Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

In school, pupils learn to critically relate to sources of various texts. In the course of time they also learn how to make references and cite properly. Yet, alarming reports show increasing cheating and plagiarism in colleges and universities. Plagiarism prevention services are used today in Swedish high schools. We are questioning how this relates to the sociocultural perspective and curriculum view of imitation as a natural part of the learning process, communication and language.Material from depth interviews, with four teachers in the school subject Swedish about their theoretical and practical approach to students' writing process and writing development are used to deal with the issues of this thesis.

Elever i musikklasser med ko?rinriktning i grundskolan inga?r i en lokalt situerad musikkultur som a?r formad av traditioner med ro?tter i fo?rra seklets fo?rsta ha?lft. I denna tradition har konventioner om sa?ng med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa vilket stöd skolan ger till elever med ADHD-diagnos för att frÀmja deras skolsituation. Vilka pedagogiska strategier anvÀnder man sig av i skolan för att hjÀlpa dessa elever? I vÄr litteraturstudie har vi studerat litteratur, samt sökt i olika databaser efter forskning, som berör vÄrt Àmne. Resultaten visar att relationen mellan lÀrare och elev Àr viktig, dÀr pedagogens röstanvÀndning spelar in. RÀtt ord och rÀtt ton kan vara betydelsefullt för att behÄlla en god relation mellan lÀrare och elev och pÄ sÄ vis undvika negativa konfrontationer och diskussioner.

Denna studie har undersökt hur pedagoger i skolan anvÀnder sig av fysisk aktivitet som pedagogiskt hjÀlpmedel i undervisningen för elever med ADHD. Studien belyser Àven problematik kring medicinering för diagnostiserade barn, skillnader mellan pojkar och flickor med ADHD, samt vad som skiljer pedagogiska tillÀmpningar i yngre och Àldre Äldrar. Detta Àr en kvalitativ studie dÀr fem lÀrare intervjuats, samtliga frÄn sydöstra Sverige. Resultatet visar att samtliga pedagoger anser sig ha bristande kunskap gÀllande elever med funktionsnedsÀttning, men delgav Àven att de i olika utstrÀckning anvÀnder sig av fysisk aktivitet som pedagogiskt hjÀlpmedel för eleverna, vilket ansÄgs i mÄnga fall pÄverka elevens skolsituation positivt. Vidare ansÄg samtliga lÀrare att relationen mellan dem och varje enskild elev var mycket viktig, de belyste i flera fall det viktiga i att se varje elev som en egen individ och ha förstÄelse för att alla fungerar olika..

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

ScenskrÀck ? en stÀndig kamp mellan kropp och sinne. Denna studie berör en företeelse som kan komma att uppstÄ hos varje individ genom olika framtrÀdanden pÄ scen, nÀmligen scenskrÀck. Genom en kvantitativ undersökning har jag försökt fÄ svar pÄ hur elever kan komma att uppleva detta pÄ en scen eller annat offentligt framtrÀdande och svaren skiljer sig anmÀrkningsvÀrt ifrÄn elev till elev. 23 elever i Ärskurs 9 har fÄtt besvara en enkÀt och som sedan i kombination med tidigare litteratur och forskning lett fram till mitt resultat.

Denna klassrumsstudie fokuserar hur matematiklÀrare lyssnar pÄ sina elever. TvÄ olika lÀrares lyss­nande har observerats i klassrummet. Interaktioner i klassrummet har spelats in, transkriberats och analyserats med fokus pÄ lÀrares lyssnande i en fenomenografisk ansats. Ambitionen Àr att försöka karaktÀrisera lÀrares lyssnande. Ett lyssnande ramverk som utformats av Davis (1997) och Yackel et al.

