Samverkan med förÀldrar kring barns lÀsutveckling sker nÀstan uteslutande genom lÀslÀxor. Studien syftar till att undersöka lÀrares uppfattningar om förÀldrars medverkan i lÀsundervisningen samt analysera vilka faktorer som pÄverkar den betydelse förÀldrar kan fÄ för sitt barns lÀsutveckling.Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnds ett sociokulturellt perspektiv dÀr en interaktionistisk syn pÄ lÀrande och utveckling Àr grundlÀggande faktorer. En god lÀsutveckling förutsÀtter ett dialogiskt möte mellan en elev och en mer kompetent vuxen, ex. en lÀrare eller en förÀlder. Studien Àr kvalitativ och har lÀrarintervjuer som empirisk grund.

Syfte: I en kommun i mellersta Sverige genomfördes en inkludering i klass frÄn sÀrskola till grundskola i högstadiet. Denna studie syftar till att fÄ kunskap om hur elever och lÀrare upplevde inkluderingen under ett lÀsÄr. UtifrÄn syftet Àr frÄgestÀllningarna formulerade som berör respondenternas uppfattningar av inkluderingen.Teori: Studien har en övergripande sociokulturell ansats som Àr inriktad pÄ att se hur eleverna formar sitt lÀrande och sociala samspel genom interagerande mellan elev och elev samt elev och lÀrare. Studien pekar ocksÄ pÄ vikten av kommunikation vid samspel i grupp. Dessutom beskrivs i bakgrunden framvÀxten av specialpedagogiken i Sverige liksom sÀrskolans framvÀxt.

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

LÀsförstÄelse Àr ett aktuellt Àmne i skolan. Det finns mÄnga olika teorier kring lÀsförstÄelse och hur det skall individanpassas efter varje elevs förutsÀttningar och behov. Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi arbetat med metoden En lÀsande klass vilket har vÀckt vÄr nyfikenhet och dÀrför har vi valt att fördjupa vÄra kunskaper kring metoden i vÄrt examensarbete. Syftet med vÄrt arbete Àr skapa en djupare förstÄelse för hur pedagoger inom SamhÀllsorienterade Àmnen kan arbeta med metoden: En lÀsande klass. VÄra frÄgestÀllningar Àr: ? PÄ vilket sÀtt kan pedagoger lÀra ut olika begrepp inom de SamhÀllsorienterade Àmnena genom metoden En lÀsande klass? ? Hur fungerar En lÀsande klass utifrÄn teoretiska begrepp som flerstÀmmigt klassrum och sociokulturellt lÀrande? Den sociokulturella teorin genomlyste alla tre nivÄgrupperingar.

Detta examensarbete Àr en studie om gymnasieelevers varierande förkunskaper i Àmnet Dansteknik 1. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med danslÀrare som undervisar i detta Àmne pÄ estetiska gymnasiet och gymnasieelever som gÄr inriktning dans och har Dansteknik pÄ schemat. Studien innefattar Àven observationer som gjorts pÄ danstekniklektioner under min verksamhets förlagda utbildning VFU. Litteraturen förtydligar betydelsen av att alla elever ska fÄ möjlighet att utvecklas utifrÄn sina egna behov och förutsÀttningar. Det som lyfts fram Àr betydelsen av en bra dialog mellan lÀrare och elev samt ett varierat pedagogiskt arbetssÀtt.

Bakgrund: Antalet fall med demenssjukdom ökar dÄ medelÄldern ökar. Sjukdomen har ett smygande förlopp och Àr pÄfrestande för hela familjen. Ofta blir den demensdrabbade tvungen att flytta till ett boende. Syfte: Syftet med studien var att belysa vad som bidrar till en god relation mellan anhöriga till och vÄrdare av demensdrabbade, som bor pÄ boende. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats gjordes.

Utvecklingssamtal, Àr det ett samtal eller ett betygsreferat? Upplevs utvecklingssamtalen olika av elever och lÀrare? Syftet med min studie var att ta reda pÄ hur elever och lÀrare upplever sina utvecklingssamtal. Genom att anvÀnda kvalitativ intervjuform gavs jag dÄ möjligheten att försöka förstÄ bÄde elevernas och lÀrarnas syn pÄ utvecklingssamtal. Av studien framgÄr att mÄnga av de intervjuade eleverna ansÄg att de ville ha fler men kortare utvecklingssamtal. Eleverna och lÀrarna delade synpunkten att en bra relation Àr grunden för ett utvecklande utvecklingssamtal och att utvecklingssamtalet inte bara Àr ett betygsreferat.

ABSTRAKT Milic Pavlovic, Ljiljana (2012). Skype i hem och skolmiljö. En fallstudie om Skypekommunikation mellan ett barn med Downs syndrom och hans familjemedlemmar. (Skype at home and in school environment. A case study of the communication between a child with Down syndrome and his family members); Skolutveckling och ledarskap; Specialpedagogik; LÀrarutbildningen; Malmö Högskola Syftet med studien Àr att beskriva, analysera och tolka kommunikation via Skype mellan en elev i trÀningsskola och hans familjemedlemmar nÀr eleven anvÀnder bÄde verbalt sprÄk och tecken som stöd.

