Syftet med den här uppsatsen är att visa hur fastighetsmäklare arbetar med sina kundrelationer. Uppsatsen tar upp olika arbetssätt som fastighetsmäklare använder när de bygger och vårdar relationen till deras kunder. Vi har valt att utföra en fallstudie med HusmanHagberg och Husaffären där intervjuer har utförts för att samla in relevanta data. Resultaten som är presenterade visar att fastighetsmäklarna lägger stor fokus på vårdandet av relationer för att på så sätt bygga nya relationer. För att kunna bygga nya relationer lägger fastighetsmäklare därför stor vikt vid att få så nöjda kunder som möjligt för att därigenom bli rekommenderade vidare..

Bakgrund: Humor är ett begrepp som genom historien tilldelats en rad definitioner och ändamålen med humoranvändning har skiftat under århundraden. Det råder uppfattningar bland både forskare, teoretiker och filosofer om att humor har positiva effekter på människans psykiska och fysiska hälsa. Syfte: Att belysa humor som uttrycksmedel i somatisk hälso- och sjukvård hos vuxna samt att ta reda på om humor har några effekter på patienters välbefinnande. Metod: Examensarbetet är utformat som en litteraturstudie med grund i ett beskrivande metasyntestänk, baserad på elva vetenskapliga artiklar. Under analysen urskildes två teman som fick rubrikerna Humor som uttrycksmedel i omvårdnad och Humor- en faktor för patientens välbefinnande.

Syftet med min uppsats var att undersöka kulturskolechefers uppfattning om vad chefskompetenskan vara och jämföra det med vad som söks i rekryteringsannonser. Undersökningen genomfördesenligt den kvalitativa metoden genom semistrukturerade intervjuer av sex chefer för kulturskolor.Deras berättelser jämförde jag sedan med senaste årets rekryteringsannonser. Genom att bland annatkategorisera datamaterialet kunde jag identifiera olika typer av kompetenser som jag sedan kundejämföra på olika vis. Huvudkategorierna var; utbildning som kompetens, erfarenhet som kompetens,kunskap som kompetens och personliga egenskaper som kompetens. Den sistnämnda kategorindelade jag ytterligare in i underkategorierna; Relationsskapande egenskaper, ledande egenskaper ochvisionära egenskaper.

Syftet med följande arbete är att undersöka vilken syn fem gymnasielärare i svenska har på motivation och vad de gör för att skapa motivation hos sina elever. Detta ställs sedan i relation till ledarskap och kunskapssyn för att se om det finns ett samband mellan dessa och hur läraren motiverar eleven. Inledningsvis ger arbetet en översikt av tidigare forskning av motivation samt motivation i relation till kunskapssyn och ledarskap. Kvalitativa intervjuer användes för att uppnå syftet. Resultatet presenterar hur respondenterna anser att de motiverar sina elever. Samtliga nämner verklighetsförankring, intresse och Relationsskapande. Resultatet tyder även på en relation mellan hur respondenten ser på motivation med dess kunskapssyn och ledarskap..

Syftet med följande arbete är att undersöka vilken syn fem gymnasielärare i svenska har på motivation och vad de gör för att skapa motivation hos sina elever. Detta ställs sedan i relation till ledarskap och kunskapssyn för att se om det finns ett samband mellan dessa och hur läraren motiverar eleven. Inledningsvis ger arbetet en översikt av tidigare forskning av motivation samt motivation i relation till kunskapssyn och ledarskap. Kvalitativa intervjuer användes för att uppnå syftet. Resultatet presenterar hur respondenterna anser att de motiverar sina elever. Samtliga nämner verklighetsförankring, intresse och Relationsskapande. Resultatet tyder även på en relation mellan hur respondenten ser på motivation med dess kunskapssyn och ledarskap..

Studiens primära syfte är att undersöka hur målgruppen potentiellt framtida kvinnliga arbetssökande upplever det språkliga tilltalet i nätbanken Nordnets platsannonser. Hypotesen att det språkliga tilltalet i Nordnets platsannonser bär spår av manliga drag och attraherar män i högre utsträckning än kvinnor är en central utgångspunkt för undersökningen som görs. Ett sekundärt syfte med studien är även att ur språkvetenskapligt perspektiv undersöka hur de Relationsskapande strategierna ser ut i fem slumpmässigt utvalda platsannonser från Nordnet.Studien utgår från frågeställningar som berör attityder till det språkliga tilltalet och hur platsannonsernas Relationsskapande strategier associeras med manligt eller kvinnligt språk. Frågeställningarna besvaras med hjälp av två kvantitativa metoder: en enkätundersökning samt en textanalys, vars resultat legat till grund för enkätundersökningens utformning. 39 respondenter deltog i enkätundersökningen, varav 22 kvinnor och en kontrollgrupp på 17 män.

Författare: Johan Lindgren, Markus MattssonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och massmedier, Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2009/10Handledare: Britt BörjessonSyfte: Syftet är att undersöka innehållet i chefredaktörsbloggar.Metod: Kvantitativ innehållsanalysUppdragsgivare: DagspresskollegietMaterial: 135 blogginlägg av 9 chefredaktörerHuvudresultat: Undersökningen beskriver hur chefredaktörens blogginnehåll och mängd inom ett ämnesområde varierar beroende på tidningarnas storlek. Det är också väldigt få chefredaktörer inom dagspressen som driver en blogg. Chefredaktörernas bloggar innehåller ämnen som sträcker sig från det privata till information och åsiktsmaterial. Bloggarna har som funktion att informera, påverka och skapa relation till sina läsare. Tidningar med stora upplagor ägnar sig främst åt att informera medans tidningar med små upplagor är mer Relationsskapande och frispråkiga i sina bloggar.