Samer m?ter dagligen f?rdomar och okunskap vilket ?r n?got som kan f?rebyggas om samh?llet och skolan inkluderar kunskap om dem och f?rmedlar samiska perspektiv i undervisningen. Denna studie vill med en postkolonial teori och en diskursanalys utifr?n Foucault och Denscombe unders?ka om och hur olika l?romedel f?r ?mnet religionskunskap behandlar samisk religion. Syftet med studien ?r ocks? att unders?ka om koloniala m?nster kan urskiljas i l?romedel f?r religionskunskap och hur f?ruts?ttningarna ser ut f?r l?rare att undervisa om samisk religion.

Syftet med uppsatsen Àr att genom ett maktkritiskt perspektiv pÄ skolan sominstitution undersöka hur skolan ingÄr i processer som Äterskapar maktordningar isamhÀllet. Vi vill undersöka betygssÀttning i grundskolan som en del avskolinstitutionens makt över elever, dÄ slutbetygen fÄr stor pÄverkan pÄ eleversframtid. Andra delen av vÄrt syfte Àr att undersöka relationen mellan lÀrare ochelev som en möjlig potential i arbetet med att förbÀttra skolans sjunkande resultat.Vi har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med högstadielÀrare ur ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv. Vi kommer att utgÄ frÄn lÀrarnas berÀttelseoch valda teorier för att söka svar pÄ följande frÄgestÀllningar:1. Hur kan vi förstÄ lÀrarnas syn pÄ relationens respektive betygens betydelse förelevers resultat?2.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever som gÄr pÄ gymnasiets nationella program och som har stöd av en elevassistent upplever sin studiesituation.  Studien undersöker vad relationen mellan elev och elevassistent har för betydelse för elevens skolgÄng ur elevens och ur skolans perspektiv.Studien Àr inspirerad av Antonovskys salutogena förhÄllningssÀtt dÀr hÀlsa stÄr i fokus. UtifrÄn sociokulturell teori och relationell pedagogik belyses hur interaktion och relation mellan elev och assistent skapar förutsÀttningar för vÀlmÄende, lÀrande och utveckling. Med hjÀlp av enskilda intervjuer, med stöd av förestÀllningskarta, samlas elevers och elevassistenters upplevelser in. En gruppintervju med specialpedagoger samt dokumentanalys av skolans dokumentation kring de intervjuade eleverna i form av ansökan om elevassistent, ÄtgÀrdsprogram och uppföljande samtal visar skolans bild av elevernas studiesituation.Att vÀlja att tacka ja till stöd av elevassistent Àr en lÄng process för gymnasieeleven. Den kan strÀcka sig över elevens hela första gymnasieÄr, vilket dÄ inkluderar skolans ansökningsprocess.

Syftet med vÄr examensuppsats har varit att undersöka pedagogers förestÀllningar kring kommunikation i ett klassrum dÀr minst en elev lider av hörselnedsÀttning. För att nÄ vÄrt syfte har vi intervjuat 7 pedagoger som arbetar i en sÄdan klass. För att sammanstÀlla vÄr empiri har vi valt att anvÀnda oss av en matris, dÀr vi delade upp intervjustoffet i fyra kategorier, kommunikation, relation, miljöanpassning och hjÀlpmedel. UtifrÄn matrisen analyserade och tolkade vi vÄra respondenters svar utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar. Vi kom slutligen fram till att estetiska uttrycksmedel kan vara lÀmpliga att utgÄ ifrÄn bÄde för den hörselskadade eleven och för de hörande.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka sex gymnasieelevers upplevelser av betydelsen avde relationer de har till sina lÀrare. FrÄgestÀllningen rör relationens vÀrde för eleven och vadsom pÄverkar dess kvalitet. Undersökningen Àr gjord utifrÄn den relationella pedagogikensperspektiv, vilket bland annat innebÀr att relation och undervisning Àr beroende av varandra. I undersökningen anvÀndes intervjuer som metod. Resultatet visar att relationens kvalitet harstor betydelse för de intervjuade eleverna och att faktorer som kommunikation, bemötande,trygghet och motivation Àr faktorer som Àr avgörande i elevernas beskrivningar av relationenskvalitet.

Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.