Denna studie syftar till att unders?ka hur speciall?rare beskriver sitt arbete med estetiska uttryckss?tt i undervisning f?r elever med intellektuell funktionsneds?ttning (IF), samt om och i s? fall hur dessa uttryckss?tt kan st?dja utvecklingen av spr?k, kommunikation, kognition och motoriska f?rm?gor. Vidare syftar studien till att belysa vilka m?jligheter och hinder som speciall?rare uppfattar i detta arbete, samt hur samverkan med annan pedagogisk personal beskrivs.Studien har en kvalitativ ansats och baseras p? intervjuer med speciall?rare. Det empiriska materialet har analyserats med en tematisk analys, med utg?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt ett biopsykosocialt syns?tt.Resultaten visar att estetiska uttryckss?tt i anpassad skola fungerar som ett viktigt pedagogiskt redskap f?r att fr?mja delaktighet och kommunikativt deltagande, s?rskilt f?r elever med begr?nsad verbal f?rm?ga.

Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

I grundskolan skiljer det sig mycket frÄn elev till elev nÀr det gÀller konsten att behÀrska lÀsning. DÄ lÀsning Àr nÄgot som trÀnas genom övning Àr det oftast de som tycker det Àr svÄrt som hÄller sig borta frÄn lÀsandet. DAISY Àr ett format som erbjuder lÀsare att, samtidigt som de lÀser en text, fÄ den upplÀst. Genom att presentera text bÄde visuellt och auditivt kan fokus tas bort frÄn sjÀlva ordavkodningen, vilket Àr det som de flesta i lÀs- och skrivsvÄrigheter har problem med. I detta arbete undersöktes lÀshastighet, lÀsförstÄelse och lÀseffektivitet pÄ 18 Ättondeklassare, varav sju uppvisade olika grader av lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Kontroll och relation Àr tvÄ vanligt förekommande Àmnen som ofta diskuteras och behandlas inom franchisinglitteraturen. Tidigare teori visar att kontroll och övervakning av franchisetagare Àr den mest centrala aspekt för att lyckas bedriva en franchiseorganisation. Samtidigt finns det teori och studier som tyder pÄ att den personliga relationen mellan franchisegivare och franchisetagare Àr avgörande för om franchiseorganisationen kommer att lyckas eller inte. DÄ bÄde kontroll och relation tvÄ Àr viktiga faktorer för att en franchiseorganisation ska kunna fungera stÀller vi oss frÄgan vad som hÀnder om den ena faktorn bedrivs för mycket, kommer den andra faktorn dÄ bli lidande? Vi menar att det existerar en paradox mellan kontroll och relation dÀr exempelvis en bra relation mellan parterna i sin tur innebÀr en reducerad kontroll.

Syftet med denna studie var att lyfta fram lÀrares tankar kring relationsarbete med elever. Dels hur lÀrare arbetade för att skapa goda relationer till elever, men Àven vad som krÀvdes av lÀrare för att goda relationer till elever ska skapas. Undersökningen kommer Àven att synliggöra hur lÀrare fÄtt utveckla sin kunskap inom relationsskapandet men Àven hur lÀrare kan arbeta nÀr de upplevt att det Àr problem med nÄgon relation. Sammanlagt har det gjorts sju intervjuer med lÀrare i grundskolan. LÀrarna arbetade pÄ lÄg- och mellanstadiet.

Detta examensarbete handlar om sorgearbete och sorgereaktioner. Arbetet fokuserar pÄ hur det kan vara att mista en lÀrare och hur man har arbetat kring dennes sjukdom och död. Det handlar ocksÄ om hur en elev har upplevt mötet med skolan under sin sorgetid efter det att hon mist en förÀlder. Jag har velat fÄ kunskap om hur barn upplever sorg och hur man bemöter elever i en sorgereaktion. Jag har förutom litteratur anvÀnt mig av intervjuer för att fÄ kunskap.

Syftet med detta arbete var att försöka skapa interpersonella relationer mellan lÀrare och elever i klassrummet med hjÀlp av relationsstÀrkande övningar. Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ gymnasieskolor i tvÄ olika kommuner. För att dokumentera resultatet anvÀnde vi oss dels av en kvalitativ metod, reflekterande skrivande, dels en kvantitativ metod, enkÀt. Vi lÀrarkandidater anvÀnde reflekterande skrivande medan eleverna besvarade enkÀten. Det var totalt 65 elever fördelade pÄ fyra försöksgrupper som deltog i undersökningen, 47 besvarade enkÀten.

Syftet med undersökningen Àr att genom en kvantitativ enkÀtundersökning belysa relevansen av en föreskriven kanon, samt ett elev- och genusperspektiv pÄ skönlitteratur i skolan. Respondenterna i undersökningen var 70 elever pÄ tre olika gymnasieprogram i Sydsverige. Författarna som Àr nÀmnda i enkÀten, grundar sig i Folkpartiets undersökning (2006) om elevers och lÀrares förslag pÄ en kanonlista. EnkÀtundersökningen demonstrerar att respondenterna har lÀst extremt lite av författarna. Resultatet visar Àven att lÀrarna inte riktigt har följt kursplanen och att eleverna inte har kunskap om kulturarvet.

