Offentliga investeringar i transportinfrastruktur genererar ofta ökade markvärden. Detta värdesamband kan nyttjas som finansieringskälla för infrastrukturinvesteringar genom att delar av det ökade markvärdet inhämtas till det offentliga genom så kallad värdeåterföring. Möjligheterna till värdeåterföring avgörs av faktorer såsom rådande markägoförhållanden, ansvarsfördelning för planering och genomförande av transportinfrastruktur respektive bebyggelseutveckling liksom utformning av lagstiftning, skatte- och avgiftsinstrument.I detta arbete undersöks möjligheterna till fastighets- och exploateringsrelaterad värdeåterföring i Sverige. Arbetet innehåller en genomgång av relevanta institutionella förhållanden liksom tillgängliga värdeåterföringsmetoder. En fallstudie kring finansieringen av en pendeltågsstation och trafikplats i Vegastaden, Haninge, exemplifierar hur värdeåterföring kan tillämpas under rådande institutionella förhållanden.

Klimatförändringar är ett aktuellt ämne i olika media och det var intressant att undersöka om det var lika aktuellt även på kommunnivå och bland företag. Katrineholms kommun valdes för att genomföra en fallstudie.Syftet med examensarbetet var att identifiera hur Katrineholms kommun informerade olika aktörer om miljörisker i samband med klimatförändringar, att ta reda på om det fanns intresse och efterfrågan på sådan information och samtidigt identifiera förslag till förbättring av riskkommunikationen. Ett annat syfte var att ta reda på hur arbete med klimatanpassning genomförs i Sverige och i nordiska länder samt vad som behövs för att underlätta klimatanpassningsarbete.Metoden som användes här var undersökning med hjälp av en Survey Mesh webbenkät, personliga intervjuer och en litteraturstudie.Resultatet av studien, som inkluderade 24 företag/kommunverksamheter i Katrineholms kommun, visade att nästan alla dem hade (enligt deras egen uppskattning) ganska goda allmänna kunskaper om risker med klimatförändringar.Intresse till klimatriskinformation fanns bland de 24 undersökta företagen, men efterfrågan var inte så stor, troligen för att Katrineholms kommun är en kommun som inte är drabbad av konsekvenser av klimatförändringar som t ex översvämningar i samma utsträckning som många andra kommuner. Det kunde även bero på att det fanns goda kunskaper internt inom företagen. Företagen i Katrineholms kommun idag, de som vände sig till kommunen, var nöjda med kommunens klimatriskinformation.

Klimatförändringar är ett aktuellt ämne i olika media och det var intressant att undersöka om det var lika aktuellt även på kommunnivå och bland företag. Katrineholms kommun valdes för att genomföra en fallstudie.Syftet med examensarbetet var att identifiera hur Katrineholms kommun informerade olika aktörer om miljörisker i samband med klimatförändringar, att ta reda på om det fanns intresse och efterfrågan på sådan information och samtidigt identifiera förslag till förbättring av riskkommunikationen. Ett annat syfte var att ta reda på hur arbete med klimatanpassning genomförs i Sverige och i nordiska länder samt vad som behövs för att underlätta klimatanpassningsarbete.Metoden som användes här var undersökning med hjälp av en Survey Mesh webbenkät, personliga intervjuer och en litteraturstudie.Resultatet av studien, som inkluderade 24 företag/kommunverksamheter i Katrineholms kommun, visade att nästan alla dem hade (enligt deras egen uppskattning) ganska goda allmänna kunskaper om risker med klimatförändringar.Intresse till klimatriskinformation fanns bland de 24 undersökta företagen, men efterfrågan var inte så stor, troligen för att Katrineholms kommun är en kommun som inte är drabbad av konsekvenser av klimatförändringar som t ex översvämningar i samma utsträckning som många andra kommuner. Det kunde även bero på att det fanns goda kunskaper internt inom företagen. Företagen i Katrineholms kommun idag, de som vände sig till kommunen, var nöjda med kommunens klimatriskinformation.

