraövervakningens tidsperiod begränsades till 2002-2011 och brottskategorierna till misshandel, rån och vandalism.Metoden med vilken arbetet genomfördes var teoretisk (litteraturbaserad). Empirin bestod därför förutom kriminalstatistik av böcker, rapporter och artiklar vilka analysen baserades på.London centrerades i arbetet eftersom att deras statistik bygger på kameraövervakning och Stockholm agerade som en kontrollmall för att verifiera eller falsifiera övervakningens brottspreventiva verkan då Stockholm inte hade någon kameraövervakningsstatistik.I resultatdelen framgick att de anmälda misshandelsbrotten i London hade minskat svagt och att de hade ökat i Stockholm. De anmälda rånen hade minskat i London och Stockholm. Londons anmälda vandalismbrott hade däremot minskat kraftigt medan de hade ökat i Stockholm. Displacement (brottsförflyttning) belystes och hur det är sammankopplat med kameraövervakningens brottspreventiva effekt. Risken för mätfel och dess uppkomst togs också upp i kritiskt ändamål.I diskussionsdelen fördes teoretiska resonemang med rational choice teorin, rutinaktivitetsteorin och CPTED-modellen. Slutsatsen som drogs var att kameraövervakning har haft en brottspreventiv effekt för alla tre brottskategorier, dock inte lika mycket för alla tre. Samtidigt fördes en kritisk diskussion om displacement (brottsförflyttning) vilket kan förekomma och dess spridning, i syfte att ifrågasätta tillförlitligheten av kameraövervakningens effekt på brottsnivåerna.