Syftet med detta arbete var att försöka skapa interpersonella relationer mellan lÀrare och elever i klassrummet med hjÀlp av relationsstÀrkande övningar. Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ gymnasieskolor i tvÄ olika kommuner. För att dokumentera resultatet anvÀnde vi oss dels av en kvalitativ metod, reflekterande skrivande, dels en kvantitativ metod, enkÀt. Vi lÀrarkandidater anvÀnde reflekterande skrivande medan eleverna besvarade enkÀten. Det var totalt 65 elever fördelade pÄ fyra försöksgrupper som deltog i undersökningen, 47 besvarade enkÀten.

Syftet med undersökningen Àr att genom en kvantitativ enkÀtundersökning belysa relevansen av en föreskriven kanon, samt ett elev- och genusperspektiv pÄ skönlitteratur i skolan. Respondenterna i undersökningen var 70 elever pÄ tre olika gymnasieprogram i Sydsverige. Författarna som Àr nÀmnda i enkÀten, grundar sig i Folkpartiets undersökning (2006) om elevers och lÀrares förslag pÄ en kanonlista. EnkÀtundersökningen demonstrerar att respondenterna har lÀst extremt lite av författarna. Resultatet visar Àven att lÀrarna inte riktigt har följt kursplanen och att eleverna inte har kunskap om kulturarvet.

I grundskolan skiljer det sig mycket frÄn elev till elev nÀr det gÀller konsten att behÀrska lÀsning. DÄ lÀsning Àr nÄgot som trÀnas genom övning Àr det oftast de som tycker det Àr svÄrt som hÄller sig borta frÄn lÀsandet. DAISY Àr ett format som erbjuder lÀsare att, samtidigt som de lÀser en text, fÄ den upplÀst. Genom att presentera text bÄde visuellt och auditivt kan fokus tas bort frÄn sjÀlva ordavkodningen, vilket Àr det som de flesta i lÀs- och skrivsvÄrigheter har problem med. I detta arbete undersöktes lÀshastighet, lÀsförstÄelse och lÀseffektivitet pÄ 18 Ättondeklassare, varav sju uppvisade olika grader av lÀs- och skrivsvÄrigheter.

I detta examensarbete undersöks fem lÀrares uppfattningar om elevers svÄrigheter med innehÄll i mekanik, samt vilka strategier lÀrare uppger att de anvÀnder för att lÀra ut detta innehÄll. För att undersöka detta har intervjuer gjorts med fem lÀrare frÄn samma omrÄde i Sverige. NÄgra generella slutsatser frÄn resultatet kan dÀrför inte göras, dÀremot ges en inblick i vilka svÄrigheter dessa lÀrare uppfattar att elever har och vilka strategier de sÀger sig anvÀnda. Resultatet frÄn detta examensarbete kan vara intressant som ett underlag för vidare forskning och utgöra en inspirationskÀlla för lÀrarstudenter och lÀrare. Det framkommer att lÀrare inte uppfattar att mekanik Àr svÄrt jÀmfört mot andra omrÄden i fysik.

Konventionen om barnets rÀttigheter gör ansprÄk pÄ att vara universell och har ratificerats av majoriteten av vÀrldens stater. I artikel 28 och 29 i konventionen stÄr det att barn har rÀtt till utbildning och att den ska syfta till att lÀra barn om deras rÀttigheter. Dessa artiklar tillsammans med konventionens fyra grundprinciper utgör grunden till denna undersökning.Studien genomförs pÄ en privatskola i Etiopien. Med en kvalitativ etnografisk ansats har jag undersökt hur barns rÀttigheter realiseras i det pedagogiska arbetet pÄ skolan.Studiens teoretiska referensram utgörs av sociokulturell inlÀrningsteori, Harts delaktighetsstege och hegemoni som maktstruktur. Vidare har jag tagit del av forskning inom barns rÀttigheter, delaktighet, relationer, disciplin i skolan och mÄngkultur.I studiens material framkom att relationerna mellan lÀrare ? elev och mellan elev ? elev har en stor betydelse för hur elevernas rÀttigheter realiseras.

