Bakgrund: FÄ ett prematurt barn kan vara en oförutsedd hÀndelse. Den första kontakten mellan förÀldrar och barn var ett viktigt moment för barnets utveckling. NÀr prematura barn kommer till neonatalavdelningen och lÀggs i en kuvös kan kontakt och nÀrhet mellan barn och förÀldrar störas. Syfte: Belysa förÀldrars upplevelser av nÀrhet i relation till sitt prematura barn. Metod: En litteraturstudie pÄ artiklarna som Àr genomförda med kvalitativ ansats.

Syftet med vÄrt arbete var att jÀmföra boksamtal i undervisningen i svenska och svenska som andrasprÄk. Detta innebar att vi undersökte skillnader och likheter mellan lÀrarnas arbetssÀtt under boksamtalen i de olika grupperingarna, samt likheter och skillnader i de olika elevgruppernas sprÄkliga kompetens, metasprÄkliga medvetenhet och deras förmÄga till interaktion. För att uppnÄ vÄrt syfte och besvara vÄra frÄgestÀllningar utförde vi elev- och lÀrarobservationer samt elev- och lÀrarintervjuer. Resultatet frÄn undersökningen gÀllande elevernas interaktionsförmÄga visade pÄ stora likheter mellan de olika grupperna, medan de största skillnaderna förelÄg inom sprÄklig kompetens och metasprÄklig medvetenhet. NÀr det gÀllde likheter i arbetssÀttet var dessa litteraturval och att lÀrarna utgick frÄn elevernas personliga lÀsupplevelser samt att de försökte tillvarata elevernas tankar och Äsikter.

Följande empiriska studie har som syfte att ta reda pÄ hur grundsÀrskolelÀrare anvÀnder sig av betyg i sitt arbete, vad dessa enligt lÀrarna har för relevans för eleverna samt om de anser att betygen Àr en exkluderande faktor ute i samhÀllet. Studien bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med fem grundsÀrskolelÀrare. Av intervjuerna framgick det att inte alla lÀrare anvÀnder sig av kursplanen i sitt vardagliga arbete och att eleverna, enligt lÀrarna, sÀllan ser en koppling mellan betygsgrundande mÄl och skolarbete. Vidare uppges oro över att i framtiden inte kunna sÀtta betyg utifrÄn elevens egna förutsÀttningar och att inskrivningen av en elev i sÀrskolan har livslÄnga konsekvenser oavsett vilka betyg en elev kan uppnÄ. En slutsats av studien Àr att betygen frÄn grundsÀrskolan endast Àr till för eleven och lÀraren vid det tillfÀllet de ges eftersom betygen inte anvÀnds för ansökning till vidare utbildning och/eller arbete.

Syftet med examensarbetet Àr att förvÀrva kunskap och förstÄelse för elever med specifika matematiksvÄrigheter som ska ligga till grund för vÄrt kommande yrke som matematiklÀrare. Vi avser att undersöka hur elever med specifika matematiksvÄrigheter identifieras samt hur elevens vardag pÄverkas. För att uppnÄ detta har vi gjort en fallstudie av en elev med specifika matematiksvÄrigheter. Vi har studerat relevant litteratur i Àmnet, utfört kvalitativa intervjuer samt observerat eleven i en specialpedagogisk miljö. Resultatet visade att eleven uppvisar en hel del tecken som innefattas av specifika matematiksvÄrigheter.

En god hÀlsa i barndomen ger förutsÀttningar för en god hÀlsa som vuxen. Skolans organisation och miljö skapar unika möjligheter till hÀlsofrÀmjande arbete riktat mot barn. Skolsköterskan spelar en viktig roll genom de hÀlsobesök som genomförs regelbundet under skolgÄngen. Möten med elever i olika Äldrar stÀller dÀrför krav pÄ skolsköterskans förmÄga att kommunicera och förmedla hÀlsobudskap. Som teoretisk ram för studien anvÀnds Health Promotion Model.

Syftet med studien var att belysa hur alternativa verktyg anvÀnds i undervisningen för att frÀmja lÀrandet för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att svara pÄ detta har frÄgestÀllningar formulerats som Àr anpassade efter lÀrar- och elev perspektiv. FrÄgestÀllningarna belyser hur klasslÀrare och specialpedagoger arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter, hur elever och lÀrare upplever att de alternativa verktygen pÄverkar undervisningen nÀr det kommer till ökad mÄluppfyllelse, pÄ vilket sÀtt elever anvÀnder de alternativa verktygen som finns tillgÀngliga i undervisningen och slutligen hur de alternativa verktygen implementeras i undervisningen. För att samla in datamaterial har kvalitativa metoder i form av observationer och intervjuer anvÀnts. Resultaten i denna studie visar pÄ att alternativa verktyg underlÀttar och skapar tillgÀnglighet i undervisningen samt motiverar elever till ett fortsatt lÀrande..

En studie om inlÀrning i en hörselintegrerad miljö och vilka vinster det kan ge en normalhörande elev i en sÄdan situation..

