Examensarbetets övergripande syfte Àr att utreda pÄ vilka sÀtt det Àr kvalitativa kunskapsskillnader mellan elever med höga och lÄga betyg i grundlÀggande matematikkurser pÄ gymnasiet och hur lÀrare mÀter kunskapen för att finna denna skillnad. Hur tolkas kunskapsmÄlen av lÀrare och hur gÄr man tillvÀga för att avgöra pÄ vilken nivÄ en elev befinner sig kunskapsmÀssigt? Hur gör lÀrare för att avgöra om alla elever oavsett kunskapsnivÄ har tillrÀckliga fÀrdigheter i alla sju förmÄgorna som anges i Àmnesplanen för matematik? Vid metodvalet vÀgdes framför allt tidsaspekten in utöver vilken metod som troddes ge bÀst bidrag till examensarbetet. TvÄ frÄgeformulÀr konstruerades som dÀrefter mejlades till ett antal lÀrare. Det första frÄgeformulÀret kan sÀgas vara en surveyundersökning dÄ frÄgorna Àr exakt likadant formulerade till alla, men eftersom frÄgorna Àr öppna och inga statistiska principer för urvalet anvÀnts Àr formulÀret mer Ät det kvalitativa hÄllet.

Detta examensarbete Àr skrivet med syftet att fÄ inblick i hur svensklÀraren implementerar vÀrdegrundsarbete relaterat till frÀmlingsfientlighet och rasism i svenskÀmnet, genom skönlitteratur, andra texter eller media. Ett delsyfte Àr att undersöka huruvida lÀraren tillÀmpar nÄgon av de teoretiska utgÄngspunkterna kritisk teori eller critical literacy vid litteraturlÀsning eller studier av andra texter eller medier (Tyson 2003 och Janks 2013).Studien genomförs genom semistrukturerade intervjuer av fyra svensklÀrare verksamma vid en medelstor gymnasieskola i en mindre stad i Mellansverige.Resultatet visar bland annat att lÀrarna har belyst vÀrdegrundsfrÄgor i direkt relation till frÀmlingsfientlighet och rasism, genom skönlitteratur, film, aktuell nyhetsmedia samt diskussion, i varierande utstrÀckning: tvÄ lÀrare har inbegripit en större volym skönlitteratur och texter kopplat till vÀrdegrundsfrÄgorna i svenskundervisningen Àn de andra.De kritiska teorierna har tillÀmpats av svensklÀrarna i undervisningen, men inte i nÄgon större omfattning..

Syftet med min undersökning var att kartlÀgga elevers frukost- och mellanmÄlsvanor, se om det gick att finna skillnader mellan pojkar och flickor samt se om det fanns relation mellan frukostvanor och sÄvÀl fysisk som mental prestation. Undersökningen gjordes pÄ en gymnasieskola i SkÄne och undersökte elever i Ärskurs 1, och min empiriska studie grundar sig pÄ enkÀter som 112 elever svarade pÄ. Resultatet av undersökningen visar att ungefÀr hÀlften av alla tillfrÄgade elever Àter frukost samtliga fem skoldagar och att en större andel pojkar Àn flickor Àter varje dag. DÀremot Àter flickorna en bÀttre frukost Àn pojkarna om man ser till de tre livsmedelsgrupper som Livsmedelsverket rekommenderar. UngefÀr 7 av 10 elever Àter mellanmÄl pÄ förmiddagen och nÄgra skillnader mellan könen gÄr inte att utlÀsa.

Introduktion: MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett vanligt samhÀllsproblem i de flesta lÀnder. Forskning har visat att de flesta kvinnorna till slut lÀmnar en vÄldsam relation. Dock stannar en stor del av kvinnorna i vÄldsamma relationer fastÀn vÄldet kan ha pÄgÄtt en lÀngre tid. Syfte: Syftet var att beskriva vad som pÄverkar en kvinnas beslut att stanna i en vÄldsam nÀra relation. Metod: Metoden som anvÀndes var litteraturstudie. Datainsamlingen utfördes genom en systematisk sökning av databaserna PsycInfo och PubMed. Resultat: Fyra stycken teman framkom vid analysen: Kvinnors rÀdsla och kÀnslor av skuld och skam, dÀr framförallt rÀdsla kan vara en faktor som hÄller kvinnorna kvar i relationen. Kvinnors kÀnslor och upplevelse av mannens beteende, i synnerhet tycks kvinnors starka kÀnslor för mÀnnen samt deras förmÄga att förlÄta mannens beteende ha stor betydelse för beslutet.

