I carried out six interviews in a "resource-school". The pupils were between ten and fifteen years old and they were all boys with a conduct disorder. The purpose of my study was to find out how the pupils experience school and with that starting point I wanted to contribute to the understanding and the importance of the "resource-school" for the pupils' development. My main questions have been to investigate what the pupils recall from their earlier schools, what they consider to be the difference between their current school and earlier schools, why do they attend this school, do they see it like a punishment or a possibility and how do they see their future.One conclusion I got to in my study was the pupils' relation to the staff. Here they found reliable grown ups with whom they created a positive relation to, which gave them better possiblities to develop and grow stronger.

Skolan befinner sig i en kontext dÀr diskussioner om inkludering, exkludering, normalitet och avvikelse stÀndigt aktualiseras. FrÄgor som pÄ ett eller annat sÀtt försÀtter eleverna ofrivilligt i ett inom eller utanförskap. Uppsatsen syftar dÀrför till att undersöka hur normalitet och avvikelse skapas och förstÄs av olika skolaktörer pÄ en skola, och dÄ genom empiriska undersökningar av olika skolaktörers förstÄelse av fenomenet inlÀrningssvÄrigheter hos elev. Undersökningens metod Àr kvalitativ och bygger pÄ det material som framstÀllts genom intervjuer av fyra olika skolaktörer inom samma skola. Materialet har sedan analyserats tematiskt och utifrÄn teoretiska perspektiv som normkritik och makt skapat en vidare förstÄelse för fenomenet inlÀrningssvÄrigheter hos elev.Resultatet visar att förstÄelsen av skolans idag strÀvan att inkludera kan genom uttrycket ?en skola för alla? tolkas som en prioriterad mÄlsÀttning men i realiteten nÄgot som kanske inte fungerar.

Syftet med studien Àr att med hjÀlp av Vintereks (2006) typologi av individualiseringens olika former och nyansering av dess tvÄ olika utgÄngspunkter belysa hur individualiseringen tar sig uttryck i klassrummet pÄ en gymnasieskola.  Samtidigt undersöks elevperspektivet pÄ detta i syfte att bidra till en djupare förstÄelse av elevernas (objektens) upplevelser.Individualiseringens tillÀmpning undersöks med hjÀlp av (en veckas) observationer som visar att undervisningen karaktÀriseras av en nÀra kontakt mellan lÀrare och elev, en hög andel av interaktion mellan sÄvÀl lÀrare och elev som bland elever, samt höga andelar av variation i metodik.  Sammantaget tyder detta pÄ en individualisering med utgÄngspunkt i individanpassning och speglar vad forskning pekar pÄ Àr god undervisning.  Noterbart Àr att denna utgÄngspunkt för individualisering inte Àr framtrÀdande i Sverige idag dÀr individualisering genom elevens egna val och individuellt arbete dominerar.Elevperspektivet pÄ individualisering och hur det pÄverkar lÀrande studeras med hjÀlp av (sex) halvstrukturerade intervjuer med elever i samma klass som observeras och visar att elever uppfattar variation och interaktion som positivt för lÀrande.  Elever beskriver ocksÄ en nÀra relation med lÀraren som centralt för motivation och lÀrande.  Elevers syn pÄ ansvarstagande och eget val visar att flera anser att en jÀmn fördelning Àr önskvÀrd och att positiva upplevelser av ett ökat inflytande över och ansvar för lÀrande kan vara begrÀnsade till vissa Àmnen.  Resultaten frÄn föreliggande studie visar att eleverna föredrar individualisering genom individanpassning framför individuellt arbete.  Forskning visar att denna utgÄngspunkt för individualisering kan ha positiv pÄverkan pÄ skolans likvÀrdighetsuppdrag vilket hotas idag..

Den skolform som vi har idag hÄller pÄ att förÀndras mÄnga skolor vÀljer att införaEn-till-En projekt. Det innebÀr att varje elev fÄr en egen dator som de alltid skall ha medsig för att anvÀnda i undervisningen. Den hÀr studien har utförts pÄ en skola iVÀstsverige dÀr de precis har infört ett En-till-En projekt. Hur Àndras lÀrandesituationennÀr ny teknik kommer in i skolan och hur kan man integrera Web 2.0 i den nyaskolformen?Syftet med studien var att undersöka hur kommunikationen mellan elev och lÀrare harÀndrats genom införandet av bÀrbara datorer i skolan.

Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i f?rskolans vardag.

Syftet kan beskrivas med följande frÄga: Hur skall mötet mellan en elev med diabetes och skolan genomföras, enligt förÀldrar och lÀrare för att mötet skall bli sÄ optimalt som möjligt för alla inblandade parter? Teori: Pedagogik som behandlar samarbetet mellan hem och skola har anvÀnts. Medicinska studier som beskriver diabetes samt de fysiska, mentala och sociala konsekvenserna av diabetes har ocksÄ utnyttjats. Metod: En kvalitativ ansats och informationsinsamling i form av djupintervjuer har genomförts. Fem förÀldrar och fyra lÀrare till barn med diabetes intervjuades.

Bakgrund: VÄr studie utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet vilket sÀger att barn lÀr sig handlingsmönster, begreppssystem, sprÄk och vÀrderingar i samspel med andra. Samspelet med omvÀrlden spelar stor roll för individens utveckling och inlÀrning. I ett sociokulturellt perspektiv sker lÀrandet genom interaktion och socialt samspel. Inbyggt i oss finns en social drift och dÀrför Àr vi utrustade med en sprÄk- och kommunikationsförmÄga. Vi behöver kommunicera med varandra för att göra oss förstÄdda liksom för att förstÄ andra.

