Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen och förstÄelsen om varför vissa elever vÀljer att inte delta i Àmnet idrott och hÀlsa och vilka metoder lÀrare kan vidta för att öka deltagandet. Studien koncentreras utifrÄn elevernas perspektiv men tar Àven upp lÀrarnas perspektiv kring icke-deltagande och motivation. Studien utgÄr frÄn Deci & Ryans SjÀlvbestÀmmandeteori angÄende inre och yttre motivation och Aaron Antonovskys KASAM, kÀnsla av sammanhang och kommer Àven att behandla Johan Faskungers transteoretiska beteendeförÀndringsmodell.Tio elever blev intervjuade frÄn fem olika skolor och elva lÀrare svarade pÄ enkÀter. EnkÀtundersökningen fungerar som ett komplement till elevintervjuerna. EnkÀterna delades ut till lÀrare som undervisar i Àmnet idrott och hÀlsa som var pÄ plats under besöken.Resultatet visade att eleverna hade synpunkter pÄ lektionsinnehÄllet dÀr hÀlften av eleverna ansÄg att lektionerna var trÄkiga som deras största orsak till icke-deltagande.

3 % av befolkningen har sÄ stora koncentrationssvÄrigheter eller stunder med förlorad kontroll att det benÀmns som en funktionsnedsÀttning ? ADHD. I dagens skola Àr det allt vanligare med elever som har problematik och olika diagnoser. Om en elev pÄ grund av t.ex. ADHD har svÄrigheter förvÀntas samhÀllet stÀlla upp med extra insatser.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur lÀrare arbetar med bedömning av elevers kunskaper i matematik. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer. Sammantaget har tio lÀrare som undervisar i Är sex frÄn fyra olika kommuner i Mellansverige deltagit i studien. Resultatet visar att de sÀtt som i huvudsak anvÀnds för att bedöma elevers kunskaper Àr skriftliga diagnoser, muntlig bedömning samt att lÀrare bedömer med hjÀlp av kÀnsla som de skapar för elevernas kunskaper. Diagnoserna anvÀnds frÀmst efter avslutat avsnitt för att kontrollera att mÄlen med undervisningen har nÄtts.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilken syn fem gymnasielÀrare i svenska har pÄ motivation och vad de gör för att skapa motivation hos sina elever. Detta stÀlls sedan i relation till ledarskap och kunskapssyn för att se om det finns ett samband mellan dessa och hur lÀraren motiverar eleven. Inledningsvis ger arbetet en översikt av tidigare forskning av motivation samt motivation i relation till kunskapssyn och ledarskap. Kvalitativa intervjuer anvÀndes för att uppnÄ syftet. Resultatet presenterar hur respondenterna anser att de motiverar sina elever. Samtliga nÀmner verklighetsförankring, intresse och relationsskapande. Resultatet tyder Àven pÄ en relation mellan hur respondenten ser pÄ motivation med dess kunskapssyn och ledarskap..

Syftet med litteraturstudien ?r att kartl?gga vad tidigare forskning s?ger om hur sk?despelaren kan p?verkas av att g? in i roll, hur trauman kan p?verka och p?verkas av rolltagarprocessen samt lyfta aspekter om hur teaterl?rare kan v?gleda elever i ett psykologiskt eller k?nslom?ssigt kr?vande rolltagande. Rolltagande ?r en central fr?ga inom teaterdidaktik och ett flertal kurser inom ?mnet teater f?r gymnasieskolan inneh?ller karakt?rsarbete. Eleverna f?rv?ntas skapa, uttrycka och gestalta sceniska karakt?rer med kropp och r?st.

De senaste Ären har skett en stor förÀndring kring bÄde synen pÄ och tillgÄng till modern teknik (informations- och kommunikations teknologi, IKT) i utbildningsmiljön. Detta Àr en naturlig utveckling. Skolan ska Äterspegla samhÀllet och eleverna ska sjÀlvklart lÀra sig bÄde om och med datorer. Formellt sett Àr det rektorn pÄ en skola som ska se till att det finns tillgÄng till datorer i klassrummen. För att kunna ta sitt ansvar som pedagogisk ledare, bör rektorn ha en uppfattning om vad datorn (eller det digitala verktyget) ska anvÀndas till.I den hÀr studien intervjuas fyra rektorer utifrÄn frÄgestÀllningen hur de tÀnker kring sambandet mellan sitt eget ledarskap, IKT och SO-undervisning.

SammanfattningStudien syfte Àr att undersöka hur en elev som har haft stödinsatser frÄn socialtjÀnsten har upplevt sin skolgÄng. UtifrÄn mitt syfte har jag utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Hur beskriver informanten de omstÀndigheter/faktorer som har pÄverkat hennes sjÀlvbild/lÀrandeidentitet i skolÄldern? Vilken bild av skolan som en plats för lÀrande/social arena trÀder fram i elevens berÀttelse och vad blir dess eventuella betydelse för utformningen av en pedagogisk praktik?Studiens teoretiska ansats Àr socialkonstruktionism och stÀmplingsteori. Genom den teoretiska ansatsen har jag kunnat undersöka hur en mÀnniska formar sin identitet och sjÀlvbild i förhÄllande till samhÀllet och i relationer med andra mÀnniskor.Som metod anvÀndes livshistorieintervjun eftersom jag ville ta del av vad en elev har för nÄgon förstÄelse av sig sjÀlv och den sociala vÀrld den lever i. Elevens berÀttande har varit i fokus, men berÀttelsen kan ocksÄ ses som samproducerad eftersom den har vÀxt fram i dialog mellan mig som intervjuare och min informant.Mitt resultat visar att relationer med lÀrare, andra vuxna i skolan och klasskamrater spelar stor roll för hur en elev i samhÀllsvÄrd formar sin identitet och sin bild av sig sjÀlv bÄde i sociala situationer och i den pedagogiska praktiken.