Genom att intervjua fem lÀrare frÄn olika skolor, i syfte att ta reda pÄ lÀrares tillvÀgagÄngssÀtt i bedömning och betygsÀttning kom vi fram till att lÀrare har liknande tillvÀgagÄngssÀtt gÀllande anteckningar under/efter lektioner, om det finns tid. För att sedan vid bedömning och betygsÀttning av eleverna anvÀnda dessa som underlag. Dels för att kunna anvÀnda som konkreta underlag/bevis för idrottslÀrarna och dels för elever/förÀldrar om ett betyg skulle behöva motiveras. DÀremot fÄr vÄra intervjuade lÀrare in de olika momenten pÄ olika sÀtt i undervisningen, och menar att det bland annat Àr tidsbrist och ekonomiska faktorer som avgör hur mycket tid olika moment fÄr i undervisningen. Ju mindre tid olika moment fÄr, desto mer avgörande blir de i den totala betygsÀttningen.

I inledningen sta?lls fra?gan om vilka bero?ringspunkter som finns mellan ska?despelar- och undervisningskonst. A?r bero?ringspunkterna desamma oavsett la?rar- och undervisningsstil?Utifra?n tidigare forskning belyses falska motsa?ttningar likava?l som nyanserade och fo?rdjupade kopplingar mellan ska?despelar- och dramapedagogroll. Anva?ndning av olika teatrala och pedagogiska konventioner problematiseras och fo?rdjupas teoretiskt.

Entreprenörens Ă„taganden gentemot bestĂ€llaren regleras i ett entreprenadkontrakt. Utöver de arbeten som ingĂ„r i entreprenadkontraktet kan extra arbeten uppstĂ„ genom antingen tillĂ€gg till-­ eller Ă€ndringar av det ursprungliga kontraktet. Det hĂ€nder Ă€ven att kontrakterade arbeten utgĂ„r dĂ„ de anses överflödiga. Sammantaget kallas detta för Ă€ndrings, tillĂ€ggs-­ och avgĂ„ende arbeten eller mer vanligt ÄTA-­arbeten.Trafikverket Investering distrikt Nord hade i sina entreprenader för verksamhetsĂ„ret 2012 en ÄTA-­andel i relation till entreprenadkostnaden pĂ„ ca 21 %. Motsvarande siffra för Trafikverket Investering distrikt Mitt lĂ„g under samma period pĂ„ ca 14 %.

Relationen mellan lÀraren och eleven har stor betydelse för trivseln i skolan och i klassen. Vi har alla vÄra erfarenheter av lÀrare och hur man uppfattar sin lÀrare varierar frÄn person till person. Syftet med detta arbete var att studera bemötandet av lÀrare i Ärskurs 6 ur ett elevperspektiv, och pÄ vilket sÀtt detta bemötande pÄverkar trivseln i skolan. Hur viktig Àr relationen mellan lÀraren och eleven? Har eleverna nÄgon gÄng kÀnt sig orÀttvist bemötta? Elever i Ärskurs 6 har delat med sig av sina erfarenheter och tankar genom att delta i kvalitativa intervjuer.

The aim of this master thesis is to study if the websites of the Swedish public libraries are accessible to all people. According to the library law all people must have access to the public libraries and their information services. Today, when the Internet is one of the largest sources of information, it is important that all people, including those with different kind of disabilities, children, elderly, immigrants and people with old technical equipment, have access to the public libraries websites.We have in this study considered the graphic user interface, the language, the structure and the navigation possibilities at ten public library websites. We have from a checklist of our own, based upon the opinion of different experts such as Jacob Nielsen and Tommy Sundström, investigated the websites.The main finding of our study is that the websites are generally accessible even thou we found a lack of accessible for immigrants. Most of the websites had some pages in English, but none hade all pages in this language.

Bakgrund: Vid forskningsgenomgÄng framkom det i internationell forskning att det finns kunskap om sjuksköterskans arbetsbelastning, om stressfaktorer pÄ arbetsplatsen och dess negativa pÄverkan pÄ sjuksköterskans hÀlsa. Sjuksköterskan upplever en stark arbetsrelaterad stress, dÀr tidspress och hög arbetsbelastning Àr Äterkommande fenomen pÄ akutvÄrdsavdelningar. En kunskapsbrist rÄder kring sjuksköterskans upplevda hÀlsa, specifikt i relation till hennes upplevda möjlighet att ge god omvÄrdnad. Syfte: Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskans upplevda hÀlsa i relation till hennes upplevda möjlighet att ge god omvÄrdnad i en akutvÄrdskontext. Metod: EnkÀtundersökning av empirisk deskriptiv design med kvantitativ ansats.