I grundskolan skiljer det sig mycket frÄn elev till elev nÀr det gÀller konsten att behÀrska lÀsning. DÄ lÀsning Àr nÄgot som trÀnas genom övning Àr det oftast de som tycker det Àr svÄrt som hÄller sig borta frÄn lÀsandet. DAISY Àr ett format som erbjuder lÀsare att, samtidigt som de lÀser en text, fÄ den upplÀst. Genom att presentera text bÄde visuellt och auditivt kan fokus tas bort frÄn sjÀlva ordavkodningen, vilket Àr det som de flesta i lÀs- och skrivsvÄrigheter har problem med. I detta arbete undersöktes lÀshastighet, lÀsförstÄelse och lÀseffektivitet pÄ 18 Ättondeklassare, varav sju uppvisade olika grader av lÀs- och skrivsvÄrigheter.

I detta examensarbete undersöks fem lÀrares uppfattningar om elevers svÄrigheter med innehÄll i mekanik, samt vilka strategier lÀrare uppger att de anvÀnder för att lÀra ut detta innehÄll. För att undersöka detta har intervjuer gjorts med fem lÀrare frÄn samma omrÄde i Sverige. NÄgra generella slutsatser frÄn resultatet kan dÀrför inte göras, dÀremot ges en inblick i vilka svÄrigheter dessa lÀrare uppfattar att elever har och vilka strategier de sÀger sig anvÀnda. Resultatet frÄn detta examensarbete kan vara intressant som ett underlag för vidare forskning och utgöra en inspirationskÀlla för lÀrarstudenter och lÀrare. Det framkommer att lÀrare inte uppfattar att mekanik Àr svÄrt jÀmfört mot andra omrÄden i fysik.

Konventionen om barnets rÀttigheter gör ansprÄk pÄ att vara universell och har ratificerats av majoriteten av vÀrldens stater. I artikel 28 och 29 i konventionen stÄr det att barn har rÀtt till utbildning och att den ska syfta till att lÀra barn om deras rÀttigheter. Dessa artiklar tillsammans med konventionens fyra grundprinciper utgör grunden till denna undersökning.Studien genomförs pÄ en privatskola i Etiopien. Med en kvalitativ etnografisk ansats har jag undersökt hur barns rÀttigheter realiseras i det pedagogiska arbetet pÄ skolan.Studiens teoretiska referensram utgörs av sociokulturell inlÀrningsteori, Harts delaktighetsstege och hegemoni som maktstruktur. Vidare har jag tagit del av forskning inom barns rÀttigheter, delaktighet, relationer, disciplin i skolan och mÄngkultur.I studiens material framkom att relationerna mellan lÀrare ? elev och mellan elev ? elev har en stor betydelse för hur elevernas rÀttigheter realiseras.

Bakgrund: Det Àr ungefÀr 10 % av barnen som bor i Sverige som bevittnar vÄld mot mamman i hemmet. VÄldet försiggÄr i olika familjesammansÀttningar, inom olika socioekonomiska samt psykosociala typer av familjer. Att bevittna vÄld kan leda till att barnen fÄr svÄrt att klara sin skolgÄng och kan Àven ge bÄde psykiska och fysiska symtom. Skolsköterskan Àr en person som alla barn pÄ en skola trÀffar nÄgon gÄng under sina skolÄr och har dÀrför en viktig stödjande roll.Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med barn som bevittnar vÄld mot mamman i hemmet.Metod: I denna studie anvÀndes en induktiv ansats dÀr datamaterialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Datamaterialet bygger pÄ intervjuer som genomfördes med sex skolsköterskor.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framtrÀdde tvÄ kategorier: identifiera utsatt barn samt tar emot och bekrÀftar barnets berÀttelse.Konklusion: Skolsköterskorna försöker skapa en relation mellan sig sjÀlv och barnet sÄ att barnet skall uppleva att de har en personlig relation till skolsköterskan och pÄ sÄ sÀtt ha lÀttare för att söka stöd hos denne och berÀtta om sina erfarenheter..

Syftet med den hÀr studien Àr att göra en fördjupad undersökning om lÀrares uppfattningar och förhÄllningssÀtt inom skolan betrÀffande mötet mellan begreppen skolplikt och religionsfrihet i relation till islam. I förhÄllande till detta vill vi undersöka exemplet slöjan, samt lÀrarnas uppfattning om vem som bÀr ansvaret för att skolplikt och religionsfrihet infrias i verksamheten. I studien anvÀnder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod. I undersökningen gör vi intervjuer med elva lÀrare, verksamma pÄ fyra kommunala högstadieskolor i en och samma kommun. Studiens resultat visar att lÀrarna till största del uppfattar att skolplikt, religionsfrihet och islam gÄr att förena utan stridigheter inom skolan.

Syftet med studien Àr att försöka skapa förstÄelse för vad som motiverar elever i klassrumsarbetet. Som blivande lÀrare kÀnns det vÀsentligt att ta reda pÄ de faktorer som gör en elev motiverad. Metoden pÄ arbetet Àr en kvalitativ studie som genomförts pÄ Ätta stycken elever i Ärskurs sex, som genomgick individuella intervjuer. Studien tar upp motivation, i ett historiskt perspektiv, men Àven dagens aktuella forskning. Betydelsen av inre respektive yttre motivation nÀmns, samt hur motivation skapas.