Syftet med litteraturstudien ?r att kartl?gga vad tidigare forskning s?ger om hur sk?despelaren kan p?verkas av att g? in i roll, hur trauman kan p?verka och p?verkas av rolltagarprocessen samt lyfta aspekter om hur teaterl?rare kan v?gleda elever i ett psykologiskt eller k?nslom?ssigt kr?vande rolltagande. Rolltagande ?r en central fr?ga inom teaterdidaktik och ett flertal kurser inom ?mnet teater f?r gymnasieskolan inneh?ller karakt?rsarbete. Eleverna f?rv?ntas skapa, uttrycka och gestalta sceniska karakt?rer med kropp och r?st.

Vid vÀrldskonferensen om undervisning av elever i behov av sÀrskilt stöd Är 1994 i Salamanca i Spanien gick det tydligt att se att riktmÀrket för arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd i undervisning skulle vara att arbeta inkluderande. Dessa tankar lyser ocksÄ igenom i den svenska lÀroplanen, Lpo 94. Syftet med studien Àr att fÄ exempel pÄ hur inkludering och stöd i klassrummet pÄ en gymnasieskola kan se ut. Metoden som ligger till grund för studien Àr en multipel fallstudie av tre lÀrare i Àmnet svenska pÄ en mellansvensk gymnasieskola. Fallstudien bygger pÄ direkta observationer och kvalitativa intervjuer. I resultatgenomgÄngen lÀggs tyngdpunkten pÄ intervjuerna och observationerna anvÀnds för att illustrativt syfte. Resultatet som jag har fÄtt fram i min fallstudie visar att lÀrarna anvÀnder sig mycket av sin egen person för att skapa kontakt med eleverna och finna sÀtt att lÀra kÀnna och se varje enskild elev.

Konflikter har alltid funnits, men hur man har löst dem har skett pÄ olika sÀtt. Mitt intresse för detta omrÄde Àr pÄ grund av att jag tidigare arbetat i skolans vÀrld. DÀr förekom ofta konflikter, men de flesta konflikter var mellan elev och elev. Men ibland förekom Àven konflikter i personalgruppen. De tog man itu med ganska omgÄende.

Syftet med denna kvalitativa studie ?r att belysa f?rskoll?rares arbete med flerspr?kiga barn. Studien utg?r fr?n sociokulturell teori och dess centrala begrepp som ?r mediering, appropering och proximal utvecklingzonen. F?r att kunna f? svar p? v?ra fr?gest?llningar har vi genomf?rt intervjuer med sex f?rskoll?rare.

LÀrare har en stor uppgift och en stor frihet, att inom sitt lÀraruppdrag och ofta pÄ egen hand, bedöma och betygsÀtta elever. Om lÀrare lÀgger in bÄde sin egen och elevernas personlighet i bedömning och betygsÀttning sÄ kanske inte eleverna fÄr en rÀttvis bedömning och lÀrarna utgÄr inte enbart utifrÄn det mÄl- och kunskapsrelaterade betygsystem de ska. SÄvÀl kunskapsmÀssig som social utveckling lyfts fram som viktiga komponenter i grundskoleutbildningen, men nÀr det kommer till utvÀrdering genom betygssÀttning, gÀller endast den kunskapsmÀssiga delen. LÀrare förbinder sig ocksÄ genom de yrkesetiska principerna som LÀrarförbundet antagit, bland annat att vid utvÀrdering, bedömning och betygsÀttning vara sakliga och rÀttvisa och dÀrvid motstÄ otillbörlig pÄverkan Relationsaspekter mellan lÀrare och elev tycks ÀndÄ vara centrala vid betygssÀttningen och flera lÀrare menar att de hellre friar Àn fÀller i ett fall dÀr de har en relation till eleven. LÀraren har pÄtaglig makt över eleverna pÄ flera omrÄden, de betygsÀtter, förfogar över resurser och sin tid och de disciplinerar och bestraffar eleverna.

Syftet med studien var att undersöka hur en grupp pedagoger uttryckte sig om ÄtgÀrdsprogram samt att titta pÄ samspelet mellan elev, vÄrdnadshavare och pedagog i detta sammanhang. FrÄgestÀllningarna syftade till att klargöra hur pedagogernas uttryckssÀtt kunde tolkas samt hur de olika parterna förhöll sig till varandra. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem pedagoger frÄn olika skolor, med olika bakgrunder. Empirin kopplades samman med styrdokument och problematiserades vidare med hjÀlp av teorietiska perspektiv. De mest frekvent förekommande var Daniel Stern ? Det kompetenta barnet, Lev Vygotskij ? Den proximala utvecklingszonen samt Pierre Bourdieu ? Habitus.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

Syftet med denna studie Àr, att utifrÄn ett lÀrarperspektiv beskriva och analysera vad som kan ingÄ i ett framgÄngsrikt ledarskap i klassrummet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer framkom vilka olika faktorer i skolan som pÄverkar lÀrares ledarskap sÄvÀl som lÀrarskap. Resultatet visar att goda lÀrar-elev-relationer Àr en förutsÀttning för att undervisning ska kunna bedrivas och Àven att elevinflytande och ett tydligt ledarskap utgör navet i ett framgÄngsrikt ledarskap i klassrummet. VÄr slutsats blev att lÀrare behöver besitta didaktisk kompetens, Àmneskompetens, ledarkompetens och Àven en social kompetens för att kunna hantera den yrkesroll som lÀrare stÀlls inför idag..