Syftet med denna kvalitativa studie ?r att belysa f?rskoll?rares arbete med flerspr?kiga barn. Studien utg?r fr?n sociokulturell teori och dess centrala begrepp som ?r mediering, appropering och proximal utvecklingzonen. F?r att kunna f? svar p? v?ra fr?gest?llningar har vi genomf?rt intervjuer med sex f?rskoll?rare.

Att kunna lÀsa Àr avgörande för att bli en aktiv samhÀllsmedborgare. Enligt PISA-undersökningen frÄn 2009 nÄr var femte elev inte upp till kraven i lÀsförstÄelse och denna andel Àr Ànnu högre för elever med annat modersmÄl Àn svenska. Syftet med denna litteraturstudie Àr att identifiera betydelsefulla faktorer för att andrasprÄkselever i förskoleklass och Ärskurs 1-3 ska utveckla sin lÀsförmÄga pÄ andrasprÄket svenska. Den frÄgestÀllning som studien tar sin utgÄngspunkt i och som besvaras i resultatet Àr:Vilka faktorer Àr betydelsefulla för att andrasprÄkselever i förskoleklass och Ärskurs 1-3 ska utveckla sin lÀsförmÄga pÄ andrasprÄket svenska?För att finna relevant material har ett antal kriterier faststÀllts och ett urval har gjorts.

Vid vÀrldskonferensen om undervisning av elever i behov av sÀrskilt stöd Är 1994 i Salamanca i Spanien gick det tydligt att se att riktmÀrket för arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd i undervisning skulle vara att arbeta inkluderande. Dessa tankar lyser ocksÄ igenom i den svenska lÀroplanen, Lpo 94. Syftet med studien Àr att fÄ exempel pÄ hur inkludering och stöd i klassrummet pÄ en gymnasieskola kan se ut. Metoden som ligger till grund för studien Àr en multipel fallstudie av tre lÀrare i Àmnet svenska pÄ en mellansvensk gymnasieskola. Fallstudien bygger pÄ direkta observationer och kvalitativa intervjuer. I resultatgenomgÄngen lÀggs tyngdpunkten pÄ intervjuerna och observationerna anvÀnds för att illustrativt syfte. Resultatet som jag har fÄtt fram i min fallstudie visar att lÀrarna anvÀnder sig mycket av sin egen person för att skapa kontakt med eleverna och finna sÀtt att lÀra kÀnna och se varje enskild elev.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

Konflikter har alltid funnits, men hur man har löst dem har skett pÄ olika sÀtt. Mitt intresse för detta omrÄde Àr pÄ grund av att jag tidigare arbetat i skolans vÀrld. DÀr förekom ofta konflikter, men de flesta konflikter var mellan elev och elev. Men ibland förekom Àven konflikter i personalgruppen. De tog man itu med ganska omgÄende.

LÀrare har en stor uppgift och en stor frihet, att inom sitt lÀraruppdrag och ofta pÄ egen hand, bedöma och betygsÀtta elever. Om lÀrare lÀgger in bÄde sin egen och elevernas personlighet i bedömning och betygsÀttning sÄ kanske inte eleverna fÄr en rÀttvis bedömning och lÀrarna utgÄr inte enbart utifrÄn det mÄl- och kunskapsrelaterade betygsystem de ska. SÄvÀl kunskapsmÀssig som social utveckling lyfts fram som viktiga komponenter i grundskoleutbildningen, men nÀr det kommer till utvÀrdering genom betygssÀttning, gÀller endast den kunskapsmÀssiga delen. LÀrare förbinder sig ocksÄ genom de yrkesetiska principerna som LÀrarförbundet antagit, bland annat att vid utvÀrdering, bedömning och betygsÀttning vara sakliga och rÀttvisa och dÀrvid motstÄ otillbörlig pÄverkan Relationsaspekter mellan lÀrare och elev tycks ÀndÄ vara centrala vid betygssÀttningen och flera lÀrare menar att de hellre friar Àn fÀller i ett fall dÀr de har en relation till eleven. LÀraren har pÄtaglig makt över eleverna pÄ flera omrÄden, de betygsÀtter, förfogar över resurser och sin tid och de disciplinerar och bestraffar eleverna.

Studiens syfte har varit att unders?ka och tolka hur l?rare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillg?ng till, p? vilka s?tt f?r de anv?ndas och n?r? Intresset f?r ?mnet uppstod genom den politiska debatt som r?der med det tidstypiska uttrycket ?fr?n sk?rm till p?rm? som myntades i en presstr?ff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade ?ven i september 2024 Folkh?lsomyndighetens rekommendationer f?r barn och ungas sk?rmanv?ndning p? sin fritid (Folkh?lsomyndigheten, 2024).

Syftet med studien var att undersöka hur en grupp pedagoger uttryckte sig om ÄtgÀrdsprogram samt att titta pÄ samspelet mellan elev, vÄrdnadshavare och pedagog i detta sammanhang. FrÄgestÀllningarna syftade till att klargöra hur pedagogernas uttryckssÀtt kunde tolkas samt hur de olika parterna förhöll sig till varandra. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem pedagoger frÄn olika skolor, med olika bakgrunder. Empirin kopplades samman med styrdokument och problematiserades vidare med hjÀlp av teorietiska perspektiv. De mest frekvent förekommande var Daniel Stern ? Det kompetenta barnet, Lev Vygotskij ? Den proximala utvecklingszonen samt Pierre Bourdieu ? Habitus.