Bakgrund: Det Àr ungefÀr 10 % av barnen som bor i Sverige som bevittnar vÄld mot mamman i hemmet. VÄldet försiggÄr i olika familjesammansÀttningar, inom olika socioekonomiska samt psykosociala typer av familjer. Att bevittna vÄld kan leda till att barnen fÄr svÄrt att klara sin skolgÄng och kan Àven ge bÄde psykiska och fysiska symtom. Skolsköterskan Àr en person som alla barn pÄ en skola trÀffar nÄgon gÄng under sina skolÄr och har dÀrför en viktig stödjande roll.Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med barn som bevittnar vÄld mot mamman i hemmet.Metod: I denna studie anvÀndes en induktiv ansats dÀr datamaterialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Datamaterialet bygger pÄ intervjuer som genomfördes med sex skolsköterskor.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framtrÀdde tvÄ kategorier: identifiera utsatt barn samt tar emot och bekrÀftar barnets berÀttelse.Konklusion: Skolsköterskorna försöker skapa en relation mellan sig sjÀlv och barnet sÄ att barnet skall uppleva att de har en personlig relation till skolsköterskan och pÄ sÄ sÀtt ha lÀttare för att söka stöd hos denne och berÀtta om sina erfarenheter..

Syftet med den hÀr studien Àr att göra en fördjupad undersökning om lÀrares uppfattningar och förhÄllningssÀtt inom skolan betrÀffande mötet mellan begreppen skolplikt och religionsfrihet i relation till islam. I förhÄllande till detta vill vi undersöka exemplet slöjan, samt lÀrarnas uppfattning om vem som bÀr ansvaret för att skolplikt och religionsfrihet infrias i verksamheten. I studien anvÀnder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod. I undersökningen gör vi intervjuer med elva lÀrare, verksamma pÄ fyra kommunala högstadieskolor i en och samma kommun. Studiens resultat visar att lÀrarna till största del uppfattar att skolplikt, religionsfrihet och islam gÄr att förena utan stridigheter inom skolan.

Syftet med studien Àr att försöka skapa förstÄelse för vad som motiverar elever i klassrumsarbetet. Som blivande lÀrare kÀnns det vÀsentligt att ta reda pÄ de faktorer som gör en elev motiverad. Metoden pÄ arbetet Àr en kvalitativ studie som genomförts pÄ Ätta stycken elever i Ärskurs sex, som genomgick individuella intervjuer. Studien tar upp motivation, i ett historiskt perspektiv, men Àven dagens aktuella forskning. Betydelsen av inre respektive yttre motivation nÀmns, samt hur motivation skapas.

I v?rt m?ngkulturella samh?lle ?r det viktigt att vi lever harmoniskt med v?ra medm?nniskor. F?r att uppn? detta m?ste vi som l?rare arbeta f?rebyggande genom undervisningen och l?ra v?ra elever att f?rst? och respektera alla kulturer och m?nniskor. En central del av detta ?r den interkulturella kompetensen, vilket kortfattat handlar om elevernas f?rm?ga att acceptera och respektera kulturella skillnader hos andra. Syftet med studien ?r att utr?na huruvida boken ?Gracias 9? (den sj?tte tryckningen) uppfyller kunskapskraven i spanska som st?lls av Lgr 22 g?llande interkulturell kompetens, samt att f? n?gra h?gstadiel?rares perspektiv p? l?romedlet n?r det g?ller att f?rmedla interkulturell kompetens i spanska. F?r att ?stadkomma detta kombinerade vi semistrukturerade forskningsintervjuer med inneh?llsanalys av ett spanskt l?romedel.

Denna studie undersökte relationen mellan karaktÀrsdragen i The Big Five och Health Locus of Control (HLC). Testen NEO-FFI och MHLC anvÀndes för att mÀta karaktÀrsdragen och dimensionerna i HLC. 130 studenter vid VÀxjö universitet deltog i studien. Resultatet visade en relation mellan Conscientiousness och dimensionen Intern HLC. Extraversion hade en nÄgot svagare relation till IHLC.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att synliggöra vilka konflikthanteringsmetoder sex pedagoger pÄ skolor i en mellanstor kommun i sydöstra Sverige sÀger sig arbeta med. Pedagogerna Àr verksamma inom Ärskurs 1-3 samt fritidshemmet. Syftet Àr ocksÄ att redogöra för pedagogernas erfarenheter och Äsikter om den konflikthanteringsmetod som möjligtvis anvÀnds. Vi vill Àven synliggöra vilka faktorer som kan bidra till konflikter i skolan. De forskningsfrÄgor vi arbetar utefter Àr: Vilka konflikthanteringsmetoder anvÀnds? Upplever pedagogerna att arbetet ger resultat? Vilka slags konflikter upplever pedagogerna finns mellan elev/elev och elev/pedagog i skolan?Arbetet ger en översikt av hur konflikthantering kan se ut i skolan, vilka faktorer som kan pÄverka konflikter och dess uppkomst samt hur man som pedagog arbetar med konflikthantering i skolan.

Det jag vill ta reda pÄ i min undersökning Àr hur studievÀgledare pÄ grundskolor hanterar situationer mellan elev och dennes förÀldrar nÀr Äsikterna gÄr isÀr om vilket program som eleven ska vÀlja till gymnasiet. Jag vill Àven undersöka om studievÀgledaren hanterar situationen olika utefter eleven och förÀldrarnas/vÄrdnadshavarnas sociala bakgrund. För att undersöka detta Àmne har jag anvÀnt mig utav en kvalitativ metod dÀr jag har intervjuat fem studievÀgledare frÄn kommunala grundskolor. I teoriavsnittet anvÀnds Bourdieus teori om symboliskt kapital, habitus och fÀlt som sedan kopplas till resultatet i analysdelen. Valet av Bourdieus teori har gjorts eftersom hans teorier kan anvÀndas till att applicera pÄ förklaringar om det underliggande hos individen som pÄverkar hur hon/han vÀljer, tÀnker och handlar.

Denna rapport syftar till att undersöka vem som anmÀler brott i nÀra relationer iVÀsternorrlands lÀn och om det skiljer sig mellan kommunerna. Detta har gjortsgenom att gÄ igenom alla anmÀlningar inom brottsgruppen under ett Är. NÄgonstörre skillnad har inte kunnat utlÀsas. Vid genomgÄngen av anmÀlningarnaupptÀcktes dock ett problem med att mÄnga av anmÀlningarna inte handlade omen nÀra relation. Syftet utvidgades dÄ till att undersöka Àven hur brottskodningenfungerar och tillförlitligheten till statistiken som presenteras.

Esbjo?rnsson, Cecilia (2014). Utan sin telefon kan man inget- En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i studierna (Without you phone you know nothing), Specialla?rarprogrammet 90 hp, Skolutveckling och ledarskap, La?rande och samha?lle, Malmo? ho?gskola. Problemomra?de De mobila enheterna med sina applikationer har letat sig in i klassrummen och anva?nds av eleverna i studierna men va?ldigt lite forskning finns pa? hur de fungerar fo?r elever med la?s- och skrivsva?righeter. Denna studie underso?ker hur applikationer fungerar som ett tekniskt sto?d fo?r vuxna med dyslexi.

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en fördjupad förstÄelse för vilka faktorer som kan innebÀra huruvida en relation kommer hÄlla eller inte. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes. Urvalet bestod av sex personer, tre mÀn och tre kvinnor. Tre av dessa personer befinner sig idag i en relation och tre av dessa har tidigare haft relation men inte för nÀrvarande. Intervjuteman för studien var kommunikation, tidigare bakgrund, intressen samt nÀtverk.