I Sverige finns en skollag som ska garantera alla elever likva?rdig utbildning oavsett social bakgrund men a?nda? pa?visar statistik fra?n Skolverket att utbildningsniva?n verkar ga? i arv. Detta bekra?ftas a?ven i tidigare studier av Mikael Palme som visade att elever fra?n den o?vre medelklassen, vars fo?ra?ldrar hade eftergymnasial utbildning, hade blivit utrustade med kunskaper i hemmiljo?n som sedan premierades i skolan, vilket ledde till att de bland annat uppfattades som bega?vade av la?rare. Studien syftar till att studera om vilka faktorer som pa?verkar elevers skolprestationer och pa? vilket sa?tt fo?ra?ldrars utbildningsniva? inverkar pa? elevers betyg. Vidare syftar underso?kningen till att fa? en uppfattning om elevers syn pa? utbildning och hur de ta?nker kring sin skolga?ng.

MÄnga Àr de forskare som har Àgnat sig Ät problem med kulturmöten. Det har skrivits ett antal avhandlingar i Àmnet kulturmöten i skolan idag. FrÀmst har dÄ invandrarnas kultur och religion kartlagts. Vad den svenska skolan gör för att bemöta t.ex. en muslimsk eller hinduisk elev, med deras respektive önskningar och behov, pÄ bÀsta sÀtt.

The aim of this study is to examine how the induction period for newly employed upper secondary school teachers is implemented in practice, in relation to the Swedish Education Act and the National Agency for Education?s general guidelines. Although this induction period has been legally mandated since 2010, both previous research and current statistics indicate significant shortcomings or wide variation in its practical execution. The study is based on a qualitative interview study involving 13 school leaders. The interview responses were analyzed using three complementary theoretical frameworks: Lipsky?s theory of street-level bureaucracy, Meyer and Rowan?s concept of decoupling, and Schein?s model of organizational culture.

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ vilka arbetssÀtt och verktyg som klasslÀrare kan anvÀnda i sin undervisning nÀr de arbetar med elever med sprÄkstörning pÄ ett inkluderande sÀtt. VÄr intention Àr att pedagoger kan ta del av denna studie och dÀrmed skapa en medvetenhet om hur man kan lÀgga upp sin undervisning nÀr man arbetar med elever med sprÄkstörning. SprÄkstörning handlar om att eleven inte kan tillgodose sig lingvistisk kunskap (McCauley, 2003). Elever med sprÄkstörning kan ha problem med olika sprÄkliga omrÄden som fonologi, grammatik, semantik och pragmatik, men i olika omfattningar (Nettelbladt & Salameh, 2008). I denna uppsats anvÀnds ordet sprÄkbarn nÀr vi talar om en elev som har blivit diagnostiserad med sprÄkstörning. Denna studie utgÄr frÄn ett relationellt synsÀtt. Von Wright beskriver det med att det unika, utvecklingen, sker i samspel mellan individer.

Bakgrund: FÄ ett prematurt barn kan vara en oförutsedd hÀndelse. Den första kontakten mellan förÀldrar och barn var ett viktigt moment för barnets utveckling. NÀr prematura barn kommer till neonatalavdelningen och lÀggs i en kuvös kan kontakt och nÀrhet mellan barn och förÀldrar störas. Syfte: Belysa förÀldrars upplevelser av nÀrhet i relation till sitt prematura barn. Metod: En litteraturstudie pÄ artiklarna som Àr genomförda med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Antalet fall med demenssjukdom ökar dÄ medelÄldern ökar. Sjukdomen har ett smygande förlopp och Àr pÄfrestande för hela familjen. Ofta blir den demensdrabbade tvungen att flytta till ett boende. Syfte: Syftet med studien var att belysa vad som bidrar till en god relation mellan anhöriga till och vÄrdare av demensdrabbade, som bor pÄ boende. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats gjordes.

Studien handlar om demokrati och delaktighet i grundskolans tidigare Är. Syftet Àr att se hur lÀrare och elever samspelar i samband med verbala arbetsformer. Hur ser lÀrarens roll ut i samband med verbala arbetsformer i klassrummet? Hur ser elevers kommunikationsutrymme ut i klassrummet? Vilka kommer till tals? Finns det nÄgon könsordning? FrÄgestÀllningarna som styr uppsatsen, innebÀr att genus sÄvÀl som en demokratisyn genomsyrar hela studien. Undersökningen tar plats i en skola, i en förort till en större stad, dÀr alla elever tenderar att ha liknande social och ekonomisk bakgrund.

Studien om tiden för varje elev lyfter upp problematiken med stora barngrupper och synliggör nÄgra tillvÀgagÄngssÀtt att arbeta mot problematiken. I Teoridelen fokuseras pÄ begreppet barnperspektiv vilket Àr relativt nytt och innefattar att man utgÄr frÄn barnet, dess frigörelse och individualisering. HÀr Àr det viktigt att vi kan se barnet ur barnets synvinkel "att se barnet, samtala och lyssna, ta reda pÄ och försöka förstÄ"( Ihrskog, :2006:44). Syftet med min undersökning Àr att fÄ en bÀttre kunskap och förstÄelse om hur dialog och delaktighet frÀmjas i fritidshemmen samt att fÄ reda pÄ fritidspedagogers sÀtt att arbeta med att se varje elev utifrÄn de förutsÀttningar eleven har. TvÄ pedagoger frÄn tvÄ olika skolor med olika stora barngrupper intervjuas.