Sjuksköterskans yrke handlar till stor del om att bygga upp relationer ur de möten sjuksköterskan har med patienten. Hur patienten upplever mötet med sjuksköterskan Àr ytterst vÀsentligt eftersom mötet skapar grunden för den fortsatta relationen. Inom den palliativa vÄrden sÄ tar dessa möten ofta plats mellan patienter, som befinner sig i kritiska si-tuationer i livet, och sjuksköterskor. Syftet var att beskriva upplevel-serna i mötet mellan sjuksköterskan och patienten inom den palliativa vÄrden samt hur dimensionerna i begreppen kommunikation, stöd och tillit i en relation mellan sjuksköterskan och den palliativa patienten framtrÀder. Metoden som vi anvÀnde oss av var en litteraturstudie och artiklar som stÀmde överens med syfte och frÄgestÀllningar anvÀndes.

Bedömning kan stödja och utveckla elevers lÀrande om informationen frÄn bedömningen anvÀnds för att förÀndra och anpassa undervisningen. Bedömningen anvÀnds dÄ framÄtsyftande, formativt. Syftet med studien var att fÄ en bild av hur elever i Ärskurs 4-6 uppfattar bedömning samt att sÀtta detta i relation till hur lÀrare uppfattar sin bedömningspraktik. Metoderna var elev- och lÀrarenkÀter, semistrukturerade gruppintervjuer samt klassrumsobservationer. Resultatet visade att majoriteten av eleverna förknippade bedömning med prov och lÀxförhör, vilka bedöms genom summativa metoder, till skillnad frÄn lÀrarna som upplevde sin bedömningspraktik som övervÀgande formativ.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur idrottslÀrare utformar friluftslivsundervisningen för rullstolsburna elever som gÄr i klasser med icke rullstolsburna. Vi stÀllde följande frÄgor: Hur bedriver idrottslÀrarna friluftsundervisning i skolan samt vilka möjligheter och begrÀnsningar finns det för rullstolsburna elever i friluftslivsundervisningen? MetodVi har genomfört kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med tre stycken idrottslÀrare pÄ tre olika skolor. De intervjuade idrottslÀrarna undervisar eller har undervisat i idrott och hÀlsa i en klass dÀr en rullstolsburen elev har ingÄtt. ResultatDe intervjuade idrottslÀrarna bedriver en relativt varierad friluftslivsundervisning dÀr de rullstolsburna eleverna Àr med i friluftslivsundervisningen i det de kan, vilket Àr det mesta av nÀmnda undervisning. LÀrarna menar att det största hindret Àr den elÀndiga terrÀng som skogen ibland kan bjuda.

Studiens syfte har varit att unders?ka och tolka hur l?rare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillg?ng till, p? vilka s?tt f?r de anv?ndas och n?r? Intresset f?r ?mnet uppstod genom den politiska debatt som r?der med det tidstypiska uttrycket ?fr?n sk?rm till p?rm? som myntades i en presstr?ff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade ?ven i september 2024 Folkh?lsomyndighetens rekommendationer f?r barn och ungas sk?rmanv?ndning p? sin fritid (Folkh?lsomyndigheten, 2024).

Skolan med dess tillhörande klassrum, Àr en arbetsmiljö som eleverna dagligen vistas i. Klassrummet med dess fysiska miljö sÀnder budskap till eleverna som talar om huruvida man Àr vÀlkommen eller inte i miljön. VÄrt kÀnsloliv pÄverkas i hög grad av vad vi ser runt omkring oss, detta borde ocksÄ pÄverka vÄr inlÀrningsförmÄga. Denna fallstudie syftar till att undersöka vilka uppfattningar och Äsikter som nÄgra elever och pedagoger har om den fysiska klassrumsmiljön och lÀrande. Detta kom till uttryck i ett sÄ kallat fokusgruppsamtal dÀr deltagarna fick diskutera ett givet Àmne utifrÄn tvÄ olika collage.

Syfte: Syftet med studien ?r att kartl?gga sj?lvrapporterad upplevd s?mnkvalitet, s?mnm?ngd och s?mnrelaterade besv?r hos ungdomar i ?ldern 15?19 ?r i V?stra G?taland. Studien syftar ?ven till att unders?ka skillnader mellan s?mnrelaterade faktorer och graden av idrottsdeltagande och tr?ningsbelastningMetod: Studien genomf?rdes som en tv?rsnittsstudie d?r data samlades in via en digital enk?tunders?kning i Microsoft Forms. Formul?ret baserades p? en modifierad versionav Karolinska Sleep Questionnaire (KSQ) som inneh?ll fr?gor om s?mnvanor, s?mnkvalitet, s?mnrelaterade besv?r och tr?ningsbelastning.

Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.