Betyg - bara en bokstav? Ett kritiskt utforskande av samhällets reproduktion av maktordningar i den svenska skolan
Syftet med uppsatsen är att genom ett maktkritiskt perspektiv på skolan sominstitution undersöka hur skolan ingår i processer som återskapar maktordningar isamhället. Vi vill undersöka betygssättning i grundskolan som en del avskolinstitutionens makt över elever, då slutbetygen får stor påverkan på eleversframtid. Andra delen av vårt syfte är att undersöka relationen mellan lärare ochelev som en möjlig potential i arbetet med att förbättra skolans sjunkande resultat.Vi har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med högstadielärare ur ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv. Vi kommer att utgå från lärarnas berättelseoch valda teorier för att söka svar på följande frågeställningar:1. Hur kan vi förstå lärarnas syn på relationens respektive betygens betydelse förelevers resultat?2. Vilken betydelse för elevernas framtid tillskrivs betygen i lärarnas berättelse?3. Hur kan vi förstå de orsaker till en ojämlik skola som framträder i lärarnasberättelse?Fyra högstadielärare har intervjuats och resultatet av intervjuerna har analyserats medhjälp av valda teorier och tidigare forskning. Studien visar att relationen mellan lärareoch elev är en förutsättning för lärande, vilket i sig är en förutsättning för att lärarnaska kunna uppfylla skolans kunskapsuppdrag. Genom en god relation mellan lärareoch elev kan elevers specifika kompetenser och styrkor lyftas fram medan fokus påkriterier och måluppfyllelse riskerar att rikta uppmärksamheten mot elevernas brister.Kravet på mätning av kunskaper kräver en måttstock som bär på och återskaparnormer och värderingar kring hur elever ska vara och hur deras olika förmågorvärderas. Vi visar på de olika förutsättningarna som råder i de olika skolorna i studienoch att förväntningar på elever ställs olika högt beroende på den kategori de ansestillhöra. Kategoriseringar som till stor del baseras på elevernas bakgrund.Möjligheterna till olika betyg påverkas av elevers bakgrund vilket i sin tur formar demål som elever sätter upp för sig själva och förväntas uppnå. Koncentrering av elevermed svensk respektive utländsk bakgrund i olika skolor riskerar att naturalisera enojämlik samhällsordning där vissa grupper inte får tillgång till högre utbildning. Dettai sin tur får konsekvenser för framtida livschanser.