Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka sa?ngsvagas upplevelse av sin sa?ngro?st samt att ta del av deras beskrivningar om varfo?r de anser sig ha sa?ngsva?righeter. Tidigare forskning visar att sa?ng a?r viktigt fo?r barns sociala och kommunikativa utveckling, men ocksa? att en trygg och positiv undervisningssituation kra?vs fo?r att elever ska kunna utveckla sin sa?ngfo?rma?ga. Om undervisningssituationen blir det motsatta kan det ge ha?mmningar fo?r livet na?r det ga?ller elevens lust till sa?ng eller musik.Den ha?r underso?kningen har avgra?nsats till att na?ra studera fyra ma?nniskors upplevelser av sin sa?ngutveckling och sina sa?ngsva?righeter.

Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av nÀr lÀrarens ledarroll utmanas av elever. Eleverna vi Äsyftar har ingen diagnos utan det Àr elever som av nÄgon anledning visar olÀmpligt beteende i klassrummet. FrÄgorna vi belyser Àr vilka bakomliggande orsaker det kan finnas till att ledarrollen utmanas, om utmaningsproblemet kan förebyggas, vilken hjÀlp lÀraren kan fÄ att hantera problemet, hur vanligt förekommande det Àr samt om ökad yrkeserfarenhet har nÄgon inverkan. I litteraturgenomgÄngen belyser vi en rad olika orsaker till att ledarrollen utmanas och ser pÄ lÀrarens och elevens roll i situationen. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr Vygotskijs tankar om det sociala samspelet mÀnniskor emellan.

Denna studie syftar till att utifrÄn ett kundperspektiv undersöka vad det Àr som skapar styrkor i en relation mellan tvÄ typer av pokerspelare och pokerföretag pÄ Internet. För att undersöka detta har en djupgÄende metod anvÀnts. TvÄ traditionella fokusgrupper med amatörer och tvÄ onlinefokusgrupper med professionella spelare har genomförts. Det kan konstateras att pokerspelare pÄ Internet upplever en rad faktorer som leder till en ökad uppskattning av relationen och vidare en starkare relation. Dock skiljer sig resultaten Ät beroende pÄ spelartyp.

Hembesök hos nyblivna förÀldrar har sedan lÀnge varit en vanlig arbetsmetod inom barnhÀlsovÄrden för att lÀra kÀnna barnet och dess familj samt etablera en relation till nyblivna förÀldrar. En god relation mellan distriktssköterska och förÀldrar Àr en förutsÀttning för att kunna samarbeta kring barnet, vilket har betydelse för barnets hÀlsa och utveckling. Idag har hembesöket förflyttats till mottagningen pÄ flera hÄll i landet. Syftet med studien Àr att beskriva distriktssköterskans upplevelse av platsens betydelse för att kunna skapa en god relation vid första mötet med nyblivna förÀldrar. I studien har sju distriktssköterskor intervjuats och datamaterialet har analyserats utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys.

I denna studie undersöks vad som sker i intensivundervisning dÀr en SUM-elev, elev med sÀrskilda utbildningsbehov i matematik, erbjuds multisensorisk undervisning. Vilken utveckling som sker vad gÀller elevens taluppfattning, samt olika uttryck för lÀrande i undervisningsprocessen Àr ocksÄ nÄgot som studeras.Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts som en fallstudie med en SUM-elev i Ärskurs ett. Fallstudien innehÄller en intervention med matematiktester vilka genomförts före och efter en intensivundervisning i grundlÀggande taluppfattning. Deltagande observationer av undervisningssekvensen har genomförts, vilka ocksÄ har filmats. Till analysen anvÀnds Bruners teori om representationer tillsammans med Vygotskijs teori om lÀrande ur ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ ansats med enka?ter som datainsamlings metod ta reda vad socialsekreterare har fo?r upplevelser i fra?gor som ro?r ansvarsfo?rdelning na?r privata utfo?rare anva?nds vid placeringar av barn. Vi har tittat pa? vad socialsekreterare har fo?r upplevelser och erfarenheter av mo?jlighet till insyn, kontroll och uppfo?ljning samt hur de upplever kvalite?n pa? insatser pa?verkas na?r privata utfo?rare anva?nds vid dessa placeringar. Vi har pro?vat tva? hypoteser som formulerats utifra?n valda teorier om organisation som byra?kratisk och hierarkisk, samt som ma?lstyrd och rationell, och da?refter samlat in empiri och sammansta?llt va?r data och resultat.

Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen och förstÄelsen om varför vissa elever vÀljer att inte delta i Àmnet idrott och hÀlsa och vilka metoder lÀrare kan vidta för att öka deltagandet. Studien koncentreras utifrÄn elevernas perspektiv men tar Àven upp lÀrarnas perspektiv kring icke-deltagande och motivation. Studien utgÄr frÄn Deci & Ryans SjÀlvbestÀmmandeteori angÄende inre och yttre motivation och Aaron Antonovskys KASAM, kÀnsla av sammanhang och kommer Àven att behandla Johan Faskungers transteoretiska beteendeförÀndringsmodell.Tio elever blev intervjuade frÄn fem olika skolor och elva lÀrare svarade pÄ enkÀter. EnkÀtundersökningen fungerar som ett komplement till elevintervjuerna. EnkÀterna delades ut till lÀrare som undervisar i Àmnet idrott och hÀlsa som var pÄ plats under besöken.Resultatet visade att eleverna hade synpunkter pÄ lektionsinnehÄllet dÀr hÀlften av eleverna ansÄg att lektionerna var trÄkiga som deras största orsak till icke-deltagande.

3 % av befolkningen har sÄ stora koncentrationssvÄrigheter eller stunder med förlorad kontroll att det benÀmns som en funktionsnedsÀttning ? ADHD. I dagens skola Àr det allt vanligare med elever som har problematik och olika diagnoser. Om en elev pÄ grund av t.ex. ADHD har svÄrigheter förvÀntas samhÀllet stÀlla upp med extra insatser.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur lÀrare arbetar med bedömning av elevers kunskaper i matematik. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer. Sammantaget har tio lÀrare som undervisar i Är sex frÄn fyra olika kommuner i Mellansverige deltagit i studien. Resultatet visar att de sÀtt som i huvudsak anvÀnds för att bedöma elevers kunskaper Àr skriftliga diagnoser, muntlig bedömning samt att lÀrare bedömer med hjÀlp av kÀnsla som de skapar för elevernas kunskaper. Diagnoserna anvÀnds frÀmst efter avslutat avsnitt för att kontrollera att mÄlen med undervisningen har nÄtts.

Studien syftade till att analysera f?rh?llandet mellan grundskole- och gymnasiel?rares anv?ndning av artificiell intelligens (AI) och deras veckovisa administrativa tidsallokering, samt vilken betydelse en utbildning i AI hade f?r detta samband. Tidigare studier gav inga tydliga svar p? om AI har potential att p?verka l?rares administrativa tids?tg?ng p? ett positivt s?tt. Sambandet unders?ktes genom att anv?nda tv?rsnittsdata inh?mtad via en enk?tunders?kning besvarad av l?rare i en svensk kommun och resultatet analyserades med hj?lp av minsta kvadratmetoden (OLS).