Anknytningsteorin betonar det viktiga samspelet mellan barn och vÄrdnadsgivare som resulterar i trygg, otrygg/undvikande eller otrygg/ambivalent anknytningsstil. Anknytning representeras genom inre arbetsmodeller vilka fÀrgar individens syn pÄ sig sjÀlv och sin omgivning. Dessa synsÀtt tenderar Àven att vara stabila lÀngs livet.  Begreppet motivation rymmer flertalet motivationsorienteringar som ligger till grund för individens handlingar. Syftet var att undersöka om anknytningsstil kan relateras till individens inre och yttre motivation i arbetet. Ytterligare syfte var att studera inverkan av kön, Älder, utbildning och/eller civilstÄnd pÄ denna relation.

BakgrundVi har undersökt projektet One Laptop per Child vilket Àr datorprojekt startat i USA med syfte att förse elever i utvecklingslÀnder med varsin dator i undervisningen. Sedan Är 2000 har Rwanda pÄbörjat en tydlig satsning för landets utveckling. IKT har en stor roll ochgenomsyrar alla officiella dokument, frÄn regering till lÀroplaner. I officiella dokument frÄn OLPC figurerar uttrycket Learning by doing, vilket Àr starkt förknippat med John Dewey och hans pedagogiska tankar. Forskningen kring datorer i skolan och antalet datorer per elev Àr oenig, men gemensamt för den forskning vi har tagit del av Àr att skolor som arbetar med datorer avkrÀvs en tydlig struktur kring upplÀgget.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur elever och lÀrare i en klass, som ingÄr i projektet One Laptop per Child, i Rwandas huvudstad Kigali förhÄller sig till och anvÀnder sig av datorn i undervisningen.MetodVi har genomfört en kvalitativ studie med inspiration frÄn etnografin dÀr vi har anvÀnt oss av observationer och intervjuer vid insamlandet av data.

Denna studie syftar till att undersöka lÀrares förutsÀttningar att arbeta med krisdrabbade barn och ungdomar i grundskolan. För att uppfylla detta syfte valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fem lÀrare som Àr verksamma inom olika Äldrar i grundskolan. Intervjuerna fokuserade pÄ lÀrarnas uppfattningar om vad en elev i kris Àr, hur lÀrarna anser att elever i kris bör bemötas samt vilken beredskap lÀrarna sjÀlva anser att de har för att möta elever i kris. VÄrt resultat synliggjorde att lÀrare har en tÀmligen bred uppfattning av vad en elev i kris, de talade om allt frÄn personliga individuella kriser till stora offentliga katastrofer. Genom intervjuerna framkom att lÀrarna ansÄg att elever i kris kan mötas med samtal som bland annat gÄr ut pÄ att lÀraren ska bekrÀfta eller uppmuntra eleven. DÄ lÀrare som undervisar i de Àldre Äldrarna menade att elever i kris kan uppleva svÄrigheter med skolarbetet ansÄg de att krisdrabbade elever kunde gynnas av anpassad undervisning.

Genom att studera ledares motivation och tillfredsstÀllelse i relation till motivationsteorin Self-Determination Theory (SDT) söktes stöd för undersökningens syfte och frÄgestÀllningar: hur respektive kön i ledarpositioner motiveras pÄ arbetsplatsen i förhÄllande SDT ? om de Àr sjÀlvbestÀmmande eller kontrollerade samt om det finns en relation mellan motivation och tillfredsstÀllelse. FrÄgeformulÀr besvarades av 48 mÀn och 93 kvinnor i olika ledarpositioner. Data analyserades i form av t-tester, ett Chi-Square-test, kategoriseringar samt ett berÀknande av Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale. Resultatet visade att den inre liksom den mest sjÀlvbestÀmmande och minst kontrollerade motivationstypen motiverade mest utifrÄn sjÀlvbestÀmmande profiler samt att det finns en relation mellan upplevelsen av motivation och tillfredsstÀllelse.

Genom att intervjua fem lÀrare frÄn olika skolor, i syfte att ta reda pÄ lÀrares tillvÀgagÄngssÀtt i bedömning och betygsÀttning kom vi fram till att lÀrare har liknande tillvÀgagÄngssÀtt gÀllande anteckningar under/efter lektioner, om det finns tid. För att sedan vid bedömning och betygsÀttning av eleverna anvÀnda dessa som underlag. Dels för att kunna anvÀnda som konkreta underlag/bevis för idrottslÀrarna och dels för elever/förÀldrar om ett betyg skulle behöva motiveras. DÀremot fÄr vÄra intervjuade lÀrare in de olika momenten pÄ olika sÀtt i undervisningen, och menar att det bland annat Àr tidsbrist och ekonomiska faktorer som avgör hur mycket tid olika moment fÄr i undervisningen. Ju mindre tid olika moment fÄr, desto mer avgörande blir de i den totala betygsÀttningen.