Vi har upplevt att nyanl?nda elevers l?s-och skrivutveckling ?r n?got m?nga pedagoger har sv?rt att f?rh?lla sig till n?r den inte f?ljer den f?rv?ntade normen. Handlar det om en sen andraspr?ksinl?rning eller r?r det sig om andra l?s- och skrivsv?righeter? H?r finns ett behov av f?rdjupade studier f?r att tydligg?ra var sv?righeterna finns och hur de kan uppm?rksammas och finna en l?sning p?. V?r f?rhoppning ?r att studien kan vara till hj?lp f?r pedagoger inom den svenska skolan att bli b?ttre p? att uppt?cka eventuella l?s- och skrivsv?righeter hos nyanl?nda elever.

Denna studie genomf?rde intervjuer p? f?rskolor i tre arbetslag som inneh?ll flera olika yrkeskategorier. Fenomenet som unders?ktes var olika yrkeskategoriers varierande uppfattningar av delaktighet och ansvarsf?rdelning f?r planering samt genomf?rande av undervisning. Fr?gest?llningarna som besvarades var f?ljande: Hur uppfattar arbetslaget delaktighet i planering och genomf?rande av undervisning? Hur uppfattar arbetslaget att ansvarsf?rdelning b?r vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Hur vill yrkeskategorierna i arbetslaget att ansvarsf?rdelningen ska vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Detta fenomen har unders?kts genom en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur nyanlÀnda elever inkluderas frÄn internationell klass till ordinarie undervisning samt pÄ vilka grunder pedagoger tar besluten pÄ. För att nÄ fram till ett resultat har samtalsintervjuer gjorts pÄ en skola i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studiens frÄgestÀllningar handlar om inkluderingsfasen och vad pedagogen grundar sina beslut pÄ gÀllande nÀr en elev i internationell klass Àr redo att inkluderas i ordinarie klass. Resultat visar att skolan dÀr samtalsintervjuer gjordes inte har nÄgot grundlÀggande bedömning- och kartlÀggningsmaterial förutom i Àmnet svenska. Det visade sig Àven att varje nyanlÀnd elev bedöms av en annan verksamhet i kommunen innan eleven anlÀnder till den internationella klassen.

Denna studie har undersökt hur pedagoger i skolan anvÀnder sig av fysisk aktivitet som pedagogiskt hjÀlpmedel i undervisningen för elever med ADHD. Studien belyser Àven problematik kring medicinering för diagnostiserade barn, skillnader mellan pojkar och flickor med ADHD, samt vad som skiljer pedagogiska tillÀmpningar i yngre och Àldre Äldrar. Detta Àr en kvalitativ studie dÀr fem lÀrare intervjuats, samtliga frÄn sydöstra Sverige. Resultatet visar att samtliga pedagoger anser sig ha bristande kunskap gÀllande elever med funktionsnedsÀttning, men delgav Àven att de i olika utstrÀckning anvÀnder sig av fysisk aktivitet som pedagogiskt hjÀlpmedel för eleverna, vilket ansÄgs i mÄnga fall pÄverka elevens skolsituation positivt. Vidare ansÄg samtliga lÀrare att relationen mellan dem och varje enskild elev var mycket viktig, de belyste i flera fall det viktiga i att se varje elev som en egen individ och ha förstÄelse för att alla fungerar olika..

Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.

VÄrt utvecklingsarbete handlade om att medvetandegöra eleverna, i en samhÀllsvetenskaplig klass i Ärskurs tvÄ i gymnasiet, om att individerna har olika inlÀrningsstilar, enligt forskarna Rita & Ken Dunn. Syftet var att undersöka om medvetenheten om dominerande inlÀrningsstil för varje elev och om deras arbete enligt medföljande studietips resulterade i ökat intresse, uppmÀrksamhet och koncentration vid inlÀrning av nytt och svÄrt material. Metoden som anvÀndes var en enkÀt för varje elev som visade respektive elevs dominerande inlÀrningsstil. Eleverna följde sedan under Ätta veckor en handlingsplan med studietips för varje elev, och dÀrefter intervjuades eleverna för att se om de följt studietipsen. Ur vÄrt material kan man inte dra sÀkra slutsatser.

Local history collections are fairly common among the Swedish public libraries and these collections often contain older or rare material. There are no national policies concerning the preservation of rare books at the public libraries, and the librarians of public libraries may lack that knowledge. The aim of this study is to examine librarians? attitudes toward their libraries? local history collections. We interviewed five librarians in the county of VÀstra Götaland and also made a small observation study of their local history collections.

Syftet med den hÀr kandidatuppsatsen har varit att studera vilken legal status tentamen och tentamensvar samt elev- och studentbetyg har i svensk rÀttstillÀmpning med hjÀlp av frÄgorna Àr tentamen och tentamensvar allmÀnna handlingar samt Àr elev- och studentbetyg allmÀnna handlingar? I uppsatsen har den traditionella juridiska metoden tillÀmpats. Utredningen visar att tentamen samt tentamensvaren av KammarrÀtten i Stockholm definierats som offentliga allmÀnna handlingar först efter att tentamen slutförts, eftersom de omfattas av provsekretess. Av de rÀttsfall som redovisats i uppsatsen kan konstateras att betygsdokument de facto Àr allmÀnna handlingar. För friskolor gÀller dock att betygen blir allmÀnna handlingar först nÀr betygen nÄr kommunen..