In this master thesis we suggest a recreational directed forest management plan for the Skedalaskogen. The forest is situated 10 kilometres east of the city of Halmstad and is owned by the municipality. We have in literature and in research investigated what people like and want in the forest, how to manage the forest for recreation according to for example tree species, mixtures and density. We tried to adapt the forestry methods more to recreational thinking. We have also looked at issues like what is rare and not rare in this part of the country according to nature and forest, where people live and which connection they have to the Skedalaskogen. The Skedalaskogen is a quite big area, totally 830 hectares. The area have about 100 000 visitors a year.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilken syn fem gymnasielÀrare i svenska har pÄ motivation och vad de gör för att skapa motivation hos sina elever. Detta stÀlls sedan i relation till ledarskap och kunskapssyn för att se om det finns ett samband mellan dessa och hur lÀraren motiverar eleven. Inledningsvis ger arbetet en översikt av tidigare forskning av motivation samt motivation i relation till kunskapssyn och ledarskap. Kvalitativa intervjuer anvÀndes för att uppnÄ syftet. Resultatet presenterar hur respondenterna anser att de motiverar sina elever. Samtliga nÀmner verklighetsförankring, intresse och relationsskapande. Resultatet tyder Àven pÄ en relation mellan hur respondenten ser pÄ motivation med dess kunskapssyn och ledarskap..

De senaste Ären har skett en stor förÀndring kring bÄde synen pÄ och tillgÄng till modern teknik (informations- och kommunikations teknologi, IKT) i utbildningsmiljön. Detta Àr en naturlig utveckling. Skolan ska Äterspegla samhÀllet och eleverna ska sjÀlvklart lÀra sig bÄde om och med datorer. Formellt sett Àr det rektorn pÄ en skola som ska se till att det finns tillgÄng till datorer i klassrummen. För att kunna ta sitt ansvar som pedagogisk ledare, bör rektorn ha en uppfattning om vad datorn (eller det digitala verktyget) ska anvÀndas till.I den hÀr studien intervjuas fyra rektorer utifrÄn frÄgestÀllningen hur de tÀnker kring sambandet mellan sitt eget ledarskap, IKT och SO-undervisning.

SammanfattningStudien syfte Àr att undersöka hur en elev som har haft stödinsatser frÄn socialtjÀnsten har upplevt sin skolgÄng. UtifrÄn mitt syfte har jag utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Hur beskriver informanten de omstÀndigheter/faktorer som har pÄverkat hennes sjÀlvbild/lÀrandeidentitet i skolÄldern? Vilken bild av skolan som en plats för lÀrande/social arena trÀder fram i elevens berÀttelse och vad blir dess eventuella betydelse för utformningen av en pedagogisk praktik?Studiens teoretiska ansats Àr socialkonstruktionism och stÀmplingsteori. Genom den teoretiska ansatsen har jag kunnat undersöka hur en mÀnniska formar sin identitet och sjÀlvbild i förhÄllande till samhÀllet och i relationer med andra mÀnniskor.Som metod anvÀndes livshistorieintervjun eftersom jag ville ta del av vad en elev har för nÄgon förstÄelse av sig sjÀlv och den sociala vÀrld den lever i. Elevens berÀttande har varit i fokus, men berÀttelsen kan ocksÄ ses som samproducerad eftersom den har vÀxt fram i dialog mellan mig som intervjuare och min informant.Mitt resultat visar att relationer med lÀrare, andra vuxna i skolan och klasskamrater spelar stor roll för hur en elev i samhÀllsvÄrd formar sin identitet och sin bild av sig sjÀlv bÄde i sociala situationer och i den pedagogiska praktiken.

Att kunna lÀsa Àr avgörande för att bli en aktiv samhÀllsmedborgare. Enligt PISA-undersökningen frÄn 2009 nÄr var femte elev inte upp till kraven i lÀsförstÄelse och denna andel Àr Ànnu högre för elever med annat modersmÄl Àn svenska. Syftet med denna litteraturstudie Àr att identifiera betydelsefulla faktorer för att andrasprÄkselever i förskoleklass och Ärskurs 1-3 ska utveckla sin lÀsförmÄga pÄ andrasprÄket svenska. Den frÄgestÀllning som studien tar sin utgÄngspunkt i och som besvaras i resultatet Àr:Vilka faktorer Àr betydelsefulla för att andrasprÄkselever i förskoleklass och Ärskurs 1-3 ska utveckla sin lÀsförmÄga pÄ andrasprÄket svenska?För att finna relevant material har ett antal kriterier faststÀllts och ett urval har gjorts.