Bakgrund: FÄ ett prematurt barn kan vara en oförutsedd hÀndelse. Den första kontakten mellan förÀldrar och barn var ett viktigt moment för barnets utveckling. NÀr prematura barn kommer till neonatalavdelningen och lÀggs i en kuvös kan kontakt och nÀrhet mellan barn och förÀldrar störas. Syfte: Belysa förÀldrars upplevelser av nÀrhet i relation till sitt prematura barn. Metod: En litteraturstudie pÄ artiklarna som Àr genomförda med kvalitativ ansats.

Syftet med vÄrt arbete var att jÀmföra boksamtal i undervisningen i svenska och svenska som andrasprÄk. Detta innebar att vi undersökte skillnader och likheter mellan lÀrarnas arbetssÀtt under boksamtalen i de olika grupperingarna, samt likheter och skillnader i de olika elevgruppernas sprÄkliga kompetens, metasprÄkliga medvetenhet och deras förmÄga till interaktion. För att uppnÄ vÄrt syfte och besvara vÄra frÄgestÀllningar utförde vi elev- och lÀrarobservationer samt elev- och lÀrarintervjuer. Resultatet frÄn undersökningen gÀllande elevernas interaktionsförmÄga visade pÄ stora likheter mellan de olika grupperna, medan de största skillnaderna förelÄg inom sprÄklig kompetens och metasprÄklig medvetenhet. NÀr det gÀllde likheter i arbetssÀttet var dessa litteraturval och att lÀrarna utgick frÄn elevernas personliga lÀsupplevelser samt att de försökte tillvarata elevernas tankar och Äsikter.

Följande empiriska studie har som syfte att ta reda pÄ hur grundsÀrskolelÀrare anvÀnder sig av betyg i sitt arbete, vad dessa enligt lÀrarna har för relevans för eleverna samt om de anser att betygen Àr en exkluderande faktor ute i samhÀllet. Studien bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med fem grundsÀrskolelÀrare. Av intervjuerna framgick det att inte alla lÀrare anvÀnder sig av kursplanen i sitt vardagliga arbete och att eleverna, enligt lÀrarna, sÀllan ser en koppling mellan betygsgrundande mÄl och skolarbete. Vidare uppges oro över att i framtiden inte kunna sÀtta betyg utifrÄn elevens egna förutsÀttningar och att inskrivningen av en elev i sÀrskolan har livslÄnga konsekvenser oavsett vilka betyg en elev kan uppnÄ. En slutsats av studien Àr att betygen frÄn grundsÀrskolan endast Àr till för eleven och lÀraren vid det tillfÀllet de ges eftersom betygen inte anvÀnds för ansökning till vidare utbildning och/eller arbete.

Syftet med examensarbetet Àr att förvÀrva kunskap och förstÄelse för elever med specifika matematiksvÄrigheter som ska ligga till grund för vÄrt kommande yrke som matematiklÀrare. Vi avser att undersöka hur elever med specifika matematiksvÄrigheter identifieras samt hur elevens vardag pÄverkas. För att uppnÄ detta har vi gjort en fallstudie av en elev med specifika matematiksvÄrigheter. Vi har studerat relevant litteratur i Àmnet, utfört kvalitativa intervjuer samt observerat eleven i en specialpedagogisk miljö. Resultatet visade att eleven uppvisar en hel del tecken som innefattas av specifika matematiksvÄrigheter.

Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka hur sko?nlitteraturla?sning kan legitimeras i grundskolans tidiga a?r. Litteraturgenomga?ngen fokuserar pa? forskning kring vilken nytta som sko?nlitteraturla?sning kan tillskrivas i ett bredare perspektiv samt hur litteraturundervisning i skolan kan bedrivas. Underso?kningen har genomfo?rts med hja?lp av kvalitativa intervjuer av pedagoger verksamma i a?rskurs F-3 ? tva? la?rare och tva? skolbibliotekarier ? och tre elever i a?rskurs 2, samt en textanalys av styrdokumenten fo?r F-3.

En god hÀlsa i barndomen ger förutsÀttningar för en god hÀlsa som vuxen. Skolans organisation och miljö skapar unika möjligheter till hÀlsofrÀmjande arbete riktat mot barn. Skolsköterskan spelar en viktig roll genom de hÀlsobesök som genomförs regelbundet under skolgÄngen. Möten med elever i olika Äldrar stÀller dÀrför krav pÄ skolsköterskans förmÄga att kommunicera och förmedla hÀlsobudskap. Som teoretisk ram för studien anvÀnds Health Promotion Model.

Syftet med studien var att belysa hur alternativa verktyg anvÀnds i undervisningen för att frÀmja lÀrandet för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att svara pÄ detta har frÄgestÀllningar formulerats som Àr anpassade efter lÀrar- och elev perspektiv. FrÄgestÀllningarna belyser hur klasslÀrare och specialpedagoger arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter, hur elever och lÀrare upplever att de alternativa verktygen pÄverkar undervisningen nÀr det kommer till ökad mÄluppfyllelse, pÄ vilket sÀtt elever anvÀnder de alternativa verktygen som finns tillgÀngliga i undervisningen och slutligen hur de alternativa verktygen implementeras i undervisningen. För att samla in datamaterial har kvalitativa metoder i form av observationer och intervjuer anvÀnts. Resultaten i denna studie visar pÄ att alternativa verktyg underlÀttar och skapar tillgÀnglighet i undervisningen samt motiverar elever till ett fortsatt lÀrande..