I denna studie fokuseras boendestöd för personer med missbruksproblematik. Det vi är intresserade av är de professionellas uppfattningar och erfarenheter av vad boendestöd kan innebära. Frågeställningarna blir: Vilka uppfattningar och erfarenheter kan professionella ha med avseende på (1) insatsens utformning, (2) insatsens innehåll samt på (3) insatsens betydelse. Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi med hermeneutiken som forskningstradition. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer där fem professionella inom tre former av boendestöd har blivit intervjuade.

Studien innefattar Röda korsets hela kommunikation gällande ebolautbrottet i Västafrika via det sociala mediet Twitter mellan den 1:a och den 31:a oktober 2014. Studien förhåller sig teoretiskt till strategisk kommunikation och syftar specifikt till att titta på Röda korsets strategiska kommunikation i samband med ebola-krisen. Studien berör relevanta områden som anseende, gemensam identitet och gemenskap men också förtroende- och Relationsskapande kommunikation samt dialog.Genom ansatsen kvalitativ innehållsanalys har materialet kodats och tematiserats i tre steg för att dels titta på vad som kommuniceras men också hur det kommuniceras. Den inledande tematisering av materialet innefattar samtliga 345 tweets under hela oktober 2014 på tre valda Röda korset konton, Internationella rödakorskommittén (ICRC), Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationens (IFRC) och Svenska Röda korset. Materialet genomgår i det här läget en inledande tematisering i form av en geografisk tematisering som en del i urvalsprocessen.

Syftet med denna studie är att genom ett föräldraperspektiv undersöka hur en inskolning i förskolan kan organiseras, samt hur föräldrarna uppfattade och upplevde dessa. Studien har utforskat vilken betydelse den första kontakten med förskolan hade för föräldrarna, samt vilken betydelse Relationsskapande och samverkan hade i samband med inskolningen. I denna kvalitativa studie har åtta föräldrar intervjuats kring sina barns inskolningar i förskolan. Resultatet visar både negativa och positiva upplevelser kring information från förskolan, inskolningsmodell, samverkan med personal samt vidare samarbete kring fortsatt vistelsetid i förskolan. Slutsatsen i denna studie är att trots att inskolningarna såg olika ut på olika förskolor så tillskriver föräldrarna samma önskemål kring vad som är viktigt för dem vid inskolning av sina barn på förskolan.

Today, there is no uniform definition of what an ethical fund is. Fund management companies choose themselves what they believe is ethical and not. The lack of the definition makes it difficult for consumers to understand why these funds are special compared to other funds. The purpose of this study is to examine three Swedish companies; KPA Pension, Swedbank Robur and Folksam, to obtain a clearer picture of the concept ethical funds and its definition. The study describes each company's view of Ethics and how they may affect other companies to work for a more sustainable world.

Denna uppsats är en kvalitativ fallstudie av Uppsala Baskets Nätverk, som är en mötesplats skapad för lagets sponsorer. Uppsatsen syftar till att studera om, och i så fall hur, Uppsala Baskets Nätverk skapar mervärde för sina medlemmar. Detta har genomförts med hjälp av observationer och intervjuer med Uppsala Basket samt dess sponsorer. Enligt vår studie får medlemmarna, genom sitt engagemang, Relationsskapande och nätverkande, ut ett mervärde av sin sponsring. Vad de olika medlemmarna får ut av Nätverket varierar beroende på deras engagemang och hur viktigt de anser att det är att få ut något extra av sin sponsring.

Tidigare forskning har pekat på att motiverande klassrumsmiljöer kan påverkas genom till exempel lärarens förmåga att upprätthålla god disciplin och ordning i klassen, höga ämneskunskaper, social kompetens, positiv inställning till elever och elevrespekt samt skicklighet att ge återkoppling på elevprestationer. Men frågan är hur elever upplever vilka faktorer som påverkar deras motivation i matematikämnet. Syftet med denna studie är att synliggöra processer och förutsättningar som är kopplade till elevmotivation inom matematik i gymnasieskolan. I studien använde vi oss av kvalitativ metod, det vill säga att vi intervjuade sju elever och observerade dem och deras lärare i lärandemiljön. Analysen av det empiriska materialet visade att nästan alla elever som ingick i studien har prestationsmål och därmed är yttre motiverade, vilket kan missgynna den inre motivationen.

Syftet med denna undersökning är att se vad lärare i idrott och hälsa på grundskolans senare år säger om hur de arbetar med att motivera elever som saknar motivation samt hur de arbetar med Relationsskapande till elever. Lärarnas beskrivningar kring motivationsarbetet har sedan kopplas till Aaron Antonivskys kognitiv teori KASAM (känsla av sammanhang). Detta är en intervjustudie som gjort på sex lärare på grundskolans senare år. Resultatet visar att lärarna arbetar på olika sätt att angripa problemet med att motivera elever till delaktighet i undervisningen beroende på anledningen till brist av motivation där första steget är att ha enskilda samtal med elever. Vad gäller relationsbyggandet menar lärarna att lärare- elevrelationen är viktigt men synen på vad en god lärare- elevrelation varierar då vissa lärare tycker att man som lärare ska ha en nära kontakt med sina elever och andra lärare menar att det är viktigt med distans.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur professionella hjälpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprätthåller hjälpande relationer samt vilken syn de har på betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anställda på psykiatriska kliniken i Norrland, varav två kvinnor och två män som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna såg relationen som väldigt viktig, både för att få till stånd en behandling men också för att upprätthålla en pågående behandling. Relationen i sig ansågs vara en bärare av hjälpen såväl som en hjälp i sig.