VÄrt syfte med arbetet Àr att ta reda pÄ hur ett urval verksamma lÀrare resonerar kring tidigarelagda betyg. Vi har valt att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur tror lÀrarna att eleven kommer att pÄverkas av tidigare betyg? Hur kan relationen mellan lÀrare och elev pÄverkas av tidigarelagda betyg ur ett lÀrarperspektiv? Hur kan ett urval lÀrares Äsikter om betyg frÄn skolÄr 6 förstÄs utifrÄn vÄr teoretiska utgÄngspunkt om betygens funktioner? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi utgÄtt frÄn vÄrt empiriska material tillsammans med Lindes och Carlgrens teori om betygens funktioner. Det empiriska materialet har vi samlat in med hjÀlp av en pilotstudie och fyra enskilda intervjuer med lÀrare som Àr verksamma i skolÄr 4-6. Resultatet visar att lÀrare tror att elever pÄverkas pÄ en mÀngd olika sÀtt av betyg, bÄde positivt och negativt.

V?r studie utg?r fr?n att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om f?rskolans musikundervisning med fokus p? barn i behov av s?rskilt st?d. V?ra fr?gest?llningar ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? musikundervisningen f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur kan barn i behov av s?rskilt st?d inkluderas i musikundervisningen, enligt f?rskoll?rarna? De ?r kopplade till v?rt syfte som handlar om hur f?rskoll?rare ser m?jligheter eller problem f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d och beh?ver extra anpassning, under ett musiktillf?lle, hur ett intresse och m?jligheter f?r barn kan skapas f?r att kunna delta i undervisningen, samt vilka arbetss?tt som f?rskoll?rarna har anv?nt sig av. Studien ?r en kvalitativ studie, d?r vi valde intervjuer som datainsamlingsmetod.

Andelen avhopp fr?n den kommunala vuxenutbildningen ?r h?g. Enligt Skolverkets statistik l?g andelen avhopp mellan 18.7 och 20.2 procent under kalender?ren 2004-2009 (Skolverket 2011). Syftet med den h?r studien ?r att studera hur man som l?rare kan g?ra f?r att ?ka chansen att eleverna slutf?r de kurser de p?b?rjar. F?r att ta reda p? det har jag gjort en litteraturstudie ?ver vad forskningen ger f?r m?jliga sk?l till att eleverna s?ker kursen fr?n b?rjan samt varf?r de v?ljer att hoppa av.

I denna studie kommer relationen mellan lÀrare och elev att undersökas utifrÄn tvÄ infallsvinklar. Den ena aspekten kommer behandla lÀrarens förhÄllnings- och tillvÀgagÄngssÀtt. DÀr kommer professionalismen som den ser ut idag presenteras utifrÄn de uppdrag och utmaningar som lÀraren stÀlls inför. Vikten av ett reflekterande förhÄllningssÀtt och hur lÀraren bemöter eleverna i bland annat konfliktsituationer kommer ocksÄ beröras. Den andra infallsvinkeln kommer beröra lÀrarens pÄverkan pÄ och vikten av förtroendefulla relationer med eleverna.

Syftet med arbetet var att undersöka hur kommunikationen mellan lÀrare och elev ser ut, i Ärskurs ett pÄ gymnasiet, utifrÄn en sociokulturell teori om lÀrande. Metoden som anvÀndes var en etnografisk fÀltstudie i tvÄ klassrum med tvÄ olika lÀrare under fem veckors tid i Àmnet svenska. Studien utgjordes av observationer under drygt tjugo timmars tid som kompletterats med kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare och sexton elever. Resultatet av undersökningen visade att det generellt fanns stora skillnader mellan de bÄda lÀrarna men Àven en del likheter. Exempelvis föredrog bÀgge att anvÀnda överföringsmodellen i undervisningen.

Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.

Studien behandlar arbetet med lÀsförstÄelse. Syftet Àr att ta reda pÄ hur dessa lÀrare arbetar med lÀsförstÄelse. Hur lÀrarna arbetar med att utveckla elevernas lÀsförstÄelse och om detta Àven arbetas Àmnesövergripande. Det aktuella forskningslÀget inom problemomrÄdet presenteras och delas upp i stycken. Vid insamling av empiri har kvalitativ intervju gjorts samt observationer i en tredje klass med tvÄ lÀrare som aktivt arbetar med lÀsförstÄelse.

Syftet med denna konsumtionsuppsats a?r att underso?ka vilka effekter ho?gla?sning av barnlitteratur har fo?r barnet. Vi har studerat forskning som bero?r hur la?rarens och fo?ra?ldrarnas ho?gla?sning sker och vilken pa?verkan det har pa? barnets la?sutveckling. La?sning som en del av elevers spra?kliga fo?rma?ga har o?ver tid fo?rsa?mrats i svenska skolor.

Syftet med studien ?r att unders?ka om det finns en samsyn bland l?rare i fritidshem g?llande begreppet kvalitet, samt att unders?ka l?rares beskrivningar av f?ruts?ttningarna f?r genomf?randet av det systematiska kvalitetsarbetet. Detta genomf?rs genom en kvalitativ intervjustudie med verksamma l?rare och pedagoger i fritidshem. Det teoretiska ramverket f?r analysen baseras p? en socialkonstruktivistisk teori, likv?rdighetsbegreppet, teorier kring policy och praktik samt det systematiska kvalitetsarbetets definierade grundprinciper.

Specialpedagogens roll har sedan tidigare inte varit tydligt uttalad. I tidigare genomf?rda studier har resultaten p?visat att det f?rekommer skilda f?rv?ntningar p? specialpedagogens arbetsuppgifter hos b?de l?rare och rektorer. Syftet med studien ?r att sammanst?lla befintlig forskning kring l?rares och rektorers f?rv?ntningar p? specialpedagogens arbetsuppgifter inom grundskolan.

Uppsatsen handlar om fo?rekomst av improvisation i tidig instrumentalundervisning pa? kultur- och musikskolor. Jag avsa?g underso?ka hur instrumentalla?rare beskriver sin undervisning, i vilken utstra?ckning de anva?nder improvisation pa? lektionerna, genom att la?ta ett urval av la?rare svara pa? fra?gor i en enka?t. En annan del av arbetet bestod av att studera 25 pianobo?cker som riktar sig till unga nybo?rjare.

Syftet med denna etnografiskt inspirerande studie ?r att unders?ka vilka didaktiska strategier f?rskoll?rare till?mpar i utbildningen f?r att gynna barns spr?kutveckling och sociala samspel med hj?lp av h?gl?sning genom l?rplattan. Vi valde detta ?mne d? den svenska regeringen givit Skolverket i uppdrag att se ?ver L?roplanen f?r f?rskolan och revidera den genom att ta bort kravet p? digitalisering. Detta v?ckte ett intresse hos oss att unders?ka hur man arbetar med l?rplattan i f?rskolan.

Syftet med studien ?r att n? f?rdjupad kunskap om hur l?rare i anpassad grundskola utformar och genomf?r l?sundervisning f?r elever som l?ser ?mnesomr?den, med fokus p? tidiga och grundl?ggande l?sf?rm?gor. Genom att synligg?ra vilka metoder och strategier som anv?nds i undervisningen samt hur dessa motiveras av l?rarna, avser studien att bidra med praktikn?ra kunskap. Studien utg?r fr?n en kvalitativ ansats.

Uppsatsens o?vergripande syfte a?r att underso?ka fo?resta?llningar och uppfattningar hos elever som uttrycker ett starkt motsta?nd mot sko?nlittera?r la?sning i skolan. Med utga?ngspunkt i elevernas upplevelser av fiktionsla?sning a?r uppsatsens ambition ocksa? att reflektera o?ver la?rarens roll, hur la?rare kan arbeta tillsammans med eleverna och vad la?rare kan la?ra sig av dem.Fo?r underso?kningen har fyra elever intervjuats som alla tillho?r en sa?rskild undervisningsgrupp da?r jag a?r undervisande la?rare och ansvarig fo?r svenskundervisningen.Underso?kningen visar hur viktigt det a?r att lyssna pa? eleverna. Na?r la?raren lyssnar pa? sina elever a?r de ocksa? beredda pa? att lyssna pa? la?raren och mer o?ppna fo?r att ta till sig den kunskap skolan har att erbjuda.

Denna studie syftar till att underso?ka sex fo?rskolla?rares syn pa? arbetet med barn med spra?ksto?rningar och spra?ksva?righeter. Jag valde att intervjua fo?rskolla?rare fra?n tva? olika verksamheter: traditionella fo?rskolor samt spra?kfo?rskolor. Det som intresserade mig a?r vilka arbetssa?tt och hja?lpmedel som erbjuds fo?r barn med spra?ksva?righeter i de olika verksamheterna.