Problem: Today Frigoscandia Equipment Europe, FSEE, is not sure how their CRM-system, MSMS, is used along with other solutions at the different regions throughout Europe. The company is interested in a usage evaluation describing by who and how the system is used. FSEE is also concerned about the users opinions of future development and improvements.Management is also concerned about how MSMS would support the After Market and gain full leverage of the IT investments. MSMS is today only used to a limited extent in a few of the After Market departments, and FSEE is interested in what an overall usage would mean in terms of improved internal communication, customer focus and information management. The following questions will therefore be investigated in this study:· How, by whom and where is MSMS used within FSEE?s After Market and Sales divisions today?· What does the After Market division at FSEE gain from using MSMS?· What has to be done to improve the usage of MSMS at FSEE? Purpose: The purpose of this Master Thesis is partly to examine the current usage of the Sales and Marketing System within FSEE?s After Market and Sales divisions.

Studiens syfte är att identifiera åtgärder, som de gotländska lantbrukarna kan vidta för att överbygga hindren och utnyttja möjligheterna för en ökad produktionsvolym av grisar på ön. De hinder och möjligheter, som omfattas av studien, är av varjehanda slag ? kostnads- och intäktsposter, företagsledning i bred bemärkelse (vilken är överordnad de olika ekonomiska nyckeltalen) samt olika ?mjuka? variabler av psykologisk och social karaktär (vilka är överordnade företagsledningsförmågan). Studien bygger på tre teorier, nämligen nätverksteori, teorier om företagsledning samt teorier om regional utveckling. Med dessa teorier som grund formuleras ett antal hypoteser, från vilka frågor härleds till den intervjuguide som används vid intervjuerna. Det empiriska materialet samlades in i tre omgångar.

Den fysiska riksplaneringen infördes på 1970-talet för att lösa ökande miljöproblem och markanvändningskonflikter mellan olika intressen ? exploaterande såväl som bevarande, till exempel industrilokalisering och naturvård. Riktlinjerna för denna riksplanering fördes in den nya naturresurslagen 1987, och därefter oförändrat in i miljöbalken 1998 där riktlinjerna i form av ett riksintressesystem återfinns idag. Detta betyder att beslut tagna om markanvändningskonflikter på 1970- och 1980-talet, med denna tids värderingar, fortfarande idag tillåts reglera en stor del av svensk mark- och vattenanvändning. Detta har inte skett helt okritiskt: ända sedan starten har kritik riktats mot systemets otydlighet, dysfunktion och juridiska osäkerhet ? samma kritik som riktas mot det idag.

Samrådet i detaljplaneprocessen är det lagstadgade tillfället för medborgarna att påverka planprocessen. Samrådet syftar till att "? få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan" (PBL 5 kap 12§). Det pågår idag en debatt om hur detaljplaneprocessen kan effektivisera och samrådets nytta ifrågasätts då det finns en föreställning om att medborgardeltagandet är tidskrävande. Dels genom att medborgarnas reella påverkan ifrågasätts och dels genom medborgarnas överklaganden. Examensarbetets syfte är att studera om samrådet påverkar beslutsunderlaget i detaljplaneprocessen och utgår från den övergripande frågeställningen: Påverkar samrådet beslutsunderlaget för detaljplanen? Yttrandena och synpunkterna i samrådet ska på något sätt tillgodoses för att räknas till att påverka beslutsunderlaget. Undersökningen tar avstamp i en genomgång av den enskildes roll i planlagstiftningen och planeringsteorier i avsnittet Planlagstiftningen ? en tillbakablick.

Befolkningen i Stockholms län väntas öka med omkring 445 000 personer från år 2010 till år 2030. Det ställer krav på många samhällsfunktioner, däribland dricksvattenförsörjningen. Idag försörjs mer än 90 % av länets invånare med vatten från Mälaren. Vattenförsörjningen kommer behöva anpassas efter befolkningsutvecklingen, både för att producera tillräckliga dricksvattenvolymer och för en driftsäker leverans. Vid problem med den reguljära dricksvattenförsörjningen kan vattenleveranserna säkerställas genom tillgång till reservvatten-täkter.

The national spatial planning guidelines and the subsequent legal regulation in the Natural Resources Act and the Environmental Code has been a part of the Swedish planning system for almost 40 years. In the recent years, critics have claimed that the regulations are outdated and does not work the way it was intended. This paper examines closer why it is perceived that the regulations does not work, with a focus on how the national interests are managed in the municipal planning. Why is the national interests not applied in the municipal planning as intended? Is the error in the system or in the implementation of it? The aim of this essay is to study the gap between theory and practice by studying how the land management provisions in the Environmental Code is applied in five selected municipalities. The aim is also to find interesting issues for futher studies of the topic.

AbstractAt the UN Conference on Environment and Development in 1992 the nations stated that traditional environmental policies were not sufficient to handle the multidimensional challenges posed by sustainable development. Governments needed to broaden their political decision making procedures in order to coordinate and integrate environmental, social and economic policies. Therefore a new tool was introduced in Agenda 21, National Strategies for Sustainable Development (NSDS). The aim of an NSDS would be to bring together actors from all parts of society to jointly reach a consensus on how to work towards the vision of a sustainable society. An NSDS would be seen as a strategic tool to help focus national policies for SD.

Stadsdelar med en utpräglad hållbarhetsprofil planläggs runt om i Sverige och övriga världen, och har haft en stor genomslagskraft sedan millenniumskiftet. Sedan 90-talet har dessa projekt stått högt på den politiska agendan och i Sverige startade satsningen i samband med det gröna folkhemmet då Sverige skulle bli ett föregångsland inom hållbar utveckling. Sedan 1998 har miljontals statliga kronor lagts på hållbara stadsutvecklingsprojekt vilket har lett till att ett flertal stadsdelar bebyggts i Sverige med en utpräglad hållbarhetsprofil varav Västra Hamnen i Malmö med start i Bo01- området, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Norra Älvstranden i Göteborg är bland de största pilotprojekten. Det som områdena har gemensamt är att de alla är centralt belägna på industrimark med byggnader av miljövänliga material och diverse ekosystemtjänster finns på området. Stadsdelarna anses hållbara ur ett ekonomisk, ekologisk och socialt perspektiv.

Syftet med denna uppsats är att belysa olika uppfattningar om den internationella handelns betydelse för fattiga länder, samt att undersöka om EU:s Economic Partnership Agreements (EPA) är en möjlighet eller ett hinder för fattiga länders utveckling. Frågeställningarna är:1.Hur kan internationell handel påverka fattigdom och utveckling?2.Hur kan EPA påverka de fattiga länder som avtalen berör?Det finns många olika teorier om hur handel uppkommer och fungerar. Merkantilismen menar att export är bättre för ett land än import. Liberalismen ligger i grunden för hur det ekonomiska samhället är uppbyggt med handel och konkurrens.

Det ligger ett stort ekonomiskt intresse i de näringar som finns etablerade i Sápmi och de naturresurser som ännu inte exploaterats. Norrländska älvar, skogar och mineraler bringar stora inkomster till Sverige varför det finns ett samhälleligt intresse i att ge goda förutsättningar för att utnyttja landets naturresurser. Mineralbrytning och vindkraftsparker är intressanta etableringar i både fjäll- och skogsland och högaktualiserar frågan om rennäringens fortsatta bedrivande. Det finns även andra ekonomiska intressen i fjällområdena bortom energiproduktion, gruvnäring och skogsbruk som gör anspråk på mark och vatten som omfattas av renskötselrätt. Omfattande intrång i renbetesmarker och hinder för den praktiska renskötseln utgörs nämligen också av turism och friluftsaktiviteter.

Enrons kollaps år 2001 aktualiserade frågan om revisorns oberoende. Ett ämne som till stor del utgör själva grundstommen i revisorsyrket. Enronskandalen förde med sig en ordentlig restriktion av amerikanska, men även svenska, regelverk. Dessa reglementen åsyftar att säkerställa revisorns oberoende gentemot sina klienter, för att minska risken för nya redovisningsskandaler. I Sverige infördes analysmodellen i revisorslagen den första januari år 2002.

In many European countries there is an increasing concern about the occasionally high concentrations of nitrate and pesticides in drinking water. The advent of the EU Water Framework Directive particularly highlights this. The directive states that all large drinking water sources should be identified and protected from pollution before 2009 and that by 2015 all water bodies should reach a 'good status'. In Sweden about 60 percent of the drinking water sources have protection areas. This means that about 700 new water protection areas need to be designated before 2009. This will affect many farmers, restricting their farming practices. The purpose of this study was to investigate which methods are used in other countries concerning nitrate and pesticide pollution from agriculture. From this, the expectation was to generate ideas on what could be undertaken in Sweden when